FPA:s forskningsprogram 2023–2025

FPA:s forskningsenhet bedriver aktuell, tvärvetenskaplig forskning om nationellt och globalt viktiga teman. Vi producerar verkningsfull vetenskaplig information som kan utnyttjas i samhället för att utveckla den sociala tryggheten och hälsotryggheten.

Forskning är en lagstadgad uppgift för FPA. Vårt treåriga forskningsprogram beskriver och styr de innehållsmässiga tyngdpunkterna i vår forskningsverksamhet i frågor om social trygghet som vi identifierat som viktiga.

Vår värdegrund är

• tillförlitlighet
• effektfullhet
• samarbetsförmåga.

Vi bedriver oberoende, tvärvetenskaplig forskning av hög vetenskaplig kvalitet och deltar aktivt i den samhälleliga debatten.

Under forskningsprogramperioden 2023–2025 samarbetar vi särskilt med välfärdsområdena och kommunerna. Vi satsar på ett nära samarbete med våra finländska och internationella samarbetspartner inom forskning.

Vi söker svar på aktuella frågor

Grunden för vårt forskningsprogram utgörs av de traditionella och starka kompetensområdena inom FPA:s forskning, dvs. av den sociala tryggheten och hälsotryggheten. Utöver våra långsiktiga projekt producerar och tolkar vi också vid behov snabbt forskningsdata för att tillgodose de aktuella kunskapsbehoven i samhället.

Vår forskning stöder FPA:s strategi (uppdaterad 2022) som betonar produktionen av information om kundbehov och utvecklingen av serviceprocessen för olika kundgrupper.

Vår forskning och sakkunskap stöder utvecklingen av välfärdsområdenas tjänster och den kunskapsbaserade ledningen av välfärdsområdena samt arbetet i den kommitté som bereder en totalreform av den sociala tryggheten. Vi producerar information som stöd för förhandsbedömning och uppföljning av konsekvenserna av lagändringar och reformer.

En hållbar och modern social trygghet och hälsotrygghet – vårt mål är en välmående individ och ett välmående samhälle

I alla våra forskningsprojekt strävar vi efter att producera kunskap som stöder individens välbefinnande i samhället.

Med nästan 60 års erfarenhet producerar vi forskningsbaserad kunskap som kan användas i utvecklingen av ett jämlikt och rättvist samhälle samt en hållbar och modern social trygghet och hälsotrygghet. Vi producerar kunskap särskilt i syfte att främja sysselsättningen och delaktigheten.

I forskningsprogrammet beaktar vi megatrender, av vilka de viktigaste är t.ex.

• en åldrande befolkning och demografiska förändringar
• otillräckliga resurser
• regional differentiering och städernas tillväxt.

Våra forskare sporras även omvälvningen inom arbete och teknologi, samhällskriser, klimatförändringen, naturförlust, mångkulturalism samt familjernas och hushållens mångfald.

Vi analyserar många olika slags datamaterial

I första hand använder vi oss av uppgifter ur FPA:s förmånsregister som vi även kombinerar med andra registermaterial. Dessutom samlar vi in information utifrån enkät- och intervjumaterial.

Vi strävar efter att hitta innovativa forskningsuppställningar, metoder och angreppssätt. Vi satsar på analys av allt mer omfattande och mångsidiga materialsamlingar, vilket hjälper oss att förstå den helhet som kundernas förmåns- och servicesystem utgör.

Vi arbetar enligt principerna för öppen vetenskap

Vi följer principerna i deklarationen för öppen vetenskap och forskning.

Vi rekommenderar att forskningsresultat publiceras så att de kan läsas av alla omedelbart, i sin helhet och gratis. Vi rekommenderar också att forskningsmaterial och forskningsmetoder görs öppet tillgängliga.

Forskningens prioriteringsområden

Vår forskning är indelad i prioriteringsområden enligt tema inom vilka vi genomför såväl långsiktiga forskningsprojekt som snabba utredningar om aktuella frågor.

Under forskningsprogramperioden 2023–2025 bedrivs forskning inom tre prioriteringsområden:

• gemensamma kunder
• försörjning i olika livssituationer
• funktionsförmåga, arbetsförmåga och rehabilitering.

En del av forskningstemana har koppling till mer än ett prioriteringsområde.

Gemensamma kunder

Vid FPA:s forskningsenhet bedrivs forskning om social- och hälsovårdspolitik och välfärd.

Vi undersöker kundrelationen och kunderna samt multikanalsfinansieringen och systemet för social trygghet som helhet, särskilt inom välfärdsområdena. Vi undersöker verkställandet av FPA:s uppgifter och de servicehelheter som riktas till kunderna.

Vi förutser också förändringar i verksamhetsmiljön. Vi undersöker hur den tekniska utvecklingen påverkar till exempel användningen av digitala tjänster och förmåner samt fördelningen av förmånerna.

Vi undersöker hur förmåns- och servicesystemet identifierar familjernas mångfald samt stöder barnfamiljer, unga, personer i arbetsför ålder och äldre personer liksom också kunder som befinner sig i en sårbar ställning eller i en svår livssituation.

Viktiga forskningsteman som gäller sjukförsäkringssystemet är läkemedel och resor som ersätts av FPA samt privata tjänster. Vi undersöker också studerande- och företagshälsovården.

Försörjning i olika livssituationer

Vi undersöker försörjningen som helhet: hur försörjningen för personer i olika livssituationer utgörs av en helhet bestående av arbetsinkomster, sociala trygghetsförmåner och utgifter samt hur förmånssystemet fungerar i samhälleliga och personliga förändringssituationer.

Vi undersöker hur minimitryggheten fungerar och nivån på minimitryggheten, till exempel hur det grundläggande utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget används, räcker till och utvecklas.

Coronaepidemin, energikrisen och de ökade levnadskostnaderna har satt den sociala tryggheten på prov. Vi producerar vetenskaplig information om hur dessa plötsliga samhälleliga förändringar påverkar försörjningen och användningen av förmåner.

Vi undersöker hur försörjningen utformas som en kombination av arbetsinkomster och förmånsinkomster samt följer upp användningen av olika förmåner samtidigt. Dessutom utreder  vi hur förmånssystemet utjämnar förändringar i arbetsinkomsterna.

Vi granskar hur försörjningen inom olika befolkningsgrupper, såsom barnfamiljer, ensamstående och pensionärer byggs upp. Under forskningsprogramperioden fortsätter vi också att utvärdera reformer, såsom försöket med basinkomst och familjeledighetsreformen.  

Funktionsförmåga, arbetsförmåga och rehabilitering

Forskningen inom prioriteringsområdet är särskilt inriktad på användningen av förmåner och tjänster i anslutning till arbets-, studie- och funktionsförmågan, på förändringar i användningen av dessa samt på skillnader mellan olika befolkningsgrupper och regioner.

Vi undersöker förändringar i servicesystemet och lagstiftningen om arbetsoförmåga och rehabilitering samt hur förändringarna påverkar kunderna, olika aktörer och utvecklingen i antalet förmånstagare. Vi producerar kunskap om genomförandet och effekten av rehabiliteringstjänster och rehabiliteringsförmåner. Särskilt intresserade är vi av hur man med hjälp av rehabiliteringstjänster och rehabiliteringspenningsförmåner kan främja funktionsförmågan, arbetsförmågan och rehabiliteringen hos klienter i olika åldrar och olika livssituationer.

Vi granskar processerna i samband med arbetsoförmåga och utreder hur man kan förebygga och förkorta perioder med arbetsoförmåga och sjukfrånvaro. I vår forskning beaktar vi också familjeperspektivet och omsorgsansvarsperspektivet genom att undersöka hur exempelvis användningen av familjeledigheter påverkar föräldrarnas och barnens hälsa och välbefinnande.

Genomgående teman i forskningsverksamheten

Inom varje prioritetsområde och i de forskningsprojekt som anknyter till områdena beaktas i tillämpliga delar flera genomgående teman.

Kundperspektiv och utveckling av verkställigheten

FPA:s strategi betonar förtroendet för kunden och en allt djupare förståelse av kundernas behov.

Det första genomgående temat när det gäller forskningens tyngdpunktsområden är kundperspektivet som också omfattar utveckling av verkställandet av FPA:s förmåner och tjänster. Under forskningsprogramperioden inleds till exempel ett tidigare förberett kundundersökningsprogram.

Effektfullhet

Ett annat genomgående tema är effektfullhet. Vi är med och undersöker och utvecklar FPA:s förmåner och nya tjänstemodeller, och vi producerar information och utvärderingar om deras effektfullhet.

Programmet för utvärdering av rehabiliteringens effekter fortsätter under forskningsprogramperioden och målet är att också  inleda utvärderingar av bland annat företagshälsovårdens och studerandehälsovårdens effekter.

Vi använder simulerings- och beräkningsmodeller för att stödja beslutsfattandet. Vi gör också konsekvensbedömningar av reformen av den sociala tryggheten. Rationell förskrivning läkemedel och rationell läkemedelsbehandling är även i fortsättningen teman för vår forskning.

Ojämlikhet och likabehandling

Det tredje genomgående temat är ojämlikhet och likabehandling. I flera av våra undersökningar granskar vi socioekonomiska skillnader, könsskillnader och andra skillnader mellan olika befolkningsgrupper i fråga om hur förmåner och tjänster används samt rättigheter tillgodoses.

Målet är att stödja uppbyggnaden av ett jämlikt system för social trygghet.

Hållbar välfärd

Det fjärde genomgående temat är hållbar välfärd. Bristen på naturresurser och ekonomiska resurser, klimatförändringen och naturförlusten påverkar på många sätt den samhälleliga utvecklingen och sporrar till att också den sociala tryggheten ska främja en grön övergång.

I våra forskningsprojekt strävar vi efter att mer än tidigare anlägga ett perspektiv med fokus på en hållbar välfärd.

Reformer av den sociala tryggheten och servicesystemet

Inom det femte genomgående temat möter vi behovet av information i samband med olika reformer av den sociala tryggheten och servicesystemet. Vi följer upp reformerna och bedömer konsekvenserna.

Reformer som vi följer och stöder med hjälp av forskningsinformation är bl.a.

• reformen av den sociala tryggheten
• social- och hälsovårdsreformen och den överföring av ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster till välfärdsområdena som ingår i reformen
• familjeledighetsreformen
• reformen av finansierings- och organiseringsansvaret för studerandehälsovården
• reformen gällande läkemedel
• ändringar i förmåner till följd av plötsliga kriser, t.ex. elstödet som skapats för att utjämna inverkan av energikrisen på försörjningen.