Informationspaket: Rehabiliteringspenning för unga

Publicerad 25.4.2024

Det här informationspaketet redogör för antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga samt utvecklingen i antalet enligt kön, region och sjukdomsgrupp. Dessutom utreds vilka andra förmåner och tjänster mottagarna av rehabiliteringspenning för unga får. I slutet finns information om relevanta lagändringar och forskning kring temat.

Rehabiliteringspenningen för unga syftar till att säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering för en ung person inleds och genomförs, förbättra den ungas förutsättningar för sysselsättning och trygga den ungas försörjning.

Rehabiliteringspenningen för unga riktar sig till unga som är 16–19 år, som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som försämrar arbets- eller studieförmågan eller möjligheterna att välja yrke eller arbete och som behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering. Den unga ska också ha fått en individuell studie- och rehabiliteringsplan.

Lagändringar har ökat antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga

År 2021 fick nästan 14 000 unga rehabiliteringspenning för unga.

Antalet har ökat märkbart under de senaste åren. År 2010 uppgick antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga till 4 681, år 2015 till 7 729 och år 2021 till 13 966.

Antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga ökade i synnerhet i och med en ändring i lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering 2014. Efter den ändringen har kunden inte längre behövt löpa risk för att bli arbetsoförmögen för att kunna beviljas rehabiliteringspenning för unga.

Lagändringen utökade också förutsättningarna för att bevilja yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga. Utöver försämrad arbetsförmåga har man efter ändringen också kunnat beakta försämrad studieförmåga och kundens situation som helhet, till exempel den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan.

Fram till 2019 fanns det fler män än kvinnor bland mottagarna av rehabiliteringspenning för unga. Sedan 2020 har kvinnorna varit i majoritet. År 2021 fick 7 304 kvinnor och 6 662 män rehabiliteringspenning för unga.

Regionala skillnader i användningen av rehabiliteringspenningen för unga

År 2021 betalades rehabiliteringspenning för unga till

4,6 % av befolkningen i åldern 16–19 år
0,9 % av befolkningen i åldern 20–24 år

Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas personer i åldern 16–19 år. Den kan också betalas till personer över 20 år tills examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen har avlagts.

Flest mottagare av rehabiliteringspenning för unga i befolkningen i åldern 16–19 år fanns i Norra Savolax (9,3 %) och Norra Karelen (8,9 %). Minst mottagare i Fastlandsfinland fanns i Nyland (2,2 %) och Päijänne-Tavastland (2,8 %).

I åldersgruppen 20–24 år fanns de största befolkningsandelarna likaså i Norra Savolax (2,2 %) och Norra Karelen (1,7 %) samt i Södra Savolax (1,8 %).

Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar vanligaste orsakerna till behov av rehabiliteringspenning för unga

Sjukdomsgrunderna för beviljandet av rehabiliteringspenning för unga är oftast förknippade med

psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
sjukdomar i nervsystemet
medfödda missbildningar och kromosomavvikelser

I slutet av 2021 hade 91 % av dem som fick rehabiliteringspenning för unga någon form av psykisk sjukdom, psykiskt syndrom eller beteendestörning. De vanligaste sjukdomsdiagnoserna i sjukdomshuvudgruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var

hyperaktivitetsstörningar (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, ADHD)
depressiv episod
lindrig psykisk utvecklingsstörning
genomgripande utvecklingsstörningar
ångestsyndrom
specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter

Andra vanliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bakom behovet av rehabiliteringspenning för unga var bland annat

Downs syndrom
cerebral pares
epilepsi
ögon- och öronsjukdomar
vissa sjukdomar i muskuloskeletala systemet med debut under barndom och ungdomstid, som juvenil reumatoid artrit.

Störningar i psykisk utveckling samt beteendestörningar och emotionella störningar ökar

Störningar i psykisk utveckling, beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid, förstämningssyndrom samt neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom har blivit allt vanligare sjukdomsgrunder för rehabiliteringspenning för unga. Jämfört med tidigare år är psykisk utvecklingsstörning numera mer sällan grunden för rehabiliteringspenning för unga.

