Pojkar får mer läkemedel i barndomen – flickor i tonåren

Den första studien som omfattar finländarnas användning av receptbelagda läkemedel visar att pojkar får mer läkemedel än flickor i barndomen, men att skillnaden vid ungefär 14 års ålder är den omvända. Tonåriga flickor får oftare receptbelagda läkemedel än tonåriga pojkar, och skillnaden förklaras inte enbart av preventivmedel.

Upp till 13 års ålder använder pojkar mer läkemedel än flickor, visar FPA:s och Tammerfors universitets studie. Skillnaden är som störst i åldern 9–11 år, då pojkarna får en och en halv gånger mer läkemedel jämfört med flickorna.

Vid cirka 14 års ålder är förhållandet det omvända och skillnaden ökar. Antalet läkemedelsexpedieringar för 17-åriga flickor är redan 1,7 gånger så stort som för pojkar i samma ålder. Hormonella preventivmedel förklarar en del av skillnaden, men inte allt.

– Före tonåren använder pojkar i synnerhet mer adhd-läkemedel och astmaläkemedel. Tonåriga flickor använder å sin sida utöver preventivmedel också mer läkemedel mot akne, antidepressiva och smärtstillande läkemedel än tonårspojkar, säger Heini Kari, forskningschef vid FPA.

I studien gjordes för första gången en heltäckande utredning av alla finländska barns användning av receptbelagda läkemedel 2017–2025 utifrån uppgifterna i Receptcentret i Kanta. Materialet omfattar cirka en miljon barn per år, sammanlagt över 1,3 miljoner barn och 21 miljoner receptbelagda läkemedel som expedierats på apotek.

Användningen av läkemedel bland unga ökar

Årligen använder cirka hälften av barnen i Finland minst ett receptbelagt läkemedel. Vanligast är användningen av receptbelagda läkemedel bland pojkar i daghemsåldern.

Den totala konsumtionen av receptbelagda läkemedel bland personer under 18 år ändrades endast något, men unga personer utgör ett undantag från detta. Användningen av läkemedel bland unga i åldern 14–17 år ökade hos båda könen.  Jämfört med utgångsläget var ökningen dock större bland tonåriga pojkar än bland tonåriga flickor.

– Alla orsaker till könsskillnaderna i läkemedelskonsumtionen och till att skillnaderna förändras med stigande ålder är ännu inte kända. Det kan till exempel vara fråga om hormonella förändringar, kroppstillväxt, hjärnans utveckling och skillnader i fråga om när man söker vård, säger Péter Csonka, som är specialist inom barnmedicin och docent vid Tammerfors universitet.

I genomsnitt mer läkemedel per barn

Drygt hälften av de finländska barnen använder årligen något receptbelagt läkemedel. Andelen har inte förändrats nämnvärt under undersökningsperioden 2017–2025.

Även om andelen barn som använde receptbelagda läkemedel förblev relativt stabil expedierades 2025 i genomsnitt mer receptbelagda läkemedel till de barn som använde receptbelagda läkemedel än 2017. Den genomsnittliga mängden läkemedelsexpedieringar ökade från 4,2 till 4,9 per barn, dvs. med cirka 17 procent på nio år.

Antalet läkemedelsexpedieringar är större och ökade mer bland unga än bland mindre barn. För unga i åldern 12–17 år uppgick antalet läkemedelsexpedieringar i genomsnitt till 4,6 år 2017 och till 5,5 år 2025. Antalet ökade alltså med cirka 20 procent.

– I synnerhet användningen av läkemedel bland unga förtjänar större uppmärksamhet än tidigare, eftersom de största förändringarna syntes just hos personer i åldern 14–17 år, säger Heini Kari.

Mer information

Originalstudie: Csonka P, Leppänen J, Koskinen H, Kari H. Stable Overall Volume, Shifting Structure: Nine Years of Paediatric Outpatient Prescribing and Dispensing in Finland, 2017–2025. Clin Epidemiol. 2026;18:636160. DOI: 10.2147/CLEP.S636160

Heini Kari
forskningschef, FPA
tfn 020 634 1922
heini.kari@fpa.fi

Péter Csonka
specialistläkare inom barnsjukdomar, docent, Tammerfors universitet
tfn 050 366 1103
peter.csonka@tuni.fi