
Presentation
Jag är forskningschef vid FPA:s forskningsenhet. Min forskning har gällt olika frågor som berör familjelivet och barnfamiljernas välfärd, bland annat ur perspektivet av jämställdhet mellan könen och social ojämlikhet. I mina senaste undersökningar har jag granskat utnyttjandet av familjeledigheter, särskilt när det gäller fädernas uttag av ledighet, och inverkan av barnens växelvisa boende på skilsmässofamiljers försörjning och sociala trygghet.
Expertisområden
- familjepolitik och förmåner för barnfamiljer
- jämställdhet mellan könen och familjers välfärd
- frågor om samordning av arbete och familj
- registerforskning om familjeförmåner
Pågående projekt
- Enkät om moderskapsförpackningen 2025
- Försörjning, omsorg om barn och ordnande av vardagen i skilsmässofamiljer – fortsättningsprojekt inom projektet för växelvist boende
- Lasten hoidon palapeli – kotihoidon tuen käytön trendit
- Projekt kring barnfamiljer (LAPE II)
Avslutade projekt
- Att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin
- Familjeledighetsenkäten 2022
- Barnfamiljer med små inkomster och sociala trygghetsförmåner (Lapsoset)
- Utkomststöd, barnavård och vardag i familjer med separerade föräldrar
Publikationer
- Miettinen, Anneli, Mustonen, Jaakko & Räsänen, Tapio (2022). Perhevapaakorvauksen käyttöönotto – tuloksia selvityshankkeesta. Kelan Työpapereita. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022031123032
- Saarikallio-Torp, Miia & Miettinen, Anneli (2021). Family leaves for fathers: Non-users as a test for parental leave reforms. Journal of European Social Policy 31(2): 161–174. https://doi.org/10.1177/0958928721996650
- Härkönen, Juho, Jalovaara, Marika, Lappalainen, Eevi & Miettinen, Anneli (2021). Double disadvantage in a Nordic welfare state: A demographic analysis of the single parent employment gap in Finland, 1987-2018. INVEST Working Papers 31/2021.
- Miettinen, Anneli, Lammi-Taskula, Johanna, Närvi, Johanna & Salmi, Minna (2021). Finland: country note. In: Koslowski, A., Blum, S., Dobrotić, I., Kaufman, G. and Moss, P. (eds.) International Review of Leave Policies and Research 2021.
- Miettinen, Anneli, Hakovirta, Mia, Saarikallio-Torp, Miia, Haapanen, Mari, Kurki, Paula, Kalliomaa-Puha, Laura, Sihvonen, Ella, Heinonen, Hanna-Mari & Kivistö, Netta (2020). Lasten vuoroasuminen ja sosiaaliturva. Vuoroasumisen nykytila ja merkitys etuus- ja palvelujärjestelmän kannalta. Helsinki: Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminta, VN TEAS-julkaisusarja 51/2020. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-021-9
- Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, M (2020). Isälle kiintiöidyn vanhempainvapaan käyttö ja sen taustatekijät. Yhteiskuntapolitiikka 85(4): 345–357. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020091669860
- Räsänen, Tapio, Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, Miia (2020). Äidin työmarkkina-asema ja lasten kotihoidon pituus. Talous ja Yhteiskunta 1/2020: 24–29.
- Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, Mia (2018). Etuusjärjestelmä ei tunnista lasten vuoroasumista. Sosiaalivakuutus 9.3.2018.
- Miettinen, Anneli (2017). Kolme myyttiä perhevapaista (2017). Helsinki: Ajatuspaja Agenda.
Inlägg i FPA:s forskningsblogg
- Saarikallio-Torp, Miia & Miettinen, Anneli (2021). Isä on aina yhtä tärkeä kuin äiti, kaikessa” - Isyysvapaata käyttää yhä monipuolisempi joukko isiä. Kelan tutkimusblogi 12.11.2021.
- Miettinen, Anneli, Hakovirta, Mia & Räsänen, Tapio (2021). Lapsilisän jakaminen vuoroasumistilanteessa ei ratkaise lapsiperheköyhyyttä. Kelan tutkimusblogi 11.10.2021.
- Saarikallio-Torp, Miia & Miettinen, Anneli (2020). Miten isät käyttävät isyysvapaata? Kelan tutkimusblogi 18.9.2020.
- Saarikallio-Torp, Miia & Miettinen, Anneli (2020). Vanhempien mielestä 1,5-2 vuotta on sopiva ikä lapsen aloittaa kodin ulkopuolisessa hoidossa. Kelan tutkimusblogi 9.9.2020.
