FPA betalade ut över 1,7 miljarder euro i förmåner på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar

Kostnaderna för förmåner som betalas ut på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar har stigit med över 700 miljoner euro från 2010. År 2023 uppgick antalet förmånsmottagare till nästan en miljon. Det var vanligast att få läkemedelsersättningar, medan kostnaderna var högst i fråga om sjukpensioner. Mest ökade kostnaderna inom rehabiliteringen.

 

År 2023 betalade FPA ut över 1,7 miljarder euro i förmåner på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Antalet förmånstagare som fick förmåner på dessa grunder var sammanlagt över 934 000. Över hälften fick bara läkemedelsersättningar.

Allt som allt betalade FPA ut cirka 16,6 miljarder euro i förmåner. Av detta utgjorde 3,2 miljarder euro sjukdomsrelaterade förmåner.

– Mer än en tiondel av alla förmåner som FPA betalar, dvs. hälften av de hälsorelaterade förmånerna, betalas alltså ut på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Andelen är stor, säger överläkare Riitta Luoto vid FPA:s forskningsenhet.

 

Sjukpensioner utgjorde den största kostnaden, men inom rehabiliteringen ökade kostnaderna till det mångdubbla

År 2023 betalade FPA ut hälsorelaterade förmåner på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar till ett belopp av drygt 480 miljoner euro.

När det gäller andra förmåner betalades drygt 340 miljoner euro i rehabiliteringstjänster, drygt 330 miljoner euro i sjukdagpenning, 260 miljoner euro i handikappförmåner och 190 miljoner euro i rehabiliteringspenning. Läkemedelsersättningar betalades utifrån diagnoser inom gruppen för psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, eller för psykofarmaka, till ett belopp av drygt 100 miljoner euro.

– Beloppet som betalas i läkemedelsersättningar är litet jämfört med andra hälsobaserade förmåner, men å andra sidan är antalet mottagare nästa en miljon, säger Luoto.

 

Det totala beloppet har ökat med över 60 procent, dvs. knappt 700 miljoner euro, från 2010 med beaktande av inflationen. Det finns betydande skillnader i kostnadsutvecklingen mellan de olika förmånerna när det gäller psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar.

Kostnaderna för rehabiliteringspenning har med beaktande av inflationen mer än femdubblats och kostnaderna för rehabiliteringstjänster mer än tredubblats jämfört med 2010. Kostnaderna för handikappförmåner har ökat med drygt 60 procent, kostnaderna för sjukdagpenning med drygt 40 procent och kostnaderna för sjukpensioner med knappt 30 procent. Kostnaderna för läkemedelsersättningar och för psykofarmaka har däremot sjunkit med knappt 30 procent.

FPA:s rehabilitering kompletterar tjänsteutbudet inom den offentliga hälso- och sjukvården. FPA upphandlar rehabiliteringstjänsterna hos privata serviceproducenter.

– Enligt min uppfattning visar de ökade rehabiliteringskostnaderna att FPA och olika privata serviceproducenter har fått en allt större roll som komplement till det offentliga social- och hälsovårdssystemet när det gäller behandlingen av psykiska sjukdomar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Från den här synvinkeln är det viktigt att fortsättningsvis undersöka effekten av de terapier som FPA tillhandahåller, säger Miika Vuori, specialforskare vid FPA.

 

Kostnadsökningen är störst bland de yngre åldersgrupperna

Ökningen i kostnaderna i samband med de FPA-förmåner som betalas på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar har varit större bland yngre än bland äldre åldersgrupper, när man jämför åren 2023 och 2010.

När det gäller barn och unga under 16 år har kostnaderna tredubblats, när man beaktar inflationen. Hos unga och unga vuxna, dvs. personer i åldern 16–34 år, har kostnaderna mer än fördubblats. Hos personer i pensionsåldern, dvs. över 65 år, är uppgången drygt 60 procent och hos personer i åldern 35–65 år 16 procent.

I fråga om barn och unga beror ökningen i synnerhet på talterapi och ergoterapi inom krävande medicinsk rehabilitering. I gruppen unga och unga vuxna däremot syns i synnerhet rehabiliterande psykoterapi och yrkesinriktad rehabilitering.

– Hos barn och unga är diagnoser av olika utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, såsom adhd, autismspektrum och utvecklingsrelaterad språkstörning, mycket vanliga, vilket återspeglas i användningen av olika terapiformer i anslutning till dem. När det gäller unga och unga vuxna använder man i allt större utsträckning till exempel rehabiliterande psykoterapi vid behandlingen av psykiska störningar, såsom ångestsyndrom och kliniska depressionstillstånd, säger Vuori.

 

FPA:s förmåner utgör bara en bråkdel av kostnaderna

De 1,7 miljoner euro som FPA betalar ut utgör bara en del av kostnaderna i samband med psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Välfärdsområdena tillhandahåller tjänster inom hälso- och sjukvård samt rehabilitering, arbetspensionsanstalterna betalar ut bland annat invalidpensioner på grundval av psykiska problem och företagshälsovården erbjuder hjälp vid utmaningar med den psykiska hälsan.

Utöver de utbetalda förmånerna orsakas kostnader också av bland annat förlorad arbetsinsats som har uppskattats medföra miljardkostnader för arbetsgivarna och samhället. År 2018 bedömde OECD att den psykiska ohälsan i Finland då kostade samhället sammanlagt cirka 11 miljarder euro per år.

– Kostnaderna för FPA-förmånerna kan verka stora, men OECD:s siffror ger en bra jämförelse. Då man bedömer att priset som samhället betalar för en enda marginaliserad ung person i form av förlorade skatteintäkter och förlorad arbetsinsats är nästan en miljon euro, kan effektfullt stöd till personer som kämpar med sin psykiska hälsa betala sig tillbaka med ränta, konstaterar Antti Veilahti, forskningschef vid FPA.

FPA ska inom kort starta ett omfattande forskningsprojekt där man systematiskt sätter sig in i förekomsten av psykiska problem speciellt hos mottagare av utkomstskyddsförmåner. Inom projektet undersöks också vilken tyngd de interventioner som FPA stöder, såsom läkemedelsanvändning och rehabilitering, har i dessa grupper.

Närmare information

Miika Vuori
specialforskare, FPA
miika.vuori@fpa.fi
tfn 020 634 1790

Riitta Luoto
överläkare vid forskningsenheten, FPA
riitta.luoto@fpa.fi
tfn 020 634 0529
(anträffbar fr.o.m. 19.11)

Antti Veilahti
forskningschef, FPA
antti.veilahti@fpa.fi
tfn 020 634 1277