De friskaste finländarna bor i Österbotten och Nyland – sjuklighet och arbetsoförmåga är vanligast i Norra Savolax

De friskaste finländarna bor i Österbotten, Nylands välfärdsområden och Helsingfors, de sjukaste i Norra Savolax och Norra Karelen. Arbetsoförmåga är vanligast i Norra Savolax, Kajanaland och Norra Österbotten och minst i Nyland.

Skillnaderna mellan välfärdsområdena framgår av uppgifterna i det Nationella hälsoindexet som publicerats för första gången och som grundar sig på registeruppgifter för 2019–2021. Indexen och deras olika delområden beskriver mångsidigt förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga i välfärdsområdena i förhållande till hela landets befolkning.

Skillnaderna i sjukligheten mellan välfärdsområdena är synliga särskilt i förekomsten av allvarliga psykiska problem, sjukdomar i anslutning till alkoholrelaterade problem, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt koronarsjukdom i förhållande till det nationella genomsnittet. I Norra Savolax förekom klart fler psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen jämfört med andra områden och hela landet.

 

Sjukligheten med anknytning till alkoholrelaterade problem var högst i Norra Karelen och klart högre än i andra områden även i Södra Karelen. Även koronarsjukdom var vanligare i Södra Karelen än i andra områden.

Uppgifterna om arbetsoförmåga kompletterar bilden av finländarnas hälsa

Det nya indexet för arbetsoförmåga som ingår i det nationella hälsoindexet beskriver regionala skillnader i fråga om sjukpension, sjukdagpenning och yrkesinriktad rehabilitering.

Andelen personer med sjukpension var störst i Kajanaland, Norra Savolax och Norra Österbotten. Det är vanligast att man får sjukdagpenning i mer än tre månader i Mellersta Österbotten, Kajanaland och Norra Österbotten.

Andelen personer som beviljats yrkesinriktad rehabilitering var störst i Norra Karelen, Norra Savolax och Södra Savolax, minst i Östra Nyland och Helsingfors.

– Det finns skillnader mellan regionerna i fråga om arbetsförmåga och förmåner vid arbetsoförmåga. Indexet beskriver befolkningens arbetsförmåga, men det påverkas också av tillgången till tjänster. Ansökan om yrkesinriktad rehabilitering beror bland annat på hur väl man får tillgång till social- och hälsovårdstjänster och hur aktivt man hänvisar till rehabilitering samt hur olika rehabiliteringstjänster är tillgängliga. Det beror särskilt på om det finns tillräckligt med läkare i området, eftersom det behövs ett läkarutlåtande för förmåner vid arbetsoförmåga. Om det råder läkarbrist i området genomförs yrkesinriktad rehabilitering endast i liten omfattning, konstaterar Kati Sarnola, specialforskare vid FPA.

Det finns många faktorer bakom sjuklighet och arbetsoförmåga.

– De regionala skillnaderna påverkas förutom av tjänsterna också av till exempel levnadsvanorna, sysselsättningssituationen och det ekonomiska läget samt utbildningen. Även kulturella och genetiska faktorer har betydelse, säger Sarnola.

Hälsoindexets informationshelhet hjälper välfärdsområdena att planera och utvärdera tjänsterna

Informationshelheten i det nationella hälsoindexet beskriver belastningen som sjukdomar orsakar i välfärdsområdena. Belastningen bedöms utifrån dödligheten, sjukpensionerna, livskvalitetseffekterna samt kostnaderna för varje sjukdomsgrupp.

– Indexinformationen kan utnyttjas i planeringen och utvärderingen av både social- och hälsovårdstjänster, sociala förmåner och åtgärder som främjar välfärd, hälsa och säkerhet, säger docent Päivikki Koponen, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Indexets utvecklare betonar att beslutsfattarna har metoder för att förändra hälsosituationen. Särskild uppmärksamhet borde fästas vid de som har en svagare socioekonomisk ställning.

– Belastningen som sjukdomarna orsakar kan minskas genom att påverka levnadsförhållandena genom utbildning och sysselsättningsåtgärder. De effektivaste metoderna grundar sig på beslut som möjliggör levnadsvanor som främjar hälsa och välfärd, till exempel regionplanering som uppmuntrar till vardagsmotion samt motionstjänster som är avgiftsfria eller tillhandahålls till rimliga priser. Det är också viktigt att stärka tillgången till primärvårdstjänster och kontinuiteten i vården, säger Koponen.

Kommunspecifika uppgifter publiceras på hösten

Uppgifterna om hälsoindex per kommun och för de fem samarbetsområdena publiceras senare i år. I fortsättningen uppdateras alla uppgifter i hälsoindexet årligen.

Uppgifterna i hälsoindexet har utvecklats i ett omfattande nationellt samarbete. I beräkningen av indexen för sjuklighet och arbetsoförmåga och deras delindex utnyttjas uppgifter från THL:s, FPA:s, Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens register. Informationshelheten för det Nationella hälsoindexet ersätter THL:s tidigare Sjuklighetsindex och FPA:s Hälsobarometer.

Resultaten påverkas av regionala skillnader i befolkningsstrukturen, eventuella brister i registeruppgifterna och hälso- och sjukvårdens verksamhet. Till exempel kan personalbristen inom social- och hälsovårdstjänsterna leda till att diagnoserna fördröjs eller göra det svårare att få det läkarutlåtande som behövs för att bevilja förmånen.

Kontaktuppgifter

Kati Sarnola
specialforskare, FPA
tfn 020 635 7885
e-post: kati.sarnola@kela.fi

Päivikki Koponen
ledande expert, THL
tfn 029 524 8868
e-post: paivikki.koponen@thl.fi