Sjukfrånvaro på grund av depression har blivit klart vanligare bland studerande än bland förvärvsarbetande

Långvarig sjukfrånvaro bland studerande på grund av psykisk ohälsa har blivit klart vanligare sedan år 2010. Mest har frånvaro på grund av depression ökat, särskilt hos kvinnor. Men även för manliga studerande skiljer sig utvecklingen tydligt från dem som arbetar.

En färsk studie från Folkpensionsanstalten (FPA) visar att långvariga sjukfrånvaroperioder till följd av psykiska sjukdomar och syndrom har ökat mer hos vuxna studerande än inom någon annan grupp av arbetande personer åren 2010–2023. Depression är klart vanligast av alla psykiska sjukdomar och syndrom.

– Pressen under studierna har ökat i det stora hela. Det är möjligt att det här tar sig uttryck som ökad frånvaro på grund av depression, säger forskaren Riku Perhoniemi vid FPA.

Långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat i alla socioekonomiska grupper. Hos dem som arbetar dominerar frånvaro på grund av ångestrelaterade besvär. Också hos studerande har frånvaroperioder på grund av ångestrelaterade besvär blivit vanligare, men ökningen är mindre än hos löntagarna.

FPA kan betala sjukdagpenning för relativt långa (över 10 vardagar) sjukfrånvaroperioder. Om en studerande på grund av sjukdom är oförmögen att studera har hen rätt till sjukdagpenning från FPA på samma sätt som en arbetande person som är arbetsoförmögen.

Depression allt vanligare bland både kvinnliga och manliga studerande

I synnerhet bland kvinnliga studerande har det blivit vanligare med långa frånvaroperioder på grund av depression. Också bland männen finns det en skillnad mellan de som studerar och de som arbetar. Bland manliga studerande har långa sjukfrånvaroperioder på grund av depression blivit vanligare, medan andelen för arbetande män har varit på en relativt jämn nivå.

Ännu år 2010 var sjukfrånvaro på grund av depression ungefär lika vanligt bland studerande som bland högre tjänstemän. År 2023 var frånvaro på grund av depression relativt sett klart vanligare bland studerande än bland högre tjänstemän, då man beaktade skillnaderna i ålder, civilstånd och utbildningsnivå.

– Liksom andra undersökningar visar också den här att kvinnliga studerande upplever en större psykisk belastning än manliga studerande. Även om det finns flera orsaker till skillnaderna mellan könen, uppfattar jag det så att kvinnor utsätts för mer press inom olika livsområden, bedömer Perhoniemi.

Depressionssymptom kan återspegla en allmän press från samhället

Forskarna tror att utvecklingen hör ihop med att studierna och ungdomsåren som livsskede är belastande. De unga förutsätts nå studieframgångar snabbare än tidigare och till exempel har de målsatta tiderna för utexaminering blivit kortare. Kontaktytan mellan studier och arbete är bredare än tidigare och det blir inte alltid tillräckligt med tid för återhämtning.

– Genom politiska åtgärder har man velat styra de studerande att avlägga sina examina tidigare och övergå helt och hållet till arbetslivet. Det är ändå inte klart om åtgärderna lyckas förlänga yrkeskarriärerna i sin helhet när flexibiliteten minskar samtidigt som belastningen ökar, säger Perhoniemi.

Dessutom har händelserna i världen, såsom pandemin, krigen och den ekonomiska osäkerheten ökat belastningen hos ungdomar och studerande, och kan ha spätt på känslorna av hopplöshet.

– På sista tiden har experter på psyket också kommit med viktiga inlägg om psykisk ohälsa och självreflektion kring svåra känslor. När vi lever så starkt i psykologins tidevarv, så att säga, kan hanteringen av svåra känslor hos en del människor gå över till att de börjar misstänka att de kanske har någon psykisk störning. Då kan det hända att det är närmare till hands att ansöka om sjukfrånvaro, funderar Perhoniemi.

Inte självklart att studerande känner till förmånen

Sjukdagpenningen är inte en lika bekant förmån för studerande som för förvärvsarbetande, och alla kanske inte utnyttjar den. Det kan ändå vara ett viktigt stöd för de studerande att känna till möjligheten till förmånen om studieförmågan försämras.

Långvarig sjukfrånvaro med sjukdagpenning sparar studiestödsmånader för en studerande som är oförmögen att studera och kan förlänga rätten till att avlägga examen.

– Det är inte klart hur många studerande som ens känner till möjligheten till sjukdagpenning. Eftersom antalet studiestödsmånader och tiden för avläggande av examen är begränsade lönar det sig att ansöka om sjukdagpenning om man inte klarar av att studera. Ökningen av de långa sjukfrånvaroperioderna på grund av depression kan visserligen också visa att allt fler studerande känner till möjligheten till sjukdagpenning, konstaterar Perhoniemi.

Mer information

Den ursprungliga studien: Perhoniemi, R., Blomgren, J. Long-term sickness absences based on mental disorders by socioeconomic group – trends of prevalence in Finland 2010–2023. BMC Public Health 25, 1277 (2025). DOI: 10.1186/s12889-025-22431-x

Riku Perhoniemi
forskare, FPA
tfn 020 634 2156
riku.perhoniemi@fpa.fi