Forskningsprofessor: När den arbetsföra befolkningen minskar blir det allt viktigare att upprätthålla arbetsförmågan

FPA:s nytillträdda forskningsprofessor Jenni Blomgrens forskningsområden är centrala för samhället, såsom sjukfrånvaro, sjukpensioner och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster. Olika befolkningsgruppers hälsa och välmående måste följas upp som en helhet nu när både förmåns- och servicesystemet genomgår en kraftig förändring.

FPA:s forskningschef Jenni Blomgren är intresserad av arbetsförmåga, ur flera olika synvinklar. Å ena sidan för att arbetsförmågan är kopplad till människors hälsa, till utvecklingen av folkhälsan och till sociala fenomen som förändringar i arbetslivet. Å andra sidan för att arbetsförmåga alltid är ett relativt begrepp.

– Arbetsförmågan definieras som en balans mellan människans resurser och arbetslivets krav. Hälsa och funktionsförmåga är exempel på positiva resurser, men i en vidare bemärkelse innefattar arbetsförmågan också faktorer som kompetens samt faktorer som anknyter till arbetsplatsen och det omgivande samhället.

För den som har ett fysiskt arbete orsakar ett benbrott arbetsoförmåga, medan en sådan skada inte nödvändigtvis är ett problem för den som jobbar på kontor.

Blomgren är en av FPA:s tre nya forskningsprofessorer. Blomgren började som forskare vid FPA för 14 år sedan, då det fanns ett behov av att undersöka skillnaderna i hälsa och välmående mellan olika befolkningsgrupper.

Fokus för Blomgrens forskning har under de senaste åren främst legat på olika teman kring sjukfrånvaro och arbetsoförmåga samt användningen av hälso- och sjukvårdstjänster. Intresset för skillnaderna i hälsa och välbefinnande bland olika befolkningsgrupper går som en röd tråd genom hennes karriär.

Den psykiska hälsans inverkan på arbetsförmågan måste tas på allvar

Den genomsnittliga psykiska belastningen i arbetslivet har småningom ökat alltefter som arbetslivet förändrats i och med att mängden fysiska arbetsuppgifter minskat då allt fler jobbar inom serviceyrken eller med kunskapsarbete. Samtidigt har sjukdomarna som orsakar arbetsoförmåga eller är kopplade till arbetsoförmåga ändrats: fördelningen av sjukdomar och antalen sjukdomsfall i de olika kategorierna har ställts på ända.

Besvär i stöd- och rörelseorganen var länge den vanligaste orsaken för arbetsoförmåga, men under de senaste årtiondenas lopp har problem med den psykiska funktionsförmågan och psykisk ohälsa ökat som orsak och är numera ledande i statistiken.

Blomgren betonar arbetsförmågans betydelse särskilt nu när det talas om hållbarhetsunderskott, om huruvida arbetskraften räcker till och om att allt fler blir arbetsoförmögna på grund av nedsatt psykisk hälsa.

När den arbetsföra befolkningen minskar i antal är det av yttersta vikt att upprätthålla arbetsförmågan hos dem och hos den potentiella arbetskraften.

– God arbetsförmåga innebär att samhället fungerar. Människors arbetsförmåga måste stödjas för att samhället ska kunna ta vara på alla potentiella arbetsinsatser. Särskilt oroväckande är den stora ökningen i sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa som vi ser i nuläget.

Ett av målen med Blomgrens och FPA:s forskning är att hitta sätt att förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder och förebygga förtida pensioneringar.

Förhoppningen är att genom forskningen hitta faktorer och stödåtgärder som gör det möjligt att vända eller bromsa utvecklingsförloppet.

Omfattande registermaterial avslöjar nya samband

Som grund för forskningen behövs omfattande nationellt registermaterial om befolkningens sociodemografiska bakgrundsfaktorer och data om användningen av olika förmåner, såsom förmåner vid arbetsoförmåga, och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster.

– Våra omfattande datalager gör det möjligt att bygga upp fina materialhelheter som kan användas för forskningsändamål. Materialet avslöjar också alltid nya samband.

Blomgrens forskning riktar sig ofta in på skillnader i olika befolkningsgruppers hälsa och välmående, till exempel mellan olika åldersgrupper eller socioekonomiska grupper. Skillnaderna mellan olika grupper i användningen av hälso- och sjukvårdstjänster har ett samband med personernas hälsa och deras tillgång till tjänsterna, vilket bestäms av deras socioekonomiska ställning.

Att undersöka skillnaderna mellan befolkningsgrupper är en grund för att utveckla ett jämlikt förmåns- och servicesystem.

– Jag är intresserad av å ena sidan sambandet mellan arbetsförmåga och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster, och å andra sidan av helheten av tjänster och förmåner. På vilket sätt stöder hälso- och sjukvårdstjänsterna människors arbetsförmåga, eller vilken roll spelar tjänsterna i att upprätthålla arbetsförmågan?

Även om en person får flera olika förmåner och har en tryggad ekonomi, kan personen ändå behöva hjälp och då spelar hälso- och socialvården en avgörande roll.

Forskningsdata behövs om helheten av tjänster och förmåner

Enligt Blomgren är det särskilt viktigt att producera forskningsdata om hur de tjänster som välfärdsområdena ordnar fungerar, vilket samband de har med användningen av förmåner och hur helheten av förmåner och tjänster för närvarande ser ut på olika håll i Finland.

– Olika befolkningsgruppers hälsa och välmående måste följas upp som en helhet nu när både förmåns- och servicesystemet genomgår en kraftig förändring.

Med tanke på forskningen behövs nationellt täckande, tillförlitliga och jämförbara registeruppgifter på individnivå om användningen av tjänster och förmåner samt om andra faktorer som beskriver olika personer.

– Forskningen är ett led i att utveckla service- och förmånssystemet i en allt mer kostnadseffektiv, sporrande riktning som kunderna ska ha kunna ha så mycket nytta av som möjligt.

Mer information

FPA utnämnde tre forskningsprofessorer

Mielenterveyden häiriöistä johtuvien sairauspoissaolojen kasvu jatkuu – kehityksen taustalla useita yhtä aikaa vaikuttavia tekijöitä (artikeln finns endast på finska)

Työkyvyttömyysetuudet ja sosioekonominen asema vuosina 2010–2023 (artikeln finns endast på finska)