FPA:s rehabilitering främjar möjligheterna att stanna kvar eller komma ut i arbetslivet
FPA:s rehabilitering främjar möjligheterna att komma ut i arbetslivet, i synnerhet för personer som tidigare stått utanför arbetslivet. Rehabiliteringen stöder också personer som redan är i arbetslivet att fortsätta arbeta. En färsk rapport visar att andelen klienter som arbetade eller studerade mer än fördubblades bland dem som deltog i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering.
Många av FPA:s rehabiliteringstjänster bidrog till att förbättra arbets- och livssituationen hos dem som avslutade sin rehabilitering år 2021, visar en färsk rapport om utvärderingen av FPA-rehabiliteringens effekter (Kelan kuntoutuksen hyödyn arviointi). Rapporten granskar nio olika rehabiliteringstjänster, och materialet består av ett sampel på knappt 8 500 personer som avslutat rehabilitering.
Den största förändringen i fråga om arbetssituationen skedde bland dem som deltog i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering: andelen klienter som arbetade eller studerade ökade från 25 procent till 55 procent, dvs. mer än fördubblades. År 2021 avslutade sammanlagt cirka 1 400 personer sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering.
En stor del av dem som deltog i KIILA-rehabilitering höll sig kvar i arbetslivet. Hela 94 procent arbetade eller studerade fortfarande ett år efter rehabiliteringen. Syftet med KIILA-rehabilitering är att stödja arbetsförmågan hos personer som arbetar och har en sjukdom som väsentligt försämrar arbetsförmågan. År 2021 avslutade sammanlagt cirka 1 500 personer KIILA-rehabilitering.
– Resultaten visar att FPA:s rehabilitering kan vara till hjälp både för att kunna fortsätta arbeta och för att komma ut i arbetslivet, sammanfattar Saija Karinkanta, specialforskare vid FPA.
Nuotti-coachning hjälpte unga att skapa klarhet i sin livssituation
Totalt cirka 3 600 unga vars arbets- eller studieförmåga var väsentligt försämrad avslutade Nuotti-coachning år 2021. Ett år senare arbetade eller studerade närmare hälften av dem. Samtidigt förblev andelen arbetsoförmögna liten och andelen arbetslösa minskade en aning.
Många av de unga som deltog i Nuotti-coachning fick större klarhet i sin livssituation. Ett år före coachningen hade 44 procent antingen någon annan pension än sjukpension eller också kunde de i fråga om arbetssituation inte utifrån registren definieras varken som förvärvsarbetande, studerande, arbetslös eller arbetsoförmögen. Ett år efter coachningen var endast 26 procent i den här situationen.
– Nuotti-coachning är en rehabiliteringstjänst med låg tröskel som stöder unga att komma ut i arbetslivet eller börja studera. Även om alla inte får ett arbete eller börjar studera genast, hjälper coachningen de unga att hitta en klarare riktning och att stärka sin funktionsförmåga, säger Karinkanta.
Sysselsättningen ökade bland dem som deltog i kurser för personer med psykisk ohälsa
Bland deltagarna i FPA:s rehabiliteringskurser för personer med psykisk ohälsa som ordnas inom ramen för rehabilitering enligt prövning ökade sysselsättningen och andelen studerande, medan arbetsoförmågan minskade. Största delen av dem som arbetade eller studerade fortsatte med det under uppföljningstiden.
Ett år före rehabiliteringen arbetade eller studerade 56 procent av dem som deltog i en kurs för personer med psykisk ohälsa. Ett år efter kursen var motsvarande andel 61 procent. Samtidigt minskade andelen arbetsoförmögna klienter från 31 procent till 25 procent. År 2021 avslutade cirka 800 personer en rehabiliteringskurs för personer med psykisk ohälsa.
– Förändringarna i fråga om arbetssituationen var mindre bland dem som deltog i kurser för personer med psykisk ohälsa än bland dem som deltog i yrkesinriktad rehabilitering. Det är ändå helt förståeligt, eftersom målen för de här rehabiliteringstjänsterna är olika, säger Karinkanta.
Samband mellan självbedömd arbetsförmåga och arbetslivssituation
Det fanns ett samband mellan klienternas självbedömningar av arbets- och studieförmågan efter avslutad yrkesinriktad rehabilitering och deras arbetslivssituation i ett senare skede.
Av dem som arbetade eller studerade efter att ha deltagit i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering hade 54 procent bedömt sin arbets- eller studieförmåga som god eller utmärkt och 12 procent som dålig. Totalt 41 procent av dem som året efter rehabiliteringen var arbetslösa och 40 procent av dem som var arbetsoförmögna hade bedömt sin arbets- eller studieförmåga som dålig.
– Det verkar som om de som förblir arbetslösa efter yrkesinriktad rehabilitering redan från början har många sådana utmaningar i anslutning till arbetsförmågan som gör det svårare att få arbete, säger Karinkanta.
Utvärderingen av FPA-rehabiliteringens effekter ger värdefull information om rehabiliteringens effekter och hur rehabiliteringen påverkar arbetslivssituationen i olika klientgrupper. Resultaten kan utnyttjas för att utveckla rehabiliteringstjänsterna och vid planeringen av hur arbetsförmågan kan stödjas.
Närmare information
Ursprunglig publikation: Karinkanta, S., & Reiterä, T. (2025). Kelan kuntoutuksen hyödyn arviointi: Vuonna 2021 kuntoutuksen päättäneiden työ- ja elämäntilanne rekisterien valossa. Kela. URN:ISBN:978-952-284-212-1
Saija Karinkanta
specialforskare, FPA
tfn 020 634 0212
saija.karinkanta@fpa.fi
