Informationspaket: Rehabiliteringspenning för unga
Det här informationspaketet redogör för antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga samt utvecklingen i antalet enligt kön, region och sjukdomsgrupp. Dessutom utreds vilka andra förmåner och tjänster mottagarna av rehabiliteringspenning för unga får. I slutet finns information om relevanta lagändringar och forskning kring temat.
Rehabiliteringspenningen för unga syftar till att säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering för en ung person inleds och genomförs, förbättra den ungas förutsättningar för sysselsättning och trygga den ungas försörjning.
Rehabiliteringspenningen för unga riktar sig till unga som är 16–19 år, som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som försämrar arbets- eller studieförmågan eller möjligheterna att välja yrke eller arbete och som behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering. Den unga ska också ha fått en individuell studie- och rehabiliteringsplan.
Lagändringar har ökat antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga
År 2023 fick nästan 15 900 unga rehabiliteringspenning för unga.
Antalet har ökat märkbart under de senaste åren. År 2010 uppgick antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga till 4 681, år 2015 till 7 729, år 2021 till 13 966 och år 2023 till 15 868.
Antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga ökade i synnerhet i och med en ändring i lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering 2014. Efter den ändringen har kunden inte längre behövt löpa risk för att bli arbetsoförmögen för att kunna beviljas rehabiliteringspenning för unga.
Lagändringen utökade också förutsättningarna för att bevilja yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga. Utöver försämrad arbetsförmåga har man efter ändringen också kunnat beakta försämrad studieförmåga och kundens situation som helhet, till exempel den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan.
Fram till 2019 fanns det fler män än kvinnor bland mottagarna av rehabiliteringspenning för unga. Sedan 2020 har kvinnorna varit i majoritet. År 2023 fick 8 587 kvinnor och 7 281 män rehabiliteringspenning för unga.
Regionala skillnader i användningen av rehabiliteringspenningen för unga
År 2023 betalades rehabiliteringspenning för unga till
- 5,1 procent av befolkningen i åldern 16–19 år
- 1,0 procent av befolkningen i åldern 20–24 år
Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas personer i åldern 16–19 år. Den kan också betalas till personer över 20 år tills examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen har avlagts.
Flest mottagare av rehabiliteringspenning för unga i befolkningen i åldern 16–19 år fanns i Norra Savolax (10,2 %) och Norra Karelen (8,9 %). Minst mottagare på det finländska fastlandet fanns i Nyland (2,6 %) och Päijänne-Tavastland (3,3 %).
I åldersgruppen 20–24 år fanns de största befolkningsandelarna i Norra Savolax (1,9 %), Södra Savolax (1,9 %), Norra Karelen (1,6 %) och Mellersta Finland (1,6 %). Minst mottagare på det finländska fastlandet fanns i Nyland (0,6 %) och Södra Karelen (0,6 %).
Bakom rehabiliteringspenningen för unga ligger oftast psykisk ohälsa och beteendestörningar
Sjukdomsgrunderna för beviljandet av rehabiliteringspenning för unga hänför sig vanligen till
- psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
- sjukdomar i nervsystemet
- medfödda missbildningar och kromosomavvikelser
I slutet av 2023 hade 92 procent av dem som fick rehabiliteringspenning för unga någon form av psykisk sjukdom, psykiskt syndrom eller beteendestörning. De vanligaste sjukdomsdiagnoserna i sjukdomshuvudgruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var
- hyperaktivitetsstörningar (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, ADHD)
- depressiv episod
- ångestsyndrom
- genomgripande utvecklingsstörningar
- specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter
- lindrig psykisk utvecklingsstörning
Andra vanliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bakom behovet av rehabiliteringspenning för unga var bland annat
- Cerebral pares
- epilepsi
- Downs syndrom
- medfödda missbildningssyndrom som engagerar multipla organsystem
- ögon- och öronsjukdomar
- vissa sjukdomar i muskuloskeletala systemet med debut under barndom och ungdomstid, som juvenil reumatoid artrit
Störningar i psykisk utveckling samt beteendestörningar och emotionella störningar ökar
Beteendestörningar och emotionella störningar, störningar i psykisk utveckling, neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom samt förstämningssyndrom med debut vanligen under barndom och ungdomstid har blivit klart vanligare sjukdomsgrunder för rehabiliteringspenning för unga. Jämfört med tidigare år är psykisk utvecklingsstörning numera relativt sett mer sällan grunden för rehabiliteringspenning för unga.
Orsaken till detta är lagändringen 2014 där försämrad inlärningsförmåga och hänsyn till situationen som helhet fogades till kriterierna för beviljande. Lagändringen har dels ökat antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga, dels gett även unga med exempelvis specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter rätt till penningen.
Mottagare av rehabiliteringspenning för unga och FPA:s andra förmåner
Mottagarna av rehabiliteringspenning för unga får ofta också andra förmåner. Det här är vanligt bland förmånsmottagare: många får flera sociala förmåner samtidigt. Exakta siffror för rehabiliteringspenningen för unga finns i tabellerna i det här avsnittet.
I fråga om FPA:s övriga rehabiliteringsförmåner fick en dryg fjärdedel (26,8 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga också yrkesinriktad rehabilitering, ofta ersättning för kostnader för skoltillbehör och skolresor. En dryg tiondel (11 %) fick krävande medicinsk rehabilitering och en mindre andel fick rehabiliteringspsykoterapi (8,4 %) och rehabilitering enligt prövning (7 %).
En dryg fjärdedel (26,4 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga fick någon förmån för personer med funktionsnedsättning.
Sjukvårdsersättningar för privatläkararvoden fick nästan en femtedel (18,2 %). Ersättningar för undersökningar och vård samt tandvård var ovanligare. En knapp sjättedel (15,4 %) fick reseersättning från FPA.
Flest läkemedelsköp som berättigar till ersättningar gjordes i gruppen psykofarmaka, nästan hälften (46,6 %). Drygt en fjärdedel (26,7 %) hade köpt ADHD-mediciner.
6,2 procent fick sjukdagpenning. Rehabiliteringspenning under den ungas tid i yrkesinriktad rehabilitering betalades till 2 procent och andra FPA-rehabiliteringspenningar till 2,8 procent.
1,9 procent fick sjukpension från FPA och 6,3 procent arbetslöshetsförmåner.
En femtedel (19,6 %) fick grundläggande utkomststöd och var tionde (10,7 %) studiestöd. En tredjedel (32,3 %) fick allmänt bostadsbidrag.
Under 1 procent per förmån fick förmåner för barnfamiljer eller militärunderstöd.
| Tabell 1. Mottagarna av rehabiliteringspenning för unga (N = 15 868) och andra FPA-förmåner 2023 | |
| Andra förmåner till mottagarna av rehabiliteringspenning för unga 2023 | % (antal personer) |
| Psykofarmaka | 46,6 (7 399) |
| Allmänt bostadsbidrag (eget eller partnerns) | 32,3 (5 118) |
| Yrkesinriktad rehabilitering | 26,8 (4 247) |
| ADHD-mediciner | 26,7 (4 230) |
| Förmåner för personer med funktionsnedsättning | 26,4 (4 186) |
| Grundläggande utkomststöd | 19,6 (3 114) |
| Läkararvoden | 18,2 (2 881) |
| Resor | 15,4 (2 437) |
| Krävande medicinsk rehabilitering | 11,0 (1 748) |
| Studiestöd | 10,7 (1 701) |
| Rehabiliterande psykoterapi | 8,4 (1 338) |
| Behovsprövad rehabilitering | 7,0 (1 114) |
| Arbetslöshetsförmåner som betalats av FPA | 6,2 (989) |
| Vilken som helst sjukdagpenningsförmån | 6,2 (988) |
| Sjukdagpenning | 6,2 (987) |
| Arbetsmarknadsstöd | 6,0 (948) |
| Rehabiliteringspenning, lagen om FPA-rehabilitering | 2,8 (442) |
| Undersökning och behandling | 2,4 (375) |
| Tandvård | 2,2 (352) |
| Rehabiliteringspenning, Yrkesinriktad rehabilitering för unga (7 a §) | 2,0 (312) |
| Sjukpension från FPA | 1,9 (299) |
| Barnbidrag | 0,5 (83) |
| Föräldradagpenning | 0,5 (77) |
| Militärunderstöd | 0,4 (65) |
| Grunddagpenning | 0,3 (46) |
| Rehabiliteringspenning, uppgift om lag saknas | 0,1 (19) |
| Stöd för hemvård av barn | 0,1 (13) |
| Rehabiliteringspenning, barnskyddslagen | 0,0 (3) |
| Rehabiliteringspenning, lagen om missbrukarvård | 0,0 (1) |
| Rehabiliteringspenning, hälso- och sjukvårdslagen | 0,0 (1) |
Av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga hade en fjärdedel (25,2 %, eller 3 991 personer) 2023 åtminstone en gällande rätt till specialersättning. Specialersättningen gäller vissa svåra och långvariga sjukdomar.
De flesta diagnoser som berättigade till specialersättning hörde till följande sjukdomshuvudgrupper:
- endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
- sjukdomar i muskuloskeletala systemet
- sjukdomar i nervsystemet
- matsmältningsorganens sjukdomar
- psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
- tumörer
De vanligaste diagnoserna som berättigade till specialersättning hos mottagarna av rehabiliteringspenning för unga var
- aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
- astma
- epilepsi
- diabetes juvenil typ
- ospecificerad icke organisk psykos
- juvenil artrit
| Tabell 2. Sjukdomshuvudgrupperna för gällande rätt till specialersättning för läkemedel bland mottagarna av rehabiliteringspenning för unga 2023, % | |
| Sjukdomshuvudgrupper för rätt till specialersättning för läkemedel (ICD-10) | % |
| Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar | 24,9 |
| Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven | 10,8 |
| Sjukdomar i nervsystemet | 9,7 |
| Matsmältningsorganens sjukdomar | 8,9 |
| Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar | 7,8 |
| Tumörer | 6,7 |
| Cirkulationsorganens sjukdomar | 5,9 |
| Hudens och underhudens sjukdomar | 4,8 |
| Sjukdomar i urin- och könsorganen | 4,5 |
| Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet | 4,5 |
| Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser | 4,1 |
| Andningsorganens sjukdomar | 2,2 |
| Sjukdomar i ögat och närliggande organ | 2,2 |
| Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes | 1,1 |
| Vissa perinatala tillstånd | 1,1 |
| Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker | 0,4 |
| Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården | 0,4 |
Målen och målgruppen för rehabiliteringspenningen för unga
Rehabiliteringspenningen för unga syftar till att säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering för en ung person inleds och genomförs, förbättra den ungas förutsättningar för sysselsättning och trygga den ungas försörjning.
Sedan 1.8.1999 har man kunnat betala rehabiliteringspenning till en ung person för att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering (lagen om rehabiliteringspenning 611/1991, upphävd). Sedan 1.10.2005 har rehabiliteringspenningen för unga reglerats i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, lagen om FPA-rehabilitering).
Minimimålet med rehabiliteringspenningen för unga är att den unga med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering kan skaffa sig tilläggsinkomster som har betydelse för försörjningen vid sidan av eventuell sjukpension. Målet med tilläggsinkomster har ställts lägre än i den yrkesinriktade rehabiliteringen och ändamålsenligheten i rehabiliteringen bedöms inte på samma sätt.
Om det är svårt att förutse möjligheterna med yrkesinriktad rehabilitering till exempel på grund av sjukdomens natur, beviljar FPA i regel rehabiliteringspenning för unga i stället för sjukpension. Det realistiska målet med planerad rehabilitering ska vara en övergång till arbetslivet.
Rehabiliteringspenning för unga kan betalas om
- den unga är 16–19 år
- sjukdomen eller funktionsnedsättningen försämrar arbets- eller studieförmågan eller möjligheterna att välja yrke eller arbete
- den unga behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering och
- en individuell studie- och rehabiliteringsplan har upprättats för den unga inom välfärdsområdet i syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja sysselsättningen.
Rehabiliteringspenning för unga betalas för den tid den unga får rehabilitering som siktar mot studier eller arbete till slutet av den månad då den unga fyller 20 år eller tills examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen har avlagts. År 2024 är rehabiliteringspenningen för unga minst 31,99 euro per vardag, i genomsnitt 800 euro per månad. På rehabiliteringspenning för unga innehålls skatt.
Lagändringar som påverkat rehabiliteringspenningen för unga
- Lagen om rehabiliteringspenning (611/1991, upphävd): Sedan 1.8.1999 har rehabiliteringspenning för unga betalats till 16–17-åringar för att förhindra pensionering.
- Lagändring 1.4.2002: Åldersgränsen höjdes till 20 år.
- Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, lagen om FPA-rehabilitering)
- Lagändring 1.1.2014: ändringar i lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering påverkade rehabiliteringspenningen för unga då risk för arbetsoförmåga ströks som kriterium, försämrad studieförmåga och hänsyn till situationen som helhet fogades till förutsättningarna för beviljande av rehabilitering och begreppet handikappad ströks ur lagen om FPA-rehabilitering.
- Lagändring 1.10.2015: förutsättningen att väsentlig försämring av arbets- och studieförmågan bedöms på det sätt som avses i 6 § i lagen om FPA-rehabilitering lyftes upp på lagnivå (tidigare fanns den endast i regeringens proposition RP 3/2005 rd).
- Lagändring 1.1.2017: FPA ska förutom rehabiliteringspenning för unga också utreda rätten till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering, minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och unga i yrkesinriktad rehabilitering höjdes till garantipensionsnivå.
- Lagändring 1.1.2024: minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning som betalas till unga för tid i yrkesinriktad rehabilitering sänktes till samma nivå som i den övriga rehabiliteringen, dvs. 31,99 euro per vardag.
