FPA:s faktaportalGå till innehållet

Uppgången i sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa stannade av 2024

Publicerad 28.1.2025Ändrad 28.1.2025

Antalet mottagare av sjukdagpenning var i stort sett oförändrat 2024. Den långvariga uppgången i antalet mottagare av sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom stannade av. Antalet mottagare ökade bland personer med ångestsyndrom, medan det minskade bland personer med depressionstillstånd.

Figur: Antal mottagare av sjukdagpenning i de mest allmänna sjukdomshuvudgrupperna 2010–2024. Av figuren framgår att antalet mottagare av sjukdagpenning förändrades mycket litet 2024.
 

År 2024 betalade FPA sjukdagpenning för åtminstone en dag till nästan 306 000 personer, dvs. till cirka nio procent av den icke-pensionerade befolkningen i arbetsför ålder i Finland. Antalet mottagare var nästan oförändrat. Jämfört med 2023 var förändringen endast cirka 500 personer.

FPA betalar ersättning i form av sjukdagpenning till personer i arbetsför ålder för längre perioder av sjukfrånvaro som omfattar minst tio vardagar.

Den långvariga uppgången i sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa verkar ha stannat av

År 2024 fick 100 673 personer sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom. Antalet mottagare var således på samma nivå som 2023. Före det ökade antalet mottagare nästan utan avbrott från och med 2017. Den långvariga uppgången verkar nu ha stannat av.

Det är alltid flera samtidiga faktorer som inverkar på sjukfrånvaro. I ett längre perspektiv har ökningen i frånvaro på grund av psykisk ohälsa ett samband med bl.a. arbetets karaktär och olika förändringar på arbetsmarknaden och i samhället. Statistiken i sig visar dock inte vad som ligger bakom utvecklingen eller de årliga förändringarna, säger forskningsprofessor Jenni Blomgren vid FPA.

– Att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har slutat öka kan bland annat tyda på att olika åtgärder för att påverka den psykiska arbetsförmågan har varit framgångsrika. Å andra sidan kan till exempel ökad arbetslöshet ha den effekten att personer som har problem med arbetsförmågan övergår till att bli arbetslösa. Då syns de inte nödvändigtvis i sjukfrånvarostatistiken, konstaterar Blomgren.

Antalet mottagare av sjukdagpenning på grund av sjukdomar i rörelseorganen fortsatte att minska 2024. Antalet mottagare uppgick under året till nästan 77 000.

Över 50 000 personer fick sjukdagpenning på grund av ångest

År 2024 fick över 50 000 personer sjukdagpenning på grund av ångestsyndrom. Jämfört med året innan var ökningen speciellt kraftig i åldersgruppen 35–49 år. Knappt 38 000 personer fick sjukdagpenning på grund av depressionstillstånd och knappt 11 000 på grund av sömnstörningar.

Figur: Antal mottagare av sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom enligt diagnosgrupp 2010–2024. Av figuren framgår att antalet mottagare med depressionstillstånd minskade, medan antalet mottagare med ångestsyndrom fortsatte att öka.
 

Antalet mottagare av sjukdagpenning på grund av depressionstillstånd minskade med cirka fem procent från året innan. Antalet sjukfrånvaroperioder på grund av ångestsyndrom fortsatte däremot att öka. Ökningen var cirka tre procent.

– Nedgången i långa sjukfrånvaroperioder på grund av depressionstillstånd var större än uppgången i sjukfrånvaro på grund av ångestsyndrom. Samtidigt började antalet mottagare av sjukdagpenning på grund av antingen psykisk ohälsa eller ångestsyndrom minska något.

Antalet sjukdagpenningsdagar minskade

FPA betalade ersättning för cirka 14,8 miljoner sjukdagpenningsdagar 2024. Antalet ersatta dagar minskade med cirka två procent, dvs. med 263 000 dagar, från året innan.

Hälften av minskningen berodde på det minskade antalet sjukdagpenningsdagar på grund av psykiska sjukdomar och syndrom. Sjukfrånvaroperioder på grund av depressionstillstånd är i genomsnitt längre än sjukfrånvaroperioder på grund av psykisk ohälsa, så det minskade totalantalet frånvarodagar förklaras delvis av minskningen i sjukfrånvaro på grund av depressionstillstånd. År 2024 ersatte FPA cirka 5,28 miljoner sjukdagpenningsdagar på grund av psykiska sjukdomar och syndrom, då motsvarande siffra 2023 var 5,41 miljoner.

– Långa sjukfrånvaroperioder utan vård eller rehabilitering kan göra arbetstagare med psykisk ohälsa en björntjänst. Därför är det viktigt att eftersträva kortare frånvaroperioder och samtidigt utöka vården och vidta olika åtgärder för att minska belastningen på arbetsplatserna, säger överläkare Riitta Luoto vid FPA:s forskningsenhet.

Närmare information

Jenni Blomgren
forskningsprofessor, FPA
tfn 020 634 1893
jenni.blomgren@fpa.fi

Riitta Luoto
överläkare vid forskningsenheten, FPA
tfn 020 634 0529
riitta.luoto@kela.fi

Statistikdatabasen Kelasto: Mottagare av sjukdagpenning och utbetalda förmåner (9107RS002)

Meddelande 18.11.2024: FPA betalade ut över 1,7 miljarder euro i förmåner på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar

Forskningsblogg 28.8.2024: Mielenterveysperusteisten pitkien sairauspoissaolojen takia menetetystä työpanoksesta aiheutuu vuosittain vähintään miljardikustannukset

Forskningsblogg 13.5.2024: Mielenterveyden häiriöistä johtuvien sairauspoissaolojen kasvu jatkuu – kehityksen taustalla useita yhtä aikaa vaikuttavia tekijöitä (artikeln finns endast på finska)

 

Dela den här artikeln

Dela sidan på Twitter Dela sidan på Facebook Dela sidan på LinkedIn