Orsaken till detta är en lagändring 2014 där försämrad inlärningsförmåga och hänsyn till situationen som helhet fogades till kriterierna för beviljande. Lagändringen har dels ökat antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga, dels gett även unga med exempelvis specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter rätt till penningen.

Mottagare av rehabiliteringspenning för unga och FPA:s andra förmåner

Största delen av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga 2021 fick också andra förmåner. Det här är vanligt bland förmånsmottagare: många får flera sociala förmåner samtidigt. Exakta siffror för rehabiliteringspenningen för unga finns i tabellerna i det här avsnittet.

I fråga om FPA:s övriga rehabiliteringsförmåner fick över hälften (58 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga också yrkesinriktad rehabilitering, ofta för kostnader för skoltillbehör och skolresor. En dryg tiondel (11 %) fick krävande medicinsk rehabilitering och under en tiondel (8 %) rehabiliterande psykoterapi. Andelen som fick andra rehabiliteringsförmåner var lägre.

En dryg fjärdedel (27 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga fick någon förmån för personer med funktionsnedsättning.

Var sjätte (16 %) fick sjukvårdsersättningar för privatläkararvoden. Nästan 8 % fick ersättningar för undersökning och vård och drygt 2 % för tandvård. En knapp sjättedel (15,5 %) fick reseersättning från FPA.

Flest läkemedelsköp som berättigar till ersättningar gjordes i gruppen psykofarmaka, nästan hälften (45 %). Var femte (21 %) hade köpt ADHD-mediciner.

Nästan 6 % fick sjukdagpenning.

Drygt 2 % fick sjukpension från FPA och drygt 6 % arbetslöshetsförmåner.

En dryg femtedel (22 %) fick grundläggande utkomststöd och var åttonde (12 %) studiestöd. En tredjedel (33 %) fick allmänt bostadsbidrag.

Under 1 % per förmån fick förmåner för barnfamiljer eller militärunderstöd.

Tabell 1. Mottagarna av rehabiliteringspenning för unga (N = 13 966) och andra FPA-förmåner 2021

Andra förmåner till mottagarna av rehabiliteringspenning för unga 2021	% (antal personer)
Yrkesinriktad rehabilitering	58,4 (8163)
Psykofarmaka	45,0 (6288)
Allmänt bostadsbidrag (eget eller partnerns)	33,1 (4623)
Förmåner för personer med funktionsnedsättning	27,1 (3779)
Grundläggande utkomststöd	22,2 (3097)
ADHD-mediciner	20,6 (2872)
Läkararvoden	16,3 (2276)
Resor	15,5 (2165)
Studiestöd	12,9 (1803)
Krävande medicinsk rehabilitering	10,8 (1502)
Rehabiliterande psykoterapi	8,1 (1135)
Undersökning och behandling	7,8 (1090)
Arbetslöshetsförmåner som betalats av FPA	6,1 (850)
Vilken som helst sjukdagpenningsförmån	6,0 (843)
Arbetsmarknadsstöd	5,9 (828)
Sjukdagpenning	5,8 (813)
Behovsprövad rehabilitering	3,5 (486)
Rehabiliteringspenning, Yrkesinriktad rehabilitering för unga (7 a §)	2,9 (400)
Tandvård	2,2 (305)
Sjukpension från FPA	2,0 (273)
Rehabiliteringspenning, lagen om FPA-rehabilitering	1,6 (222)
Barnbidrag	0,6 (80)
Föräldradagpenning	0,5 (74)
Militärunderstöd	0,4 (51)
Grunddagpenning	0,2 (27)
Rehabiliteringspenning, uppgift om lag saknas	0,2 (23)
Stöd för hemvård av barn	0,1 (14)
Rehabiliteringspenning, lagen om missbrukarvård	0,1 (7)
Rehabiliteringspenning, lagen om företagshälsovård	0,0 (2)
Rehabiliteringspenning, hälso- och sjukvårdslagen	0,0 (1)

Av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga hade en knapp fjärdedel (24 %, eller 3 359 personer) 2021 åtminstone en gällande rätt till specialersättning. Specialersättningen gäller vissa svåra och långvariga sjukdomar.

