Studie: Studiestödet räcker inte till för en rimlig levnadsstandard utan studielån
En färsk studie visar att studerande inte når upp till en rimlig levnadsstandard om de inte lyfter studielån eller arbetar. Efter att studerande utanför huvudstadsregionen vars enda inkomst är studiepenning och bostadstillägg har betalat sina boendeutgifter har de råd med en femtedel av de övriga utgifterna i referensbudgeten som används i undersökningen. I huvudstadsregionen räcker förmånerna inte ens till för boende om man inte lyfter studielån.
Högskolestuderandes disponibla inkomster ligger klart under referensbudgeten för studerande, om den studerade inte lyfter studielån eller har tillräckliga förvärvsinkomster. Resultatet framgår av en färsk studie från FPA där man undersökte studiestödets tillräcklighet både utan studielån och med maximibeloppet av studielånet.
Utan lån räcker studiepenningen och bostadstillägget inte för att täcka studerandenas nödvändiga utgifter för till exempel boende, mat, resor och studier. Med studielån når studiestödet däremot upp till nivån i referensbudgetarna för alla typer av hushåll och områden som granskats.
– Syftet med studiestödet är att trygga studerandenas försörjning så att de kan ägna sig åt studier på heltid. I praktiken kan detta inte uppnås utan studielån, säger Lauri Mäkinen, specialforskare vid FPA.
Boendekostnader försämrar försörjningen särskilt i tillväxtcentrum
Efter att ensamboende studerande som bor utanför huvudstadsregionen har betalat sina boendekostnader täcker inkomsterna utan studielån endast ungefär en femtedel av de övriga utgifterna i referensbudgeten. I huvudstadsregionen är situationen ännu sämre: för ensamboende studerande räcker studiepenningen och bostadstillägget inte ens till för boendeutgifterna.
Den största enskilda utgiftsposten i referensbudgetarna är boende. I huvudstadsregionen höjer boendekostnaderna priset för miniminivån av en rimlig levnadsstandard betydligt jämfört med andra stora universitetsstäder. Den ändring som trädde i kraft i augusti 2025 innebar att majoriteten av studerandena övergick från det allmänna bostadsbidraget till att börja omfattas av studiestödets bostadstillägg och detta har ytterligare minskat många studerandes disponibla inkomster.
Enligt undersökningen är studiestödets tillräcklighet nu sämre än i tidigare bedömningar, i synnerhet i huvudstadsregionen om studielånet inte beaktas. Studiestödet har under de senaste tio åren blivit allt mer lånebetonat.
Referensbudgetarna beskriver en rimlig levnadsstandard, inte en lyxig
De referensbudgetar som använts i undersökningen beskriver inte en utsvävande levnadsstandard, utan en miniminivå på vilken studerande kan leva en människovärdig vardag och delta i samhället. I budgetarna har man beaktat till exempel studentboende, subventionerade studentmåltider och studierabatter för resor.
Trots det räcker det inte med enbart studiepenning och bostadstillägg för att täcka de här utgifterna.
– Referensbudgetarna ger en konkret bild av hur mycket pengar som behövs för att uppfylla de grundläggande behoven för en rimlig livskvalitet i Finland. Det är en politisk värderingsfråga, om studerandenas stöd borde räcka till utan lån eller arbete, eller om lånetagande eller arbete vid sidan om förutsätts, säger Mäkinen.
Mer information
Lauri Mäkinen
specialforskare, FPA
lauri.makinen@fpa.fi
tfn 050 412 0477
Forskningspublikationer:
- Niemelä, M. & Mäkinen, L. (2026). Riittääkö opintotuki? Korkeakouluopiskelijoiden toimeentulon tarkastelua viitebudjettien näkökulmasta. Avauksia 5|2026. Kela.
- Jashari, A. ym. (2026). Mitä opiskelijan elämä maksaa? Viitebudjettilaskelmat korkeakouluopiskelijoille ja opintoetuuksien riittävyys. Raportteja 11|2026. Kela.
