Informationspaket: Nationella hälsoindexet

Publicerad 30.5.2023Ändrad 12.8.2025

Nationella hälsoindexet är en statistiktjänst som erbjuder information om befolkningens hälsa och arbetsförmåga, till exempel i kommuner och välfärdsområden med olika befolkningsstruktur.

I Nationella hälsoindexet kombineras information från THL:s tidigare sjuklighetsindex och FPA:s hälsobarometer samt andra nationella register. Nationella hälsoindexet publicerades för första gången 2023 och uppdateras regelbundet.

Nationella hälsoindexet som grund för att bedöma och förutsäga behovet av vård för den vuxna befolkningen

Nationella hälsoindexet utvecklas för att utgöra en grund när det gäller att förebygga hälsoproblem och att bedöma och förutsäga behovet av vård för den vuxna befolkningen. Syftet är att

utveckla ett nationellt hälsoindex utifrån THL:s tidigare sjuklighetsindex och FPA:s hälsobarometer
komplettera och granska indexets datainnehåll (delindex enligt sjukdomsgrupp och hithörande viktkoefficienter samt uppgifter med anknytning till arbetsförmåga)
med hjälp av indexet uppskatta befolkningens hälsotillstånd i kommuner och välfärdsområden med olika befolkningsstruktur
producera information om bl.a. socioekonomiska skillnader mellan befolkningsgrupper
med hjälp av indexet undersöka förändringar i befolkningens hälsa över tid och förutsäga framtida trender
undersöka regionala skillnader i de mätinstrument/delindex för arbetsförmåga som ingår i indexet, med beaktande av befolkningsstruktur, sysselsättningsläge och potentialen att förebygga sjukdomar
säkerställa att de uppgifter indexet grundar sig på uppdateras regelbundet och att det finns öppen tillgång till uppgifterna.

Vad ingår i Nationella hälsoindexet?

Vid beräkningen av hälsoindexet används uppgifter från olika källor:

THL: mottagningsbesök, sjukhusperioder och uppgifter i anslutning till vårdanmälningar
Cancerregistret: konstaterade cancerfall
Statistikcentralen: dödsorsaker och befolkningsuppgifter
Pensionsskyddscentralen: pensioner som beviljats på grundval av arbetsoförmåga
FPA: läkemedelsersättningar och andra hälsobaserade förmåner

Hälsoindexet består av delindex, där de vanligaste och mest belastande sjukdomsgrupperna och hälsoproblemen finns med. Målsättningen är att indexet inte endast skulle beskriva potentiella skillnader i diagnostisering och vårdpraxis eller anteckningar som görs i patientdatasystem.

Följande sjukdomsgrupper granskas:

cancersjukdomar
hjärt- och kärlsjukdomar
diabetes
demens
sjukdomar i rörelseorganen
allvarliga mentala problem
olycksfall
kroniska lungsjukdomar
missbruksstörningar.

När man fastställer den börda hälsoproblemen orsakar betonas omfattningen av varje hälsoproblem med tanke på dess inverkan på

kostnaderna
livskvaliteten
dödligheten och
arbetsoförmågan.

Utöver detta utvecklas och utvärderas ett nytt delindex som ska ge en mera omfattande beskrivning av arbetsoförmåga.

Hur tolkar man indexinformationen?

Syftet med det nationella hälsoindexet är att identifiera vilken börda de vanligaste och mest belastande hälsoproblemen utgör i olika regioner och vilka förändringar man kan observera i detta.

Hälsoindexet beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i kommuner och välfärdsområden i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Ju högre värdet på indexet är, desto högre är prevalensen av sjuklighet eller arbetsoförmåga i området.

Av hälsoindexet produceras både en åldersstandardiserad och en icke-åldersstandardiserad version. De åldersstandardiserade resultaten eliminerar åldersstrukturernas inverkan, och därför lämpar sig resultatet för regionala jämförelser. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver i sin tur den verkliga sjukdomsbördan i en region.

Utöver befolkningens åldersstruktur finns det många faktorer som påverkar de regionala skillnaderna i befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Levnadsvanor såsom rökning, alkoholbruk, motion, sömn och matvanor inverkar, men levnadsvanorna påverkas av många faktorer. Arbetslöshet, ekonomisk situation och utbildning återspeglas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Hur väl social- och hälsovårdstjänsterna fungerar är också av betydelse, likaså kulturella och genetiska faktorer.