De flesta diagnoser som berättigade till specialersättning hörde till följande sjukdomshuvudgrupper:

endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
sjukdomar i nervsystemet
sjukdomar i muskuloskeletala systemet
tumörer
matsmältningsorganens sjukdomar
psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar

De vanligaste diagnoserna som berättigade till specialersättning hos mottagarna av rehabiliteringspenning för unga var

aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
diabetes
epilepsi
kronisk lungastma
ospecificerad icke organisk psykos
juvenil reumatoid artrit

Tabell 2/Figur?. Sjukdomshuvudgrupperna för gällande rätt till specialersättning för läkemedel bland mottagarna av rehabiliteringspenning för unga 2021, %

Sjukdomshuvudgrupper för rätt till specialersättning för läkemedel (ICD-10)	%
Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar	24,9
Sjukdomar i nervsystemet	10,2
Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven	9,8
Tumörer	7,9
Matsmältningsorganens sjukdomar	7,9
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar	7,2
Cirkulationsorganens sjukdomar	6,0
Sjukdomar i urin- och könsorganen	4,9
Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser	4,5
Hudens och underhudens sjukdomar	4,2
Andningsorganens sjukdomar	2,3
Sjukdomar i ögat och närliggande organ	1,9
Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes	1,1
Vissa perinatala tillstånd	0,8
Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker	0,8
Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården	0,4

Målen och målgruppen för rehabiliteringspenningen för unga

Sedan 1.8.1999 har man kunnat betala rehabiliteringspenning till en ung person för att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering (lagen om rehabiliteringspenning 611/1991, upphävd). Sedan 1.10.2005 har rehabiliteringspenningen för unga reglerats i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, nedan lagen om FPA-rehabilitering).

Minimimålet med rehabiliteringspenningen för unga är att den unga med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering kan skaffa sig tilläggsinkomster som har betydelse för försörjningen vid sidan av eventuell sjukpension. Målet med tilläggsinkomster är lägre än i yrkesinriktad rehabilitering och ändamålsenligheten i rehabiliteringen bedöms inte på samma sätt.

Om det är svårt att förutse den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering till exempel på grund av sjukdomens natur, beviljar FPA i regel rehabiliteringspenning för unga i stället för sjukpension. Det realistiska målet med planerad rehabilitering ska vara en övergång till arbetslivet.

Rehabiliteringspenning för unga kan betalas om

den unga är 16–19 år
sjukdomen eller funktionsnedsättningen försämrar arbets- eller studieförmågan eller möjligheterna att välja yrke eller arbete
den unga behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering och
en individuell studie- och rehabiliteringsplan har upprättats för den unga i välfärdsområdet i syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja sysselsättningen.

Rehabiliteringspenning för unga betalas för den tid den unga får rehabilitering som siktar mot studier eller arbete till slutet av den månad då den unga fyller 20 år eller tills examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen har avlagts. År 2023 är rehabiliteringspenningen för unga minst 36,91 euro per dag, i genomsnitt 922 euro per månad. På rehabiliteringspenning för unga innehålls skatt.

Lagändringar som påverkat rehabiliteringspenningen för unga

Lagen om rehabiliteringspenning (611/1991, upphävd): Sedan 1.8.1999 har rehabiliteringspenning för unga betalats till 16–17-åringar för att förhindra pensionering.
Lagändring 1.4.2002: Åldersgränsen höjdes till 20 år.
Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, nedan lagen om FPA-rehabilitering)
Lagändring 1.1.2014: ändringar i lagen om FPA-rehabilitering påverkade rehabiliteringspenningen för unga då risk för arbetsoförmåga ströks som kriterium, försämrad studieförmåga och hänsyn till situationen som helhet fogades till förutsättningarna för beviljande av rehabilitering och begreppet handikappad ströks ur lagen.
Lagändring 1.10.2015: förutsättningen att väsentlig försämring av arbets- och studieförmågan bedöms på det sätt som avses i 6 § i lagen om FPA-rehabilitering lyftes upp på lagnivå (tidigare fanns den endast i regeringens proposition RP 3/2005 rd).
Lagändring 1.1.2017: FPA ska förutom rehabiliteringspenning för unga också utreda rätten till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering, minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och unga i yrkesinriktad rehabilitering höjdes till garantipensionsnivå.