Undersökning: Användningen av dyra prostatacancermediciner efter varandra har minskat – bruket var inte baserat på behandlingsrekommendationer
Nästan en tredjedel av de prostatacancerpatienter som 2012–2023 inledde en behandling med ett nytt läkemedel som var inriktat på androgenreceptorers signaleringsvägar (ARPI) använde minst två olika ARPI-läkemedel efter varandra, visar en registerundersökning som gjorts av FPA och Tammerfors universitet.
Andelen läkemedel som användes efter varandra ökade till att 2017 omfatta över hälften av alla inledda medicineringar, men började sedan minska. År 2022 ledde bara var sjätte inledd medicinering till kedjeanvändning.
Kedjeanvändningen innebär att ett nytt ARPI-läkemedel inleds när det föregående har förlorat sin effekt. Det finns ingen stark klinisk evidens för den här typens behandling som inte heller ingår i behandlingsrekommendationerna.
– ARPI-läkemedel är effektiva läkemedel vid behandling av prostatacancer. De ska dock alltid användas på ett sätt som baserar sig på vetenskaplig evidens, så att patienten inte utsätts för onödig skada, säger professor emerita i cancersjudomar Pirkko-Liisa Kellokumpu-Lehtinen.
Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna bland män i Finland. ARPI-läkemedel hör till de mest effektiva behandlingar av spridd prostatacancer och de används allmänt.
Kedjeanvändningen medför höga kostnader
ARPI-läkemedlen är dyra. Kostnaderna för 2 700 patienters kedjeanvändning under en granskningsperiod på 12 år uppgick till nästan 44 miljoner euro. Det andra läkemedlet i kedjan användes vanligen i drygt ett halvår.
– Med samma belopp hade man till exempel kunnat bekosta familjeterapeutisk vård för tretusen patienter med en långvarig psykisk sjukdom varje år. Familjeterapi ingår i riktlinjerna för god medicinsk praxis, men enligt en utredning som gjorts av FinFami rf är det sällan man får familjeterapi inom den offentliga hälsovården, säger Kellokumpu-Lehtinen.
Nya läkemedel och preciserade behandlingsrekommendationer leder till förändring
Forskarna tror att orsaken till att användningen av läkemedel efter varandra har minskat är att nya ARPI-läkemedel introducerats i systemet för läkemedelsersättning och att behandlingsrekommendationerna har preciserats. Tidigare fanns det inga exakta anvisningar för kedjeanvändningen, men i dagens läge rekommenderar man inte användning av ARPI-läkemedel efter varandra om den första behandlingen bara hjälpt en kort tid eller om patienten har hög risk för att sjukdomen fortskrider snabbt.
Att det är så vanligt att läkemedlen används efter varandra väcker frågor om hur behandlingspraxisen motiveras. Möjliga förklaringar till användningen trots att vetenskaplig evidens för nyttan saknas är bl.a. läkarens ovilja att inleda palliativ vård, läkemedelsindustrins påverkansarbete och bristfälliga kunskaper om behandlingsrekommendationerna.
– Det är en god nyhet att användningen av olika ARPI-läkemedel efter varandra har minskat, då man inte har någon evidens för att det är effektivt. Det kan även visa att en uppdatering av behandlingsrekommendationerna och information om dem till läkarna kan medföra en snabb förändring i behandlingspraxis, säger specialforskare Terhi Kurko vid FPA.
Läkarens uppgift är att bedöma förhållandet mellan behandlingens för- och nackdelar
Medianåldern hos patienter som använt ARPI-läkemedel var 75 år. Den yngsta personen som inledde användningen var 41 och den äldsta 98 år gammal.
Äldre patienter har ofta flera sjukdomar och mediciner, vilket ökar risken för biverkningar och interaktioner. ARPI-läkemedel kan påverka den kognitiva funktionsförmågan, hjärthälsan, risken för fall och effekten av andra läkemedel. Biverkningarna kan försämra livskvaliteten avsevärt.
Undersökningen lyfter fram behovet att bedöma nyttan med behandlingen i förhållande till patientens helhetssituation. I synnerhet när det gäller multisjuka patienter över 75 år är det enligt behandlingsrekommendationerna viktigt att det görs en geriatrisk bedömning som innefattar en mångsidig kartläggning av patientens situation. I bedömningen ska det även tas ställning till huruvida cancerbehandlingen medför mera skada än nytta.
– Många av dem som använder dessa läkemedel är ålderstigna och sjukdomen kan ha fortskridit långt. Läkaren ska även på grundval av evidens bedöma när det inte längre är bäst för patienten att testa ytterligare ett läkemedel utan i stället fokusera på livskvaliteten, konstaterar docent Maarit Bärlund, överläkare med ansvarsområde inom cancervården vid Tammerfors universitetssjukhus.
Mot en effektivare och tryggare läkemedelsbehandling
ARPI-läkemedlen har i flera år utgjort de läkemedel som man betalat mest läkemedelsersättning för. Behandlingspraxis när det gäller dem är avgörande både för patienterna och för samhället.
Det är mycket viktigt med tanke på kostnaderna och även för läkemedelssäkerheten att dyra, främst till äldre patienter riktade läkemedel används med eftertanke och på grundval av vetenskaplig evidens.
Mer information
Den ursprungliga publikationen: Kurko, T., Heino, P., Kellokumpu-Lehtinen, P.-L., Sarnola, K., Koskinen, H., & Bärlund, M. (2025). Real-Life Use Patterns of Androgen Receptor Pathway Inhibitors (ARPIs): A Nationwide Register-Based Study in Finland During 2012–2023. Cancers, 17(19), 3162. https://doi.org/10.3390/cancers17193162
Terhi Kurko
specialforskare, FPA
tfn 020 634 0726
terhi.kurko@fpa.fi
Pirkko-Liisa Kellokumpu-Lehtinen
professor emerita i cancersjukdomar och pensionerad överläkare
Tammerfors universitet, Fakulteten för medicin och hälsoteknik, Tays Cancercentrum
tfn 050 595 1103
pirkko-liisa.kellokumpu-lehtinen@tuni.fi
Maarit Bärlund
Överläkare, ansasvarsområdesdirektör
Ansvarsområdet för cancervården
Tays Cancercentrum
Birkalands välfärdsområde
tfn 050 433 6997
maarit.barlund@pirha.f
