En period med rehabiliterande psykoterapi omfattar vanligtvis nästan hundra besök men antalet har minskat | FPA:s faktaportalFPA:s faktaportalGå till innehållet

En period med rehabiliterande psykoterapi omfattar vanligtvis nästan hundra besök men antalet har minskat

Publicerad 13.11.2026Ändrad 13.11.2026

Den rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA omfattar vanligtvis cirka hundra terapibesök. Enligt en färsk registerundersökning har antalet besök minskat och allt färre utnyttjar det maximala antalet besök. Skillnaderna mellan individuella klienter är betydligt större än mellan olika ålders- och diagnosgrupper.

I regel går klienterna i rehabiliterande psykoterapi under en relativt lång tid. Bland kvinnor som inledde rehabiliterande psykoterapi 2020 var medianantalet besök cirka 100 och bland män cirka 80.

– Rehabiliterande psykoterapi är ofta en mycket lång process. Det typiska antalet besök motsvarar i praktiken ett terapibesök i veckan under cirka två års tid. Samtidigt varierar antalet besök betydligt mellan klienterna, säger Miika Vuori, forskningschef vid FPA.

I en färsk undersökning granskades alla de som inlett FPA:s rehabiliterande psykoterapi 2016–2020, det vill säga sammanlagt 76 358 personer. Drygt tre fjärdedelar var kvinnor. I materialet ingick varje persons alla terapibesök under fyra år från det att terapin inleddes. FPA kan bevilja rehabiliterande psykoterapi i ettårsperioder på tillsammans högst tre år och betala ersättning för högst 200 besök.

De längsta perioderna med rehabiliterande psykoterapi har minskat

Det har skett en svag men stadig minskning av antalet besök inom rehabiliterande psykoterapi. Kvinnor som inledde rehabiliterande psykoterapi 2016 hade, beroende på åldersgrupp, vanligtvis 104–111 terapibesök, medan kvinnor som inledde rehabiliterande psykoterapi 2020 vanligtvis hade 85–103 besök. På motsvarande sätt minskade männens besöksantal, beroende på åldersgrupp, från 94–97 besök till 79–86 besök.

Det fanns stora individuella skillnader i antalet terapibesök. Cirka 2 procent hade färre än 10 terapibesök och cirka 8 procent minst 190 terapibesök.

Den minskande trenden gällde speciellt längre psykoterapiperioder. Andelen klienter som använde en mängd besök nära maximiantalet nästan halverades: beroende på åldersgruppen minskade andelen från 12–15 procent till 6–9 procent.

– Rehabiliterande psykoterapi beskrivs ofta som en enda tjänst, men enligt undersökningen kan den se mycket olika ut för olika klienter. Det skulle därför vara viktigt att få en bättre uppfattning om vilken längd på psykoterapin som bäst motsvarar olika klienters individuella behov, säger Vuori.

Variationen är större mellan individer än mellan diagnosgrupper

Antalet besök inom rehabiliterande psykoterapi varierade något mellan olika åldersgrupper. I regel hade personer under 35 år färre terapibesök än personer som fyllt 35 år. I synnerhet hade personer som fyllt 45 år färre terapibesök än personer i andra åldersgrupper.

Bland kvinnor som inledde rehabiliterande psykoterapi 2020 varierade medianantalet besök mellan 85 och 103 beroende på åldersgrupp. Bland män varierade medianantalet mellan 79 och 86.

Det fanns inga uppenbara skillnader i antalet terapibesök mellan de olika huvuddiagnosgrupperna. De flesta klienter som inledde rehabiliterande psykoterapi hade antingen klinisk depression eller ångestsyndrom som huvuddiagnos i sin ansökan.

– Även om det finns vissa skillnader mellan olika åldersgrupper, är variationen större individer emellan. Antalet terapibesök kan variera betydligt mellan olika klienter som har samma huvuddiagnos eller hör till samma åldersgrupp. Resultaten tyder på att deltagande i psykoterapi påverkas av många individuella och situationsspecifika faktorer som vi fortfarande känner till ganska dåligt, säger Miika Vuori.

Närmare information

Miika Vuori
forskningschef, FPA
tfn 020 634 1790
miika.vuori@fpa.fi

Den ursprungliga publikationen, på finska: Vuori M., Selinheimo S., Lindfors O., Ahola, M, Heinonen, E. (2026). Kelan kuntoutuspsykoterapian kesto ja sen muutokset käyntimäärien perusteella – rekisteriseurantatutkimus vuosina 2016–2020 psykoterapian aloittaneista. Duodecim 2026;142 (22):1777-85.

Dela den här artikeln

Dela sidan på Facebook Dela sidan på LinkedIn