Att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin

Resultat av projektet 

I projektet Att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin granskades med hjälp av skriftligt material som samlats in under den första coronavågen hur unga över 15 år och föräldrar i barnfamiljer upplevde sin vardag och försörjning i undantagsförhållandena. Resultaten visar att erfarenheterna av hur man klarat sig har varit starkt splittrade. Coronakrisen kan också ha lett till nya typer av sårbara grupper. På grund av coronarestriktionerna var de ungas förankring i sociala relationer svag, vilket visade sig i form av en skörhet i fråga om de ungas arbete för att uppleva tillhörighet. Den allvarligaste konsekvensen var att de unga blev passiva, vilket kan få långvariga följder för deras engagemang i samhället. Enligt det skriftliga materialet från föräldrarna har föräldrarnas förmåga att klara sig och deras resiliens stärkts både av samhällets stöd och av betydelsen av fungerande sociala stödnätverk. Familjer som redan före pandemin var belastade till exempel av problem med hälsan och ekonomin, och vars förutsättningar att klara sig var starkt beroende av samhällets stöd, blev för sin del i och med pandemin allt mer belastade i vardagen. Resiliensen försvagas dessutom av olika strukturella hinder, såsom bristfällig tillgång till tjänster eller de långvariga effekterna av krisen på individ-, familje- och samhällsnivå. Undersökningen visade också att det kan uppstå nya riskgrupper, som inte nödvändigtvis upptäcks med etablerade riskindikatorer.