Antalet mottagare av hemvårdsstöd har halverats under de senaste tio åren

År 2025 hade antalet mottagare av stöd för hemvård av barn sjunkit till 60 000 personer, varav åtta procent var män. Den främsta orsaken till att antalet mottagare sjunkit och kostnaderna minskat är att det föds färre barn, men också att familjerna tar ut hemvårdsstöd i mindre utsträckning än tidigare. Det finns tydliga skillnader mellan de olika regionerna beträffande hur mycket hemvårdsstöd familjerna tar ut.

 

Antalet mottagare av stöd för hemvård av barn har minskat kraftigt under de senaste tio åren. År 2015 var antalet mottagare något över 110 000, jämfört med knappt 60 000 år 2025.

År 2025 betalade FPA ut sammanlagt 137 miljoner euro i stöd för hemvård av barn. Det är en minskning på cirka 159 miljoner euro jämfört med 2015.

– Den främsta orsaken till att både antalet mottagare av hemvårdsstöd och kostnaderna för hemvårdsstödet har minskat är att det föds färre barn. Till en del beror minskningen också på att familjerna utnyttjar hemvårdsstöd mindre än tidigare, säger Anneli Miettinen, forskningschef vid FPA.

Av familjerna med barn födda 2021 fick 86 procent hemvårdsstöd. Efter att familjeledighetsreformen trädde i kraft i augusti 2022 utnyttjades hemvårdsstödet av 76 procent av de familjer som fick barn 2022.

År 2025 var bara åtta procent av mottagarna av hemvårdsstöd män, och andelen har inte förändrats nämnvärt under de senaste tio åren. År 2015 var andelen män sju procent.

Hemvårdsstöd används en kortare tid än tidigare

Efter familjeledighetsreformen har föräldrar tagit ut hemvårdsstöd under kortare perioder än tidigare. Andelen som har fått hemvårdsstöd i över ett år har minskat, medan andelen som har fått hemvårdsstöd under mindre än ett år har ökat.

Av familjerna med barn födda 2021 använde 31 procent hemvårdsstöd i över ett år (13 månader eller längre) och 69 procent i högst ett år. Av familjerna med barn födda i slutet av 2022, det vill säga som omfattades av det nya familjeledighetssystemet, använde 27 procent hemvårdsstöd i över ett år medan 73 procent använde hemvårdsstöd under högst ett års tid.

– Efter familjeledighetsreformen väljer en större andel av papporna att ta ut föräldraledighet, samtidigt som båda föräldrarnas sammanlagda föräldraledighet blev något längre. Det har kanske gjort att mammorna känner att det inte är nödvändigt att välja hemvårdsstöd så de kan stanna hemma, eller att ta ut hemvårdsstöd under en längre tid, säger Miettinen.

Figurerna visar användningen av familjeledigheter bland föräldrar till barn födda 2022. Orsaken är att barnen som är födda 2022 är den yngsta åldersklassen där användningen av stöd för hemvård av barn har kunnat följas fullt ut fram till barnets treårsdag (slutet av 2025).

Regionala skillnader i användningen av hemvårdsstöd

Det går att se regionala skillnader inom användningen av stöd för hemvård av barn. Hemvårdsstödet används mest inom välfärdsområdena Mellersta och Östra Nyland samt i Helsingfors. I dessa områden hade närmare 90 procent av de familjer som fick barn år 2022 fått hemvårdsstöd för barnet.

Användningen av hemvårdsstöd är mindre i norra och östra Finland än i det övriga landet. I Lappland och Norra Karelen fick 75–76 procent av de familjer som fick barn år 2022 hemvårdsstöd.

Mer information

Anneli Miettinen
forskningschef, FPA
tfn 020 634 4129
anneli.miettinen@kela.fi

Siru Keskinen
Statistikspecialist, FPA
tfn 020 634 1372
tilastot@kela.fi