FPA:s faktaportalGå till innehållet

Informationspaket: Nationella hälsoindexet

Publicerad 30.5.2023

Nationella hälsoindexet är en statistiktjänst som erbjuder information om befolkningens hälsa och arbetsförmåga, till exempel i kommuner och välfärdsområden med olika befolkningsstruktur.

I Nationella hälsoindexet kombineras information från THL:s tidigare sjuklighetsindex och FPA:s hälsobarometer samt andra nationella register. Nationella hälsoindexet publicerades för första gången 2023 och uppdateras regelbundet.

Nationella hälsoindexet som grund för att bedöma och förutsäga behovet av vård för den vuxna befolkningen

Nationella hälsoindexet utvecklas för att utgöra en grund när det gäller att förebygga hälsoproblem och att bedöma och förutsäga behovet av vård för den vuxna befolkningen. Syftet är att

  • utveckla ett nationellt hälsoindex utifrån THL:s tidigare sjuklighetsindex och FPA:s hälsobarometer
  • komplettera och granska indexets datainnehåll (delindex enligt sjukdomsgrupp och hithörande viktkoefficienter samt uppgifter med anknytning till arbetsförmåga)
  • med hjälp av indexet uppskatta befolkningens hälsotillstånd i kommuner och välfärdsområden med olika befolkningsstruktur
  • producera information om bl.a. socioekonomiska skillnader mellan befolkningsgrupper
  • med hjälp av indexet undersöka förändringar i befolkningens hälsa över tid och förutsäga framtida trender
  • undersöka regionala skillnader i de mätinstrument/delindex för arbetsförmåga som ingår i indexet, med beaktande av befolkningsstruktur, sysselsättningsläge och potentialen att förebygga sjukdomar
  • säkerställa att de uppgifter indexet grundar sig på uppdateras regelbundet och att det finns öppen tillgång till uppgifterna.

Vad ingår i Nationella hälsoindexet?

Vid beräkningen av hälsoindexet används uppgifter från olika källor:

  • THL: mottagningsbesök, sjukhusperioder och uppgifter i anslutning till vårdanmälningar
  • Cancerregistret: konstaterade cancerfall
  • Statistikcentralen: dödsorsaker och befolkningsuppgifter
  • Pensionsskyddscentralen: pensioner som beviljats på grundval av arbetsoförmåga
  • FPA: läkemedelsersättningar och andra hälsobaserade förmåner

Hälsoindexet består av delindex, där de vanligaste och mest belastande sjukdomsgrupperna och hälsoproblemen finns med. Målsättningen är att indexet inte endast skulle beskriva potentiella skillnader i diagnostisering och vårdpraxis eller anteckningar som görs i patientdatasystem.

Följande sjukdomsgrupper granskas:

  • cancersjukdomar
  • hjärt- och kärlsjukdomar
  • diabetes
  • demens
  • sjukdomar i rörelseorganen
  • allvarliga mentala problem
  • olycksfall
  • kroniska lungsjukdomar
  • missbruksstörningar.

När man fastställer den börda hälsoproblemen orsakar betonas omfattningen av varje hälsoproblem med tanke på dess inverkan på

  • kostnaderna
  • livskvaliteten
  • dödligheten och
  • arbetsoförmågan.

Utöver detta utvecklas och utvärderas ett nytt delindex som ska ge en mera omfattande beskrivning av arbetsoförmåga.

Hur tolkar man indexinformationen?

Syftet med det nationella hälsoindexet är att identifiera vilken börda de vanligaste och mest belastande hälsoproblemen utgör i olika regioner och vilka förändringar man kan observera i detta.

Hälsoindexet beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i kommuner och välfärdsområden i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Ju högre värdet på indexet är, desto högre är prevalensen av sjuklighet eller arbetsoförmåga i området.

Av hälsoindexet produceras både en åldersstandardiserad och en icke-åldersstandardiserad version. De åldersstandardiserade resultaten eliminerar åldersstrukturernas inverkan, och därför lämpar sig resultatet för regionala jämförelser. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver i sin tur den verkliga sjukdomsbördan i en region.

Utöver befolkningens åldersstruktur finns det många faktorer som påverkar de regionala skillnaderna i befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. Levnadsvanor såsom rökning, alkoholbruk, motion, sömn och matvanor inverkar, men levnadsvanorna påverkas av många faktorer. Arbetslöshet, ekonomisk situation och utbildning återspeglas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Hur väl social- och hälsovårdstjänsterna fungerar är också av betydelse, likaså kulturella och genetiska faktorer.

Mer information om Nationella hälsoindexet

Inlägg på forskningsbloggen (på finska)

Meddelanden (på finska)

Läs mer

Samarbetspartner

Finansiärer

  • Folkpensionsanstalten (FPA)
  • Institutet för hälsa och välfärd

Kontaktinformation

  • Kati Sarnola, specialforskare, FPA.

Informationspaket om hälsobarometern

Dela den här artikeln

Dela sidan på Twitter Dela sidan på Facebook Dela sidan på LinkedIn