Informationspaket: Utvärdering av FPA-rehabiliteringens effekter

I det här informationspaketet presenteras resultat från utvärderingen av FPA-rehabiliteringens effekter. Utvärderingen grundar sig på FPA:s modell för utvärdering av rehabiliteringens effekter.

Utvärderingsdata samlas in under rehabiliteringen  

Utvärderingen av rehabiliteringens effekter grundar sig på data som FPA systematiskt samlar in från klienter, serviceproducenter och olika register. Den rapport som FPA:s forskningsenhet årligen publicerar ger information om eventuella effekter av den rehabilitering som FPA ordnar och lyfter fram utvecklingsområden. Rehabiliteringens effekter bedöms med hjälp av fyra mätinstrument:

• Frågor om arbetsförmågan
• WHOQOL-BREF – instrument som mäter livskvalitet
• Beck Depression Inventory – instrument som mäter graden av depression (BDI 21)
• GAS-metoden för formulering av rehabiliteringsmål och utvärdering av måluppfyllelsen.

Därtill ombes producenterna av rehabiliteringstjänster bedöma nyttan av rehabiliteringen och huruvida rehabiliteringen genomförts vid rätt tidpunkt. Med hjälp av registeruppgifter granskas klienternas arbets- och livssituation vanligtvis ett år före rehabiliteringen, under rehabiliteringsåret och ett år efter rehabiliteringen.

Till de rehabiliteringstjänster som omfattas av utvärderingen av rehabiliteringens effekter hör tjänster inom yrkesinriktad rehabilitering, rehabilitering enligt prövning och krävande medicinsk rehabilitering. I tabell 1 anges de rehabiliteringstjänster som omfattas av rapporteringen.

Bättre arbets- och studieförmåga samt livskvalitet

Hos de klienter som avslutade sin rehabilitering 2021 förbättrades såväl arbets- och studieförmågan som livskvaliteten. Depressionssymtomen minskade också. Positiva förändringar observerades inom alla de rehabiliteringskategorier som granskades.

Jämfört med tidigare år ökade effekterna framför allt hos dem som deltog i NUOTTI-coachning och rehabilitering för närståendevårdare, medan de minskade hos dem som deltog i rehabiliteringskurser för personer med psykisk ohälsa.

Sex av tio rehabiliteringsdeltagare nådde eller överträffade de mål som de hade formulerat för sin rehabilitering. Det förekom ändå tydliga skillnader mellan rehabiliteringstjänsterna i fråga om såväl måluppfyllelsen som de mätresultat som visar effekterna av rehabiliteringen.

I den första rapporten gällande klienter som avslutade sin rehabilitering år 2021 granskades förändringar i arbets- och funktionsförmågan inom tolv rehabiliteringskategorier. I materialet ingick mätuppgifter för 9 522 klienter.

FPA:s rehabilitering främjar möjligheterna att stanna kvar eller komma ut i arbetslivet

Bland de klienter som deltog i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering och som avslutade sin rehabilitering 2021 ökade andelen som arbetade eller studerade med 30 procent från året före rehabiliteringen till året efter rehabiliteringen.

Andelen som arbetade eller studerade ökade också bland de unga klienter som deltog i Nuotti-coachning. Ett år efter avslutad coachning arbetade eller studerade hälften av klienterna, en av tio var arbetsoförmögen och två av tio var arbetslösa.

Också bland dem som deltog i sådana rehabiliteringskurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen och kurser för personer med psykisk ohälsa som ordnas inom ramen för rehabilitering enligt prövning ökade andelen som arbetade eller studerade och minskade andelen arbetsoförmögna under uppföljningsperioden. Bland de klienter som deltog i KIILA-rehabilitering, som ordnas för att stödja arbetsförmågan, var andelen som arbetade eller studerade stor under hela uppföljningsperioden.

Det fanns ett samband mellan klienternas egen bedömning av sin arbets- och studieförmåga vid den tidpunkt när den yrkesinriktade rehabiliteringen avslutades och deras arbetslivssituation i ett senare skede.

I den andra rapporten gällande klienter som avslutade sin rehabilitering 2021 granskades förändringar i arbets- och livssituationen. Registermaterialet omfattade 8 478 rehabiliteringsklienter.

Nuotti-coachning skapade klarhet i ungas arbets- och livssituation

Bland de klienter som avslutade sin rehabilitering 2020 ökade andelen i arbete eller studier mest inom sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering. De som deltog i Nuotti-coachning fick en klarare bild av sin arbets- och livssituation. Under uppföljningsperioden ökade andelen i arbete eller studier också bland dem som deltog i rehabiliteringskurser för personer med psykisk ohälsa, och andelen arbetsoförmögna minskade.

De klienter som deltog i den multiprofessionella rehabilitering inom krävande medicinsk rehabilitering som första gången omfattades av utvärderingen hade fler utmaningar i anslutning till arbetsförmågan, vilket tog sig uttryck i ökad arbetsoförmåga och pensionering.

Arbets- och livssituationen hos personer som avslutade sin rehabilitering 2020 (n=5 441) undersöktes i en separat rapport. Uppföljningsperioden var fyra år och omfattade nio rehabiliteringskategorier.

Coronapandemin påverkade rehabiliteringstjänsterna

Undantagssituationen under coronapandemin påverkade olika rehabiliteringstjänster på olika sätt. Av de klienter som avslutade sin rehabilitering 2020 förefaller de som deltog i kurser för personer med psykisk ohälsa och i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering ha drabbats mest. Rehabilitering uteblev och kurser senarelades. Möjligheten till distansrehabilitering ser ändå ut att ha minskat de olägenheter som undantagssituationen medförde för klienterna.

Coronapandemin påverkade också arbets- och livssituationen för de klienter som avslutade sin rehabilitering 2019. Vid uppföljningen efter rehabiliteringen noterades att andelen i arbete eller studier ökade endast en aning inom de yrkesinriktade rehabiliteringstjänsterna och var oförändrad eller minskade inom de prövningsbaserade rehabiliteringstjänsterna. Samtidigt ökade antalet arbetslösa inom flera rehabiliteringstjänster. I rapporter från tidigare år har man tydligare kunnat se en ökning av andelen i arbete eller studier ännu året efter att rehabiliteringen avslutades. 

Hos klienter som avslutade sin rehabilitering 2020 förbättrades ändå den upplevda livskvaliteten inom så gott som alla de rehabiliteringstjänster som granskades. De positiva förändringarna var särskilt tydliga inom dimensionerna fysisk och psykisk livskvalitet. Hos de klienter som deltog i kurser för personer med psykisk ohälsa, kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser) och kurser för äldre multisjuka personer (IKKU-kurser) observerades förändringar inom alla fyra dimensioner av livskvaliteten.

I rapporten för 2020 undersöktes rehabiliteringens effekter inom elva rehabiliteringskategorier. Undersökningen omfattade 6 242 klienter. Nya tjänster som ingick i undersökningen var Nuotti-coachning, IKKU-kurser för äldre och multiprofessionell individuell rehabilitering inom krävande medicinsk rehabilitering. Utöver det granskades konsekvenserna av den undantagssituation som coronapandemin orsakade inom sex av rehabiliteringstjänsterna.

I följande figur kan du studera resultaten för olika rehabiliteringstjänster genom att bläddra eller välja den tjänst i rullgardinsmenyn som intresserar dig.

Mindre än hälften av klienterna hade stor nytta av en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning

Hos de klienter som avslutade sin rehabilitering 2019 skedde positiva förändringar i arbets- och studieförmågan under rehabiliteringen. Även klienternas fysiska och psykiska livskvalitet förbättrades, och antalet personer som upplevde depressionssymtom minskade. Sammanlagt nådde över hälften av klienterna sina rehabiliteringsmål minst enligt förväntan. Det förekom ändå tydliga skillnader mellan olika rehabiliteringskategorier i fråga om såväl måluppfyllelsen som de mätresultat som visar effekterna av rehabiliteringen.

Enligt serviceproducenternas bedömning hade endast 43 % av klienterna stor eller mycket stor nytta av en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning. Bland dem som deltog i en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning fanns också den största andelen klienter som enligt serviceproducenternas bedömning hade ganska liten eller ingen nytta alls av rehabiliteringen (24 %). Endast lite över hälften av klienterna (54 %) bedömdes ha deltagit i en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning vid rätt tidpunkt.

I rapporten för 2019 granskades nio rehabiliteringskategorier. I materialet ingick uppgifter om 7 305 klienter. Bland de yrkesinriktade rehabiliteringstjänsterna granskades sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering och yrkesinriktade rehabiliteringsutredningar för första gången som separata rehabiliteringstjänster.

Antalet sysselsatta mer än fördubblades inom sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering

I rapporten för 2019 granskades också utifrån registeruppgifter arbetslivssituationen för de klienter som avslutade sin rehabilitering 2018 (n=6 118).

Registeruppföljningen visade att andelen personer i arbete eller studier, sett till hela materialet, ökade med fem procentenheter från året innan rehabiliteringen avslutades till året efter rehabiliteringens slut. De största förändringarna förekom inom sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, där antalet sysselsatta mer än fördubblades under uppföljningsperioden.

I följande figur kan du studera resultaten för olika rehabiliteringstjänster genom att bläddra eller välja den tjänst i rullgardinsmenyn som intresserar dig.

Såväl kurser för personer med psykisk ohälsa som övriga rehabiliteringstjänster bidrog till bättre psykisk hälsa

Hos de klienter som avslutade sin rehabilitering 2018 förbättrades såväl arbets- och studieförmågan som den fysiska och psykiska livskvaliteten under rehabiliteringen. Depressionssymtomen minskade också på sådana kurser där man under rehabiliteringen inte i första hand fokuserade på den psykiska hälsan.

På kurserna för personer med psykisk ohälsa var de positiva förändringarna ändå större än inom andra rehabiliteringstjänster. Den upplevda arbetsförmågan förbättrades under rehabiliteringen, på kurserna för personer med psykisk ohälsa hos kvinnor och på de övriga kurserna hos båda könen.

I fråga om de klienter som avslutade sin rehabilitering 2018 undersöktes effekterna av rehabiliteringen inom sju rehabiliteringskategorier. Undersökningen omfattade 6 995 klienter.

I följande figur kan du studera resultaten för olika rehabiliteringstjänster genom att bläddra eller välja den tjänst i rullgardinsmenyn som intresserar dig.

Inom yrkesinriktad rehabilitering fördubblades antalet klienter i arbete eller studier

I rapporten för 2018 granskades också utifrån registeruppgifter arbetslivssituationen för de klienter som avslutade sin rehabilitering 2017 (n=792).

Registeruppföljningen visade att antalet klienter i arbete eller studier fördubblades inom de yrkesinriktade rehabiliteringstjänsterna från året före rehabiliteringen till året efter rehabiliteringen. Året efter rehabiliteringen var den andel som arbetade eller studerade större bland de klienter vars psykiska livskvalitet förbättrades under rehabiliteringen än bland de klienter vars psykiska livskvalitet inte förbättrades under rehabiliteringen.

Över hälften av klienterna nådde sina rehabiliteringsmål

Mer än hälften av de klienter som avslutade sin rehabilitering 2017 nådde sina mål för rehabiliteringen minst enligt förväntan. Hos dem som deltog i yrkesinriktade rehabiliteringstjänster eller Tules-kurser verkade det finnas ett samband mellan måluppfyllelsen och klientens uppfattning om sin arbetsförmåga och huruvida hen trodde att hen kommer att orka i arbetslivet.

I rapporten för 2017 undersöktes rehabiliteringens effekter inom fyra rehabiliteringskategorier. Undersökningen omfattade 3 895 klienter.

Klienternas arbets- och livssituation förbättrades

I rapporten för 2017 granskades också utifrån registeruppgifter arbetslivssituationen för de klienter som avslutade sin rehabilitering 2016 (n=1 403).

Av de klienter som avslutade sin rehabilitering 2016 var andelen i arbete eller studier större ett år efter rehabiliteringen än ett år före rehabiliteringen. En femtedel av de klienter som var arbetslösa eller arbetsoförmögna under rehabiliteringsåret arbetade eller studerade ett år efter rehabiliteringen. En positiv förändring observerades i alla åldersgrupper.

Rehabiliteringens effekter utvärderades första gången hos klienter som avslutade sin rehabilitering 2016

De klienter inom yrkesinriktad rehabilitering och prövningsbaserad rehabilitering som avslutade sin rehabilitering 2016 upplevde sin arbets- och studieförmåga som bättre i slutet av rehabiliteringen än i början av rehabiliteringen. Klienterna upplevde också sin allmänna livskvalitet som bättre, och de var mer nöjda med sin hälsa i slutet av rehabiliteringen än i början. Färre depressionssymtom förekom också i slutet av rehabiliteringen än i början.

Upplevelse av god hälsa, bättre livskvalitet och färre depressionssymtom stod i samband med en positiv bedömning av den egna arbetsförmågan.

Resultaten i rapporten gällande klienter som avslutade sin rehabilitering 2016 kan på grund av materialets ringa storlek (n=794) inte generaliseras till att gälla alla rehabiliteringsklienter som deltog i tjänster som omfattades av rapporteringen. Rapporten ger ändå en möjlighet att fundera på förutsättningarna för att rehabiliteringen ska lyckas hjälpa klienterna att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga samt arbets- och studieförmåga.

Separat studie om sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering

Under 2024 genomfördes också en separat studie om rehabiliteringens effekter gällande sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering. Under en treårig uppföljningsperiod efter rehabiliteringen undersöktes vilka effekter sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering har på exempelvis arbetslivssituationen.

I ett projekt där effekterna av och kostnaderna för rehabilitering undersöks ingår också sådana rehabiliteringstjänster som man inte tidigare har rapporterat om i samband med rapporteringen av rehabiliteringens effekter. Utöver det kommer man att undersöka mer långsiktiga effekter av de viktigaste rehabiliteringstjänsterna samt effekterna av rehabiliteringstjänsterna i förhållande till kostnaderna.

Forskningsprojekt om rehabiliteringens effekter inleddes vid FPA

I början av 2022 inledde FPA ett forskningsprojekt om rehabiliteringens effekter, där man undersöker effekterna och inverkan av FPA:s yrkesinriktade, prövningsbaserade och krävande medicinska rehabiliteringstjänster ur olika synvinklar. Inom projektet genomförs studier som granskar effekterna av distansrehabilitering, hur sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering påverkar möjligheterna att få arbete och vilken inverkan kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser) har på arbetsförmågan. Den fjärde delstudien gäller talterapi för barn med utvecklingsrelaterad språkstörning som genomförs inom ramen för krävande medicinsk rehabilitering.