Informationspaket: sjukfrånvaro
Till FPA:s uppgifter hör att ersätta inkomstbortfall genom att betala sjukdagpenning vid långvarig sjukfrånvaro. Det här informationspaketet presenterar nuläget och den senaste tidens utveckling i fråga om sådana sjukfrånvaroperioder för vilka sjukdagpenning har betalats ut. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som tagits fram av FPA.
Antalet mottagare av sjukdagpenning var oförändrat 2024
År 2024 fick cirka 306 000 personer sjukdagpenning från FPA. Antalet mottagare av sjukdagpenning var i stort sett oförändrat jämfört med 2023.
Psykisk ohälsa var den klart vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning 2024. Antalet personer som fick sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa låg kvar på drygt 100 000 personer. På grund av sjukdomar i rörelseorganen betalades sjukdagpenning till cirka 77 000 personer.
Under de senaste åren har det blivit vanligare att få sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa, medan sjukdomar i rörelseorganen har utgjort grund för sjukdagpenning i allt mindre utsträckning. Det ser dock ut som att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa tills vidare slutat öka.
Under de senaste åren har sjukdagpenning årligen betalats till cirka 9–10 procent av den icke-pensionerade befolkningen i arbetsför ålder (16–67 år).
Antalet personer som får sjukdagpenning på grund av ångestsyndrom har stigit till drygt 50 000
När det gäller psykisk ohälsa är ångestsyndrom i dag den vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning. År 2024 fick över 50 000 personer sjukdagpenning på grund av ångestsyndrom. Antalet är mer än 2,5 gånger större än 2016. År 2024 ökade antalet mottagare av sjukdagpenning inom denna diagnosgrupp med ungefär tre procent jämfört med året innan.
Den näst vanligaste sjukdomsgruppen i fråga om psykisk ohälsa som utgör grund för sjukdagpenning är depressionstillstånd. Antalet personer som får dagpenning på grund av depressionstillstånd har emellertid inte längre ökat under de senaste åren. Antalet mottagare av sjukdagpenning på grund av depressionstillstånd minskade år 2024 med cirka fem procent jämfört med år 2023.
Även flertalet av sjukdagpenningsdagar ersätts utifrån psykisk ohälsa
FPA ersatte 2023 totalt 14,8 miljoner sjukdagpenningsdagar. Antalet minskade med cirka 263 000 jämfört med året innan. Förmånsutgifterna för sjukdagpenningen uppgick till 924 miljoner euro.
År 2024 betalades därutöver partiell sjukdagpenning för 2,3 miljoner dagar (förmånsutgifter 87 miljoner euro). Andelen dagar med partiell sjukdagpenning av det sammanräknade antalet sjukdagpenningsdagar och dagar med partiell sjukdagpenning har ökat och uppgick till 13 procent 2024.
Av alla sjukdagpenningsdagar som ersattes 2024 hänförde sig en dryg tredjedel (36 %) till sjukdomsgruppen psykisk ohälsa. Antalet dagar med dagpenning på grund av psykisk ohälsa har ökat under det senaste decenniet, och deras andel av alla dagpenningsdagar har stigit.
Särskilt antalet dagpenningsdagar som betalas på grund av ångestsyndrom har ökat kraftigt. Merparten av dagpenningsdagarna betalas dock fortfarande på grund av depression, eftersom perioder med dagpenning på grund av depression är längre.
Av de dagpenningsdagar som ersattes 2024 hänförde sig en dryg fjärdedel (26 %) till sjukdomsgruppen sjukdomar i rörelseorganen. Antalet dagpenningsdagar som betalas ut på grund av sjukdomar i rörelseorganen har långsamt minskat i över tio års tid.
Hos unga är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukdagpenningsdagar, hos äldre sjukdomar i rörelseorganen
När det gäller unga ersätts merparten av dagar med sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa och beteendestörningar, medan äldre personer i arbetsför ålder får mest ersättning för sjukdomar i rörelseorganen.
De senaste åren har sjukfrånvaroperioder som FPA ersätter på grund av psykisk ohälsa blivit vanligare i alla åldersgrupper, något mer bland kvinnor än bland män. I åldersgruppen 16–34 år har perioder med sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa ökat så gott som oavbrutet i över 15 år. I äldre åldersgrupper ser man en liknande utveckling först under de senaste åren. Oftast är det kvinnor i åldern 25–34 år som får dagpenning på grund av psykisk ohälsa.
Sjukdagpenning vanligare bland kvinnor
Av alla dem som fick sjukdagpenning 2024 var 61 procent kvinnor. Personer i äldre åldersgrupper får oftare dagpenning än personer i yngre åldersgrupper.
Tydliga skillnader i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper
Traditionellt har sjukfrånvaro såväl bland kvinnor som bland män varit vanligare hos arbetare än hos tjänstemän.
Skillnaderna mellan yrkesgrupperna i fråga om långa sjukfrånvaroperioder som FPA ersätter har emellertid under de senaste åren förändrats i någon mån, i synnerhet bland kvinnor: på 2020-talet har det varit lika vanligt med sjukfrånvaro bland kvinnliga lägre tjänstemän som bland kvinnor i arbetarställning. Bland män var långa sjukfrånvaroperioder emellertid fortfarande vanligare hos arbetare än hos tjänstemän.
I alla yrkesgrupper har sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa blivit vanligare under 2010-talet medan sjukfrånvaro på grund av sjukdomar i rörelseorganen har minskat. Totalförändringen i skillnaden mellan yrkesgrupperna när det gäller kvinnor förklaras av att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har blivit vanligare i synnerhet bland lägre tjänstemän samtidigt som frånvaro på grund av sjukdomar i rörelseorganen har minskat i synnerhet bland arbetare.
När det gäller sjukdomsgrupperna är sjukdomar i rörelseorganen dock fortfarande den klart vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro hos arbetare. Hos lägre och högre tjänstemän har psykisk ohälsa under 2010-talet däremot blivit den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro. Bland kvinnliga och manliga lägre tjänstemän är frånvaro på grund av psykisk ohälsa vanligare än i andra yrkesgrupper. Allra mest har frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökat hos kvinnliga lägre tjänstemän.
Företagare har färre sjukfrånvaroperioder än löntagare i genomsnitt, men deras sjukdagpenningsperioder är längre än genomsnittet.
De regionala skillnaderna i sjukfrånvaro följer de allmänt kända regionala hälsoskillnaderna