- Räsänen, Tapio, Saarikallio-Torp, Miia & Miettinen, Anneli (2020). Vanhempainpäivärahan määrä lasketaan uudella tavalla – muutos heikentää lomautettujen ja työttömien tilannetta. Kelan tutkimusblogi 22.5.2020.
- Saarikallio-Torp, Miia, Miettinen, Anneli & Heinonen, Hanna-Mari (2020). Kotihoidon tuen kannatus edelleen vahvaa – asenteet leikkaamista kohtaan kuitenkin lieventyneet. Kelan tutkimusblogi 19.2.2020.
- Saarikallio-Torp, Miia, Miettinen, Anneli & Heinonen, Hanna-Mari (2020). Joustavat kiintiöt saavat pienten lasten vanhemmilta kannatusta. Kelan tutkimusblogi 11.2.2020.
- Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, Miia (2019). Esikoislasten isät pitävät isyysvapaita muita useammin. Kelan tutkimusblogi 8.11.2019.
- Heinonen, Hanna-Mari, Miettinen, Anneli, Saarikallio-Torp, Miia & Sihvonen, Ella (2019). Lasten vuoroasuminen – onko etuusjärjestelmä perheille tuki vai jarru? Kelan tutkimusblogi 13.9.2019.
- Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, Miia (2019). 25 % isistä ei käytä vanhempainvapaata – vai onko osuus sittenkin 55 %? Kelan tutkimusblogi 13.3.2019.
- Miettinen, Anneli & Saarikallio-Torp, Miia (2018). Kotihoidon tuen käyttö vaihtelee kunnittain – valtaosa perheistä käyttää tukea jonkin aikaa. Kelan tutkimusblogi 23.2.2018.
Publikationer och forskningsprojekt
Pappornas andel av föräldraledigheterna har ökat jämfört med förra året
Andelen föräldraledighet som tas ut av pappor har ökat snabbare 2022–2024 än under tidigare år. Under det här året har papporna i samtliga landskap redan använt över 21 procent av föräldrapenningsdagarna.
Antalet mottagare av partiell föräldrapenning har mångdubblats under de senaste åren
Användningen av partiell föräldraledighet har ökat betydligt under de senaste åren. Detta framgår av FPA:s färska statistik över förmåner till barnfamiljer 2024.
Familjeledighetsreformen ökade pappors användning av föräldraledighet – men flexibiliteten utnyttjas fortfarande i liten utsträckning
Pappor till barn födda efter föräldraledighetsreformen har tagit ut en nästan dubbelt så stor andel av föräldrapenningsdagarna som pappor till barn födda före reformen. De flesta pappor tar ut ledigheten också vid andra tidpunkter än samtidigt med barnets mamma. Endast få föräldrar använder deltidsledighet eller delar upp ledigheten i flera korta perioder.
Pappor använde över en femtedel av föräldrapenningsdagarna 2024
Antalet föräldrapenningsdagar som män fick ersättning för ökade ifjol med 5,3 procentenheter jämfört med året innan.
Social trygghet och boendearrangemang i barnfamiljer med låga inkomster: Slutrapport för projektet LAPSOSET
I projektet LAPSOSET undersöktes barnfamiljer med låga inkomster utifrån familjernas sociala trygghet och ändringar i den.
Pappornas andel av föräldradagpenningsdagarna steg till nästan 16 procent år 2023
Antalet föräldrapenningsdagar som män fick ersättning för ökade med 3,4 procentenheter jämfört med året innan. Också partiell föräldrapenning har ökat i popularitet, framgår det av FPA:s statistik över förmåner till barnfamiljer.
Ett år sedan familjeledighetsreformen – så här mycket föräldraledighet har papporna tagit ut hittills
Från januari till september 2023 hade antalet föräldrapenningsdagar som papporna tog ut ökat jämfört med motsvarande period året innan. Det är dock för tidigt att bedöma hur mycket familjeledighetsreformen har inverkat på den här utvecklingen.
Föräldrarnas värderingar påverkar i vilken ålder barnen börjar i småbarnspedagogiken
Att barnet är i rätt ålder är ofta motiveringen till att barnet börjar i småbarnspedagogiken. Åsikterna om vilken ålder som är rätt varierar dock enligt föräldrarnas utbildning och andra familjerelaterade faktorer. Valet av tidpunkt kan påverkas av såväl föräldrarnas attityder som de tillgängliga alternativen inom småbarnspedagogiken och föräldrarnas synpunkter på småbarnspedagogikens kvalitet.