FPA:s faktaportal – FPA:s forsknings- och statistikinformation för dig

År 2024 beviljades totalt 11 300 nya handikappbidrag för personer under 16 år. Av de beviljade handikappbidragen beviljades 82 procent med anledning av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Antalet personer som fick handikappbidrag på grund av adhd ökade med 15 procent från året innan.

År 2024 fick betydligt färre klienter Nuotti-coachning än under tidigare år. Nuotti-coachning ordnas inom ramen för FPA:s yrkesinriktade rehabilitering för unga. Antalet klienter minskade kraftigt redan i slutet av 2023 till följd av att målgruppen preciserades. Efter de lagändringar som gjorts är det nu viktigt att följa hur situationen utvecklas för unga som riskerar att marginaliseras.

Användningen av privata läkartjänster under perioden 2018–2023 var betydligt vanligare bland personer med större inkomster än bland personer med mindre inkomster. Skillnaderna mellan inkomstgrupperna förblev i stort sett oförändrade och varken sänkningen av FPA-ersättningarna eller social- och hälsovårdsreformen har haft någon avsevärd inverkan på situationen. Det är viktigt att man noggrant följer upp effekterna av försöket med FPA-ersättning för personer i pensionsåldern och den höjda ersättningen för gynekologtjänster.

Suomessa nuorten aikuisten pienituloisuus on toiseksi yleisintä, kun verrataan Ruotsiin, Tanskaan, Viroon ja Alankomaihin. Pienituloisten nuorten aikuisten tulot ovat kuitenkin Suomessa lähempänä pienituloisuusrajaa kuin verrokkimaissa. Asumiset tuet madaltavat nuorten aikuisten köyhyyskuilua huomattavasti, ja siksi heikennykset niihin voivat herkästi syventää pienituloisuutta.

65 vuotta täyttäneiden yksityislääkäripalveluiden käyttö on vähentynyt suhteessa ikääntyneiden määrän kasvuun. Jos yksityislääkäripalveluiden käyttö olisi eläkeikäisillä samalla tasolla kuin 1980-luvun lopussa, ikääntyneet käyttäisivät palveluita jopa neljänneksen enemmän kuin he tällä hetkellä käyttävät.

Kelan Taito-kuntoutus oli monella tapaa toimiva ja pidetty ammatillisen kuntoutuksen palvelu. Sen toimeenpanoa selvittänyt tutkimus ja Kelan tilastot palveluun ohjautumisesta ja käytöstä herättivät kuitenkin myös kysymyksen sen tarkoituksenmukaisenmukaisuudesta. Monipuolisen tiedon pohjalta Taito-kuntoutus päätettiin lopulta lopettaa.