Mer information om Nationella hälsoindexet

Inlägg på forskningsbloggen (på finska)

Sote-uudistuksen tiedolla johtamisessa piilee sudenkuoppia, jotka on tärkeää tunnistaa - Tutkimusblogi (kela.fi)

Meddelanden (på finska)

Uusi Kansallinen terveysindeksi tulee tarjoamaan tietoa väestön terveyden ja työkyvyn tilasta - Ajankohtaista yhteistyökumppaneille - kela.fi

Läs mer

Nationella hälsoindexet - THL

Samarbetspartner

Finansiärer

Folkpensionsanstalten (FPA)
Institutet för hälsa och välfärd

Kontaktinformation

Kati Sarnola, specialforskare, FPA.

Informationspaket om hälsobarometern

Med hjälp av hälsobarometerns index och karttillämpningar (se närmare under Hur indexen används)* kan du jämföra regionala skillnader i befolkningens sjuklighet under ett år. Informationen ska däremot inte användas vid jämförelse av värden för valda områden under olika år. Informationen i tillämpningen Hälsobarometerns folksjukdomar uppdateras i februari gällande det föregående året och sjuklighetsindexet uppdateras i maj.

Dynamiska och interaktiva kartor
Hälsobarometerns folksjukdomar
Hälsobarometerns sjuklighetsindex

Hur folksjukdomsindexet räknas ut

För varje kommun i Finland har FPA utifrån sina registeruppgifter räknat ut indextal som visar hur allmän rätten till specialersättning för läkemedel i samband med s.k. folksjukdomar är i relation till medelvärdet för hela landet (=100). Vid beräkningen används befolkningsuppgifterna vid årets slut och information om gällande rätter till specialersättning vid årets slut. De skillnader mellan kommunerna som beror på befolkningens ålders- och könsstruktur kan elimineras genom att man standardiserar indextalen för ålder och kön.

Hur sjuklighetsindexet räknas ut

För varje kommun i Finland har FPA utifrån sina registeruppgifter räknat ut ett indextal som visar hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till medelvärdet för hela landet (=100). De skillnader mellan kommunerna som beror på befolkningens ålders- och könsstruktur kan elimineras genom att man standardiserar indextalen för ålder och kön. Indexen grundar sig på tre registervariabler:

dödlighet
den andel av befolkningen i arbetsför ålder som har sjuk- eller invalidpension
den andel av befolkningen som har rätt till specialersättningsgilla eller begränsat grundersättningsgilla läkemedel.

Varje variabel har separat ställts i relation till medelvärdet för landets befolkning, som anges som 100. Sjuklighetsindexet är medelvärdet av de tre delindexen.

Exempel på hur sjuklighetsindexet räknas ut

Hur indexen används

Hälsobarometerns indextal ska inte betraktas som vanliga tidsserier eftersom standardiseringen har gjorts med avseende på befolkningen varje år, inte standardbefolkningen. Om Hälsobarometerns folksjukdomsindex för astma i någon viss kommun är 120 år 2010 och 115 år 2013 kan man säga att kommunen har närmat sig medelvärdet för hela landet. Man kan likväl inte säga att förekomsten av rätt till specialersättning för läkemedel vid astma skulle ha minskat i kommunen, eftersom siffrorna för hela landet alltid tas i beaktande vid beräkningen.

Hälsobarometerns indextal för tidigare år förändras inte vid uppdateringar (annat än vid kommunsammanslagningar) och indextalet för hela landet är alla år 100.

* Karttillämpningen fungerar om användarens webbläsare stöder Javascript och SVG. Webbläsarna Opera (från version 9) och Mozilla Firefox (från version 2) har inbyggt stöd för SVG. Också i webbläsaren Google Chrome fungerar tillämpningen utan problem. Webbläsaren Internet Explorer kräver ett separat tilläggsprogram, t.ex. Adobe SVG Viewer.

Esimerkkikuntana Iisalmi

Sairastavuusindeksi perustuu kolmeen tilasto- ja rekisterimuuttujaan

kuolleiden osuus väestöstä
työkyvyttömyyseläkkeellä olevien osuus 16–64-vuotiaista
erityiskorvattaviin lääkkeisiin oikeutettujen osuus väestöstä.

Vuoden aikana koko maan väestöstä kuolee noin yksi prosentti. Pienissä kunnissa määrä voi vaihdella vuosittain paljonkin, vaikka kuolleisuus pitkällä aikavälillä pysyttelisi vakaana. Tämän vuoksi indeksin laskeminen perustuu kolmen peräkkäisen vuoden keskiarvoon, tässä tapauksessa vuosiin 2009–2011.

Muut kaksi muuttujaa perustuvat rekisterikantoihin, jotka muuttuvat vuosittain suhteellisen vähän. Tapauksia löytyy riittävästi pienistäkin kunnista, joten niistä voidaan käyttää tuoreinta saatavissa olevaa tilastovuotta. Indeksien tuorein laskentavuosi oli 2011.

Kuolleisuus

Kuolleisuusluku saadaan laskemalla kuolleiden osuus prosentteina alueen väestömäärästä.

Iisalmen väestöstä kuoli vuosina 2009–2011 keskimäärin 235,67 asukasta vuodessa. Iisalmen vuosittaisten keskiväkilukujen keskiarvo vastaavana aikana oli 22 176 henkilöä. Kuolleisuus oli siten 100 x 235,67 : 22 176 eli 1,0627 %.

Koko maan väestöstä kuoli vuosina 2009–2011 keskimäärin 48 251 henkilöä vuodessa. Suhteutettuna saman ajankohdan väestöpohjaan saadaan koko maan kuolleisuudeksi 0,93930 %.

Iisalmen kuolleisuusindeksi oli siten 100 x 1,0627 : 0,93930 = 113,1.

Työkyvyttömyys

Vuonna 2011 Iisalmen väestöstä oli työkyvyttömyyseläkkeellä 1 406 henkilöä (joko työeläkejärjestelmän tai Kelan myöntämällä). Suhteutettuna työikäisten määrään (14 042) oli työkyvyttömyyseläkkeiden esiintyvyys 10,013 %.

Koko maan väestöstä oli kyseisenä vuonna työkyvyttömyyseläkkeellä vastaavasti 253 483 henkilöä, mikä suhteessa työikäiseen väestöön (3 470 893 henkilöä) oli 7,3031 %.

Työkyvyttömyysindeksi Iisalmessa oli siten 100 x 10,013 : 7,3031 = 137,1.

Lääkekorvausoikeudet

Vuoden 2011 lopussa jokin lääke- tai ruokavaliokorvausoikeus oli voimassa 7 041 iisalmelaisella. Suhteutettuna kunnan asukaslukuun kyseisenä vuonna (22 160 henkilöä) näihin korvauksiin oikeutettujen osuus väestöstä oli 31,773 %.

Koko maassa vastaavat luvut olivat 100 x 1 313 954 : 5 401 338, eli 24,326 %:lla väestöstä oli vuoden lopussa voimassa jokin lääke- tai ruokavaliokorvausoikeus.

Pitkäaikaissairastavuutta kuvaava, korvausoikeutettujen osuuteen perustuva indeksi oli Iisalmessa siis 100 x 31,773 : 24,326 = 130,6.

Sairastavuusindeksi

Yleisindeksi lasketaan kolmen osaindeksin painottamattomana keskiarvona, joten Iisalmen vakioimaton sairastavuusindeksi vuonna 2011 oli (113,1 + 137,1 + 130,6) : 3 eli 126,9.

Ikä- ja sukupuolivakioidut indeksit

Ikä- ja sukupuolivakioinnilla voidaan ottaa huomioon väestön ikärakenne, joka vaihtelee alueittain suuresti. Vakioitu indeksi kertoo, mikä olisi esimerkiksi Iisalmen sairastavuusindeksi, jos kunnan ikärakenne olisi samanlainen kuin vertailukohteessa eli koko maassa. Ikä- ja sukupuolivakioitu sairastavuusindeksi on lähtökohta jatkotutkimukselle: sen avulla saadaan tietää, miten paljon sairastavuudesta on selitettävä muilla syillä kuin ikä- ja sukupuolirakenteen vaihtelulla.

Terveyspuntarissa sairastavuusindeksi on vakioitu suoralla menetelmällä. Maan 0–84-vuotias väestö on jaettu viisivuotisikäryhmiin sukupuolittain. Vanhimpaan luokkaan kuuluvat 85-vuotiaat ja sitä vanhemmat. Ikä- ja sukupuolivakioidun indeksin laskemisessa alueittaisia kuolleiden, työkyvyttömien ja lääkekorvausoikeutettujen määriä painotetaan koko maan ikärakenteen mukaisesti. Vakioväestönä on koko maan väestö, työkyvyttömyysindeksissä 16–64-vuotiaat.

Esimerkissä lasketut indeksit Terveyspuntarissa (Iisalmi 2011(Öppnas i en ny flik))