Informationspaket: Rehabiliteringspenning för unga
Det här informationspaketet presenterar antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga och utvecklingen av mottagarantalet per kön, region och sjukdomsgrupp. Dessutom granskas vilka andra förmåner och tjänster mottagarna av rehabiliteringspenning för unga har. I slutet av informationspaketet finns information om lagändringar och undersökningar som anknyter till rehabiliteringspenningen för unga.
Syftet med rehabiliteringspenning för unga är att säkerställa att yrkesinriktad att förbättra mottagarnas möjligheter att få arbete samt att trygga deras försörjning.
Från ingången av 2025 kan rehabiliteringspenning för unga beviljas sådana unga i åldern 18–19 år (för personer födda 2008 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 16 år) vars arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter eller möjligheter att välja yrke eller arbete har försämrats på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och som behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom ska det ha upprättats en individuell studie- och rehabiliteringsplan för den unga.
Efter en långvarig ökning började antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga minska 2024
År 2024 fick knappt 15 000 unga rehabiliteringspenning för unga.
Antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga har ökat klart under de senaste åren. År 2010 var mottagarantalet knappt 5 000, år 2015 knappt 8 000, år 2021 knappt 14 000 och år 2023 nästan 16 000. År 2024 började antalet mottagare dock minska.
Antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga har ökat speciellt på grund av lagändringen gällande yrkesinriktad rehabilitering från 2014. Efter lagändringen behöver klienten inte längre hotas av risk för arbetsoförmåga för att kunna beviljas rehabiliteringspenning för unga.
Lagändringen bidrog även till ökade förutsättningar för att få yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga. Utöver nedsatt arbetsförmåga har man nu också kunnat beakta försämrad studieförmåga och klientens helhetssituation, såsom hens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga.
Till och med 2019 var det fler män än kvinnor som fick rehabiliteringspenning för unga. Sedan 2020 har kvinnorna varit fler. År 2024 hade 8 000 kvinnor och knappt 7 000 män rehabiliteringspenning för unga.
Regionala skillnader i användningen av rehabiliteringspenning för unga
År 2024 utgjorde mottagarna av rehabiliteringspenning för unga
- 4,6 % av befolkningen i åldern 16–19 år
- 1 % av befolkningen i åldern 20–24 år.
År 2024 var andelen mottagare av rehabiliteringspenning för unga hos befolkningen i åldern 16–19 år störst i Norra Savolax (8,4 %) och Norra Karelen (8,0 %). I Finland utom Åland hade Nyland (2,7 %) och Österbotten (2,8 %) den lägsta andelen mottagare.
I åldersgruppen 20–24 år fanns de största befolkningsandelarna 2024 i Norra Savolax (2,0 %) och i Södra Savolax (1,9 %). Den lägsta andelen mottagare i Finland utom Åland fanns i Nyland (0,6 %) och Södra Karelen (0,6 %).
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar var den största sjukdomshuvudgruppen inom rehabiliteringspenning för unga
De vanligaste sjukdomsgrunderna för beviljande av rehabiliteringspenning för unga anknyter till
- psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
- sjukdomar i nervsystemet
- medfödda missbildningar samt kromosomavvikelser.
I slutet av 2024 hade nio av tio (92 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga en diagnos i gruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. De vanligaste diagnoserna i den här gruppen var
- hyperaktivitetsstörningar (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, adhd)
- depression
- genomgripande utvecklingsstörningar
- ångestsyndrom
- intellektuell funktionsnedsättning
- inlärningsstörningar.
Andra allmänna sjukdomar eller funktionsnedsättningar i bakgrunden till rehabiliteringspenning för unga var bland annat
- cp-syndrom
- epilepsi
- sjukdomar i ögat eller örat
- medfött missbildningssyndrom i flera organsystem
- Downs syndrom
- vissa sjukdomar i rörelserorganen som framkommer i barndomen och ungdomen, såsom juvenil reumatoid artrit.
Lagändringen 2014 inverkade på antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga och på diagnoserna
Sjukdomsgrunder för rehabiliteringspenning för unga som under de tio senaste åren blivit allt vanligare är störningar i beteende och känsloliv som vanligen börjar i barn- och ungdomen, störningar i psykisk utveckling, neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom samt förstämningssyndrom. Jämfört med tidigare år utgör intellektuell funktionsnedsättning numera relativt sett mera sällan sjukdomsgrunden för rehabiliteringspenning för unga.
Bakom förändringen ligger lagändringen 2014 där försämrad inlärningsförmåga och en bedömning av helhetssituationen lades till kriterierna för beviljande av förmånen. Lagändringen ökade antalet mottagare av rehabiliteringspenning för unga, samtidigt som den gav unga med t.ex. störningar i inlärningsförmågan möjlighet att få rätt till rehabiliteringspenning för unga.
Mottagare av rehabiliteringspenning för unga och övriga FPA-förmåner
Det är vanligt att mottagare av rehabiliteringspenning för unga också får andra förmåner. Detsamma gäller mottagare av andra förmåner: många får alltså flera sociala förmåner samtidigt. I tabellerna nedan finns mer detaljerade uppgifter om rehabiliteringspenningen för unga.
År 2024 användes psykofarmaka av något under hälften (47 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga. En knapp tredjedel (29 %) köpte adhd-läkemedel. En dryg fjärdedel (27 %) hade minst en gällande specialersättningsrätt för läkemedel.
Cirka en tredjedel (31 %) av dem som fick rehabiliteringspenning för unga hade allmänt bostadsbidrag. En femtedel (19 %) fick grundläggande utkomststöd och färre än var tionde (7 %) fick en arbetslöshetsförmån från FPA.
En knapp tredjedel (29 %) av dem som fick rehabiliteringspenning för unga hade även handikappförmåner.
En femtedel (19 %) av dem som fick rehabiliteringspenning för unga fick ersättning för besök hos privatläkare, och en knapp sjättedel (15 %) fick reseersättningar.
Av dem som fick rehabiliteringspenning för unga hade 14 % fått annan yrkesinriktad rehabilitering, 13 % krävande medicinsk rehabilitering, 9 % rehabiliterande psykoterapi och 6 % rehabilitering enligt prövning.
Studiestöd fick var tionde (10 %) och sjukdagpenningsförmån var femtonde (6 %) av mottagarna av rehabiliteringspenning för unga.
En del av dem som fick rehabiliteringspenning för unga fick också annan rehabiliteringspenning från FPA eller andra FPA-förmåner under 2024. Exakta uppgifter om de olika förmånerna finns i tabellen nedan.
| Förmån | Antalet personer i målgruppen som fick förmånen | Procentuell andel av målgruppen |
|---|---|---|
| Rehabiliteringspenning för unga | 14 900 | 100,00 |
| Psykofarmaka | 6 977 | 46,83 |
| Allmänt bostadsbidrag (eget eller partners) | 4 606 | 30,91 |
| Handikappförmåner | 4 374 | 29,36 |
| Adhd-läkemedel | 4 253 | 28,54 |
| Minst en gällande specialersättningsrätt för läkemedel | 3 999 | 26,84 |
| Läkararvoden | 2 839 | 19,05 |
| Grundläggande utkomststöd | 2 819 | 18,92 |
| Resor | 2 304 | 15,46 |
| Yrkesinriktad rehabilitering | 2 134 | 14,32 |
| Krävande medicinsk rehabilitering | 1 969 | 13,21 |
| Studiestöd | 1 475 | 9,90 |
| Rehabiliterande psykoterapi | 1 356 | 9,10 |
| Arbetslöshetsförmåner från FPA | 1 075 | 7,21 |
| Arbetsmarknadsstöd | 1 040 | 6,98 |
| Någon sjukdagpenningsförmån | 945 | 6,34 |
| Sjukdagpenning | 944 | 6,34 |
| Rehabilitering enligt prövning | 903 | 6,06 |
| Rehabiliteringspenning, Lagen om rehabilitering som ordnas av FPA | 554 | 3,72 |
| Sjukpension från FPA | 334 | 2,24 |
| Tandvård | 304 | 2,04 |
| Undersökning och behandling | 189 | 1,27 |
| Rehabiliteringspenning, Yrkesinriktad rehabilitering för unga (7 a §) | 74 | 0,50 |
| Barnbidrag | 72 | 0,48 |
| Militärunderstöd | 68 | 0,46 |
| Grunddagpenning | 36 | 0,24 |
| Rehabiliteringspenning, Laguppgift saknas | 32 | 0,21 |
| Rehabiliteringspenning, Hälso- och sjukvårdslagen | 2 | 0,01 |
| Rehabiliteringspenning, Hälso- och sjukvårdslagen (missbrukarrehabilitering) | 2 | 0,01 |
| Rehabiliteringspenning, Barnskyddslagen | 1 | 0,01 |
| Rehabiliteringspenning, Socialvårdslagen (missbrukarrehabilitering) | 1 | 0,01 |
| Sjukdomshuvudgrupp | Personer med gällande ersättningsrätt under året | Procentuell andel |
|---|---|---|
| F00–F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar | 2 426 | 16,28 |
| G00–G99 Sjukdomar i nervsystemet | 512 | 3,44 |
| E00–E90 Endokrina sjukdomar, nutritionssjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar | 496 | 3,33 |
| J00–J99 Andningsorganens sjukdomar | 471 | 3,16 |
| M00–M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven | 161 | 1,08 |
| K00–K93 Matsmältningsorganens sjukdomar | 121 | 0,81 |
| I00–I99 Cirkulationsorganens sjukdomar | 93 | 0,62 |
| L00–L99 Hudens och underhudens sjukdomar | 88 | 0,59 |
| C00–D48 Tumörer | 36 | 0,24 |
| Q00–Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser | 25 | 0,17 |
| H00–H59 Sjukdomar i ögat och närliggande organ | 20 | 0,13 |
| N00–N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen | 18 | 0,12 |
| D50–D89 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet (D46 Myelodysplastiska syndrom, 1 person) | 16 | 0,11 |
| Z00–ZZB Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården | 16 | 0,11 |
| S00–T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (T86 Funktionssvikt eller avstötning av transplanterade organ och vävnader, 12 personer) | 12 | 0,08 |
| R00–R99 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes | 10 | 0,07 |
| P00–P96 Vissa perinatala tillstånd | 4 | 0,03 |
Tabellen nedan visar de tjugo vanligaste specialersättningsgilla läkemedelssubstanserna/-preparaten som mottagarevände 2024.
| Ersättningsrättens nummer | Läkemedel/preparat | Diagnos |
|---|---|---|
| 331 | Atomoxetin, dexamfetamin, guanfacin och lisdexamfetamin | F90 |
| 203 | Kronisk bronkialastma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar som nära påminner om denna | J45 |
| 111 | Epilepsi och därmed jämförbara kramptillstånd | G40 |
| 103 | Diabetes, insulinbehandling | E10 |
| 215 | Diabetes, annan än insulinbehandling | E10 |
| 182 | Brivaracetam, eslikarbazepin, gabapentin, lakosamid, levetiracetam, perampanel, pregabalin, tiagabin och zonisamid | G40 |
| 112 | Svåra psykoser och andra svåra psykiska sjukdomar eller syndrom | F29 |
| 183 | Lamotrigin och topiramat | G40 |
| 202 | Disseminerade sjukdomar i bindväv, reumatoida artriter och med dem jämförbara tillstånd | M08 |
| 281 | Abatacept, adalimumab, certolizumabpegol, etanercept, golimumab, guselkumab, infliximab, ixekizumab, risankizumab, sarilumab, sekukinumab och tocilizumab (inflammatoriska reumatiska sjukdomar) | M08 |
| 313 | Abatacept, adalimumab, bimekizumab, certolizumabpegol, etanercept, golimumab, guselkumab, infliximab, ixekizumab, risankizumab, sarilumab, sekukinumab, tocilizumab och ustekinumab | M08 |
| 186 | Tillväxthormon | E23 |
| 112 | Svåra psykoser och andra svåra psykiska sjukdomar eller syndrom | F32 |
| 101 | Bristfällig funktion i hypofysens framlob | E23 |
| 208 | Kronisk ulcerös kolit och Crohns sjukdom | K51 |
| 317 | Pimekrolimus- och takrolimussalva | L20 |
| 104 | Underfunktion av sköldkörteln | E03 |
| 112 | Svåra psykoser och andra svåra psykiska sjukdomar eller syndrom | F31 |
| 215 | Diabetes, annan än insulinbehandling | E11 |
| 3007 | Atogepant, eptinezumab, erenumab, fremanezumab, galkanezumab och rimegepant (migränprofylax) | G43 |
Mål och målgrupp för rehabiliteringspenning för unga
Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering för unga inleds och genomförs, att förbättra mottagarnas möjligheter att få arbete samt att trygga deras försörjning.
Unga personer har sedan 1999 kunnat beviljas rehabiliteringspenning för att säkerställa att de får yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenning för unga har sedan 2005 reglerats i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.
Minimimålet med rehabiliteringspenningen för unga är att den unga utöver en eventuell sjukpension ska kunna skaffa sig åtminstone vissa tilläggsinkomster som har betydelse för försörjningen. Målet gällande tilläggsinkomster är lägre än vid yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms inte på samma sätt.
Om det till exempel på grund av en sjukdom är svårt att förutse vilka möjligheter yrkesinriktad rehabilitering kan medföra för en ung person, beviljar FPA i regel rehabiliteringspenning för unga i stället för sjukpension. Rehabiliteringen planeras med det realistiska målet att den unga ska komma ut i arbetslivet.
En person kan få rehabiliteringspenning för unga om
- hen är 18–19 år gammal (för dem som är födda 2008 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 16 år)
- hens arbets- eller studieförmåga eller möjligheter att välja yrke eller arbete har försämrats på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning
- hen behöver särskilda stödåtgärder för yrkesinriktad rehabilitering och
- om det i välfärdsområdet har upprättats en individuell studie- och rehabiliteringsplan (KHOPS) för den unga i syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja sysselsättningsmöjligheterna.
Rehabiliteringspenning för unga kan även betalas till personer över 20 år tills de har avlagt den examen som anges i studie- och rehabiliteringsplanen. År 2025 är minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga 31,99 euro per vardag (799,75 euro per månad). På rehabiliteringspenningen för unga innehålls skatt.
Lagändringar som har inverkat på rehabiliteringspenningen för unga
- Lag om rehabiliteringspenning (611/1991, upphävd): Rehabiliteringspenning för unga började från och med 1.8.1999 betalas till unga i åldern 16–17 år för att hindra pensionering.
- Lagändring 1.4.2002: Åldersgränsen höjdes till 20 år.
- Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, nedan lagen om FPA-rehabilitering)
- Lagändring 1.1.2014: lagändringen gällande yrkesinriktad rehabilitering påverkade även rehabiliteringspenningen för unga, villkoret risk för arbetsoförmåga slopades och till villkoren för beviljande av rehabilitering lades försämrad studieförmåga samt beaktande av den försäkrades situation som helhet, begreppet handikappad slopades i lagen om FPA-rehabilitering
- Lagändring 1.10.2015: villkoret att väsentlig försämring av arbets- och studieförmågan bedöms enligt 6 § i lagen om FPA-rehabilitering togs in på lagnivå (tidigare endast i regeringspropositionen (RP 3/2005 rd))
- Lagändring 1.1.2017: FPA ska utöver rätten till rehabiliteringspenning för unga också utreda rätten till yrkesinriktad rehabilitering i form av utbildning, minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning vid yrkesinriktad rehabilitering höjdes till samma nivå som garantipensionen
- Lagändring 1.1.2024: minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning vid yrkesinriktad rehabilitering minskades så att det motsvarar minimibeloppet av den övriga rehabiliteringspenningen (= minimibeloppet av sjukdagpenning)
- Lagändring 1.1.2025: den nedre åldersgränsen för rehabiliteringspenning höjdes till 18 år (för personer födda 2008 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 16 år). Rehabiliteringspenning för unga beviljas för väntetid och mellanliggande tid endast om det är nödvändigt för att trygga den ungas utkomst och rehabiliteringens framskridande. I fortsättningen inverkar också inkomsterna på beloppet av rehabiliteringspenningen för unga. Om den ungas löneinkomster eller företagarinkomster överskrider inkomstgränsen (800 euro/månad), dras den överstigande delen av från rehabiliteringspenningen.
