Informationspaket: sjukfrånvaro och sjukdagpenning
FPA ersätter inkomstbortfall vid arbetsoförmåga genom att betala sjukdagpenning för långa sjukfrånvaroperioder på minst 10 dagar. Det här informationspaketet presenterar antalet sjukfrånvaroperioder för vilka sjukdagpenning har betalats ut och kostnaderna för dem samt ger en bild av det övriga nuläget och den senaste utvecklingen. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som tagits fram av FPA.
År 2025 hade cirka 307 000 finländare långa sjukfrånvaroperioder som ersattes med sjukdagpenning. FPA betalade ut totalt 927 miljoner euro i sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning. Antalet ersatta sjukdagpenningsdagar uppgick till 14,3 miljoner och antalet ersatta dagar med partiell sjukdagpenning till 2,3 miljoner.
Den vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning är psykiska sjukdomar och syndrom. Det är särskilt kvinnor och äldre åldersgrupper som får sjukdagpenning.
Sjukdagpenning kan beviljas för sjukfrånvaro som varat minst 10 vardagar.
Antalet mottagare av sjukdagpenning
År 2025 fick närmare 307 000 personer sjukdagpenning från FPA för långvarig sjukfrånvaro.
Antalet mottagare av sjukdagpenning var i stort sett oförändrat jämfört med år 2024: antalet mottagare ökade med cirka tusen personer, dvs. med 0,3 procent. Under de senaste åren har sjukdagpenning årligen betalats till cirka 9–10 procent av alla personer i arbetsför ålder (16–67 år), dvs. den icke-pensionerade befolkningen.
År 2025 fick cirka 36 000 personer partiell sjukdagpenning, vilket är ungefär lika många som året innan. Antalet mottagare har under 2020-talet ökat med cirka 50 procent, dvs. med 12 000 personer.
Dryga 313 000 sjukdagpenningsperioder inleddes, medan motsvarande antal för perioder med partiell sjukdagpenning var dryga 35 000.
Kostnaderna för sjukdagpenning
FPA betalade sammanlagt 927 miljoner euro i sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning för långa sjukfrånvaroperioder år 2025.
Sjukdagpenning betalades ut till ett belopp av 848 miljoner euro och partiell sjukdagpenning till ett belopp av 79 miljoner euro. Det gjordes betydande nedskärningar i sjukdagpenningen år 2025, och de reala förmånskostnaderna minskade med sammanlagt 87 miljoner euro med beaktande av inflationen.
Under de senaste 15 åren har de reala förmånskostnaderna för sjukdagpenningen också i övrigt sjunkit något. Att förmånskostnaderna har sjunkit förklaras delvis av att antalet sjukdagpenningsdagar som ersätts har minskat och delvis av att även den genomsnittliga reala ersättningen i euro per dag långsamt har minskat.
År 2025 betalade FPA i genomsnitt 59 euro i sjukdagpenning och 35 euro i partiell sjukdagpenning per dag.
Utöver utgifterna för utbetalning av sjukdagpenning orsakar långa sjukfrånvaroperioder också kostnader i form av förlorad arbetsinsats. Till exempel orsakar långa sjukfrånvaroperioder på grund av psykisk ohälsa uppskattningsvis kostnader på minst cirka en miljard euro per år i form av förlorad arbetsinsats.
De vanligaste grunderna för beviljande av sjukdagpenning
Den vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning för långa sjukfrånvaroperioder är psykiska sjukdomar och syndrom. En tredjedel av långa sjukfrånvaroperioder ersätts på denna grund.
År 2025 fick cirka 102 000 personer sjukdagpenning från FPA för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykiska sjukdomar och syndrom. Den näst vanligaste orsaken till sjukdagpenning var sjukdomar i rörelseorganen. Cirka 78 000 personer fick sjukdagpenning på grund av sjukdomar i rörelseorganen.
Ännu i början av 2010-talet var sjukdomar i rörelseorganen den klart vanligaste grunden för långvarig sjukfrånvaro, men antalet personer som fått sjukdagpenning på basis av dem har minskat. Antalet personer som fick sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom ökade kraftigt år 2017.
År 2020 gick psykiska sjukdomar och syndrom förbi sjukdomar i rörelseorganen som den vanligaste grunden för sjukdagpenning. Det ser dock ut som att ökningen av sjukdagpenning som betalas på grund av psykiska sjukdomar och syndrom tills vidare har stannat av.
Andra allmänna grunder för sjukdagpenning är bland annat skador och förgiftningar, sjukdomar i andningsorganen, sjukdomar i nervsystemet, tumörer, sjukdomar i matsmältningsorganen samt sjukdomar i cirkulationsorganen. Av dessa utgör skador och förgiftningar årligen grunden för sjukdagpenning för cirka 40 000 mottagare av sjukdagpenning och de övriga sjukdomsgrupperna grunden för cirka 10 000–20 000 mottagare.
De vanligaste diagnoserna vid sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa
Ångest- och stressyndrom är de vanligaste psykiska diagnoserna för vilka långvarig sjukfrånvaro ersätts med sjukdagpenning.
År 2025 fick cirka 53 000 personer sjukdagpenning från FPA för långvarig sjukfrånvaro på grund av ångest- och stressyndrom. Den näst vanligaste grunden för sjukdagpenning vid psykisk ohälsa var depressionssjukdomar. På den grunden fick cirka 37 000 personer sjukdagpenning.
Antalet personer som fått sjukdagpenning på grund av ångest- och stressyndrom har nästan tredubblats sedan år 2016. Andelen mottagare i den här gruppen fortsatte att öka med cirka 3 procent år 2025.
Mätt i antalet mottagare var depressionssjukdomar ännu år 2020 den vanligaste grunden för långvarig sjukfrånvaro vid psykisk ohälsa, men antalet mottagare har minskat sedan 2021. År 2021 gick ångest- och stressyndrom förbi depressionssjukdomarna som den vanligaste grunden för långvarig sjukfrånvaro.
Inom kategorin ångest- och stressyndrom har särskilt diagnosen blandade ångest- och depressionstillstånd blivit allt vanligare under de senaste åren. Förändringar i diagnospraxis kan delvis förklara den inbördes utvecklingen i fråga om depressionssjukdomar och ångest- och stressyndrom.
Antal ersatta sjukdagpenningsdagar
År 2025 ersatte FPA 14,3 miljoner sjukdagpenningsdagar och 2,3 miljoner dagar med partiell sjukdagpenning.
Antalet ersatta sjukdagpenningsdagar minskade med cirka 3 procent, dvs. med 465 000 dagar, jämfört med året innan. Det genomsnittliga antalet ersatta dagar per mottagare minskade med två dagar år 2025, från 48,3 dagar till 46,6 dagar. Cirka 65 procent av minskningen berodde på en minskning av antalet dagar som betalades ut på grund av psykiska sjukdomar och syndrom.
Den vanligaste grunden för ersättning av sjukdagpenningsdagar är psykiska sjukdomar och syndrom. Andelen dagar som ersattes på denna grund var en tredjedel (35 %) av alla ersatta dagar år 2025. När man granskar sjukdagpenningsdagarna som helhet har antalet och andelen sjukdagpenningsdagar som ersatts på grund av psykiska sjukdomar och syndrom i regel ökat under det senaste årtiondet.
Särskilt har antalet sjukdagpenningsdagar som ersätts på grund av ångest- och stressyndrom ökat kraftigt under de senaste åren. Merparten av sjukdagpenningsdagarna betalas dock fortfarande för depressionssjukdomar, eftersom perioder med sjukdagpenning på grund av depressionssjukdomar är längre.
Den näst vanligaste grunden för ersättning av sjukdagpenningsdagar är sjukdomar i rörelseorganen. Andelen dagar som ersattes på denna grund var en fjärdedel (26 %) av alla ersatta dagar år 2025. Antalet sjukdagpenningsdagar som ersätts på grund av sjukdomar i rörelseorganen har långsamt minskat under de senaste tjugo åren.
Könsskillnader inom sjukdagpenning
Kvinnor har flera långvariga sjukfrånvaroperioder som ersätts med sjukdagpenning än vad män har.
Av dem som fick sjukdagpenning från FPA år 2025 var nästan två tredjedelar kvinnor (62 %) och en dryg tredjedel män (38 %). Bland mottagarna av sjukdagpenning är antalet kvinnor större i alla åldersgrupper.
Mäns sjukdagpenningsperioder är dock i genomsnitt längre än kvinnors.
Skillnader i åldersgrupperna inom sjukdagpenning
Äldre åldersgrupper har mer långvarig sjukfrånvaro som ersätts med sjukdagpenning än yngre.
Antalet mottagare av sjukdagpenning är större ju äldre åldersgrupp man talar om. År 2025 var antalet mottagare i åldern 16–24 år cirka 20 000 och antalet mottagare i åldern 55–67 år cirka 96 000. Mer än hälften (54 %) av mottagarna hade fyllt 45 år.
Grunderna för sjukdagpenning varierar mellan olika åldersgrupper. När det gäller unga ersätts merparten av dagar med sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom, medan äldre personer i arbetsför ålder får mest ersättning för sjukdomar i rörelseorganen.
De senaste åren har sjukdagpenning som betalas ut på grund av psykiska sjukdomar och syndrom blivit vanligare i alla åldersgrupper, dock något mer bland kvinnor än bland män. I åldersgruppen 16–34 år har sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa ökat så gott som oavbrutet i över 15 år. I äldre åldersgrupper ser man en liknande utveckling först under de senaste åren.
Oftast är det kvinnor i åldern 25–34 år som får sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom.
Skillnader yrkesgrupper emellan inom sjukdagpenning
Arbetare har traditionellt haft fler långa sjukfrånvaroperioder som ersatts med sjukdagpenning än andra yrkesgrupper.
Både bland kvinnor och män var det länge så att sjukdagpenning var vanligare bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän. Under de senaste åren har skillnaderna mellan yrkesgrupperna ändå förändrats något.
I tjänstemannayrkena har psykiska sjukdomar och syndrom under 2010-talet blivit den vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning. Bland lägre tjänstemän har sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa på 2020-talet blivit vanligare i så hög grad att det överlag är lika vanligt för dem att få sjukdagpenning som för kvinnor i arbetarställning.
Bland arbetare är sjukdomar i rörelseorganen fortfarande den klart vanligaste grunden för sjukdagpenning. Också bland arbetare har det dock blivit vanligare att få sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa.
Företagare har i genomsnitt färre sjukdagpenningsperioder än löntagare, men deras sjukdagpenningsperioder är längre.
Möjligheter på arbetsmarknaden efter sjukdagpenning
Lång sjukfrånvaro som ersätts med sjukdagpenning följs ofta förr eller senare av sjuk- eller invalidpension.
Efter en sjukdagpenningsperiod är vägarna i arbetslivet ofta fragmenterade och personerna rör sig ofta mellan olika lägen på arbetsmarknaden. För personer som är arbetslösa då de börjar få sjukdagpenning är sannolikheten att senare få arbete ofta inte särskilt hög.
Om sjukdagpenningen drar ut på tiden leder den ofta till sjuk- eller invalidpensionering. Också relativt korta perioder med sjukdagpenning förebådar en kommande sjuk- eller invalidpensionering redan flera år före pensioneringen.
Personer som uppnått maximitiden för sjukdagpenning går emellertid inte alltid i pension, eftersom en stor del av ansökningarna om sjuk- eller invalidpension avslås och personen inte alltid ens ansöker om pension. Av de personer som utnyttjat maximitiden för sjukdagpenning återvänder endast ett fåtal till förvärvsarbete. Däremot fortsätter de flesta av dem som utnyttjat maximitiden för partiell sjukdagpenning i förvärvsarbete efter perioden med partiell sjukdagpenning.
Pensioneringen föregås i regel av en sjukdagpenningsperiod på cirka ett år. De som uppnår maximitiden för sjukdagpenning använder mycket hälsovårdstjänster innan de går i pension och utnyttjar tjänsterna i stor utsträckning redan långt innan perioden med sjukdagpenning börjar. Å andra sidan deltar personer som har haft sjukdagpenning under en lång tid relativt sällan i rehabilitering.
Sjukdagpenning som mätare för långvarig sjukfrånvaro
Beviljade sjukdagpenningar kan användas som mätare för långvarig sjukfrånvaro hos personer i arbetsför ålder.
FPA kan betala sjukdagpenning till personer i åldern 18–67 år för en tid av arbetsoförmåga som är kortare än ett år när sjukdomen har varat längre än självrisktiden. Den nedre åldersgränsen för sjukdagpenning var tidigare 16 år, tills en lagändring höjde den nedre åldersgränsen i början av 2025. Självrisktiden omfattar den dag man insjuknar och de nio därpå följande vardagarna.
FPA kan betala partiell sjukdagpenning till personer som har problem med arbetsförmågan men som kan arbeta på deltid under tiden av arbetsoförmåga.
