Kostnaderna för sjukdagpenning minskade med 87 miljoner euro år 2025
FPA:s kostnader för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning minskade reellt med 87 miljoner euro år 2025. Minskningen kan i huvudsak förklaras av att det har gjorts nedskärningar i ersättningsnivån för sjukdagpenningen och att antalet ersatta dagar minskat. Långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade inte.
År 2025 betalade FPA ut 848 miljoner euro i sjukdagpenning och 79 miljoner euro i partiell sjukdagpenning. Förmånsutgifterna minskade med sammanlagt 87 miljoner euro, det vill säga med nio procent jämfört med året innan, när inflationen beaktas.
Minskningen av kostnaderna kan förklaras framför allt av den nedskärning i sjukdagpenningen och den partiella sjukdagpenningen som gjordes i början av 2025. Samtidigt minskade också antalet sjukdagpenningsdagar som FPA betalade ersättning för.
– Till följd av nedskärningen i sjukdagpenningen minskade ersättningskostnaderna avsevärt och sänkningen av ersättningsnivån kan ha bidragit till att dagpenningsperioderna förkortades. Det här har ändå inte undersökts närmare ännu, säger Jenni Blomgren, forskningsprofessor vid FPA.
Långvarig frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade inte
År 2025 fick närmare 307 000 personer sjukdagpenning på grund av långa sjukfrånvaroperioder, vilket motsvarar cirka nio procent av den icke-pensionerade befolkningen i arbetsför ålder. Antalet mottagare förblev nästan oförändrat.
Cirka 102 000 personer fick sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom, och cirka 78 000 personer på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Antalet mottagare var ungefär på samma nivå som året innan.
– Det är en god nyhet att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa totalt sett inte längre har ökat nämnvärt under de senaste åren. Att ökningen har stannat av kan tyda på att man har insett vikten av att förebygga psykiska problem och tagit fram fungerande modeller. Även den minskade sysselsättningsgraden kan ha bromsat ökningen av antalet personer som får sjukdagpenning, eftersom det framför allt är de som förvärvsarbetar som får sjukdagpenning, säger Blomgren.
Inom sjukdomshuvudgruppen psykiska sjukdomar och syndrom fortsatte dock ökningen av långa sjukfrånvaroperioder på grund av ångestsyndrom och stressyndrom. År 2025 hade redan fler än 52 000 personer sådan frånvaro. Frånvaroperioderna på grund av depressionstillstånd fortsatte å sin sida att minska.
Förändringar i diagnospraxis kan för sin del ha påverkat den inbördes utvecklingen i fråga om depressionstillstånd och ångestsyndrom.
Färre ersatta sjukdagpenningsdagar än tidigare
FPA betalade sjukdagpenning för 14,3 miljoner dagar 2025, vilket är nästan en halv miljon färre än 2024. Cirka två tredjedelar av minskningen berodde på att antalet dagar som ersattes på grund av psykiska sjukdomar och syndrom minskade.
FPA betalade partiell sjukdagpenning för närmare 2,3 miljoner dagar. Knappt 14 procent av de dagar som ersattes år 2025 var dagar med partiell sjukdagpenning. Andelen har ökat långsamt från år till år, men tillväxttakten har minskat något under de senaste åren.
– Partiell sjukdagpenning borde utnyttjas ännu mer. Med hjälp av partiell sjukdagpenning kan man stödja deltagande i arbetslivet för personer som har problem med arbetsförmågan samt förebygga att arbetsoförmågan blir långvarig och personen börjar få full sjukpension, säger Blomgren.
Mer information
Jenni Blomgren
forskningsprofessor, FPA
tfn 020 634 1893
jenni.blomgren@fpa.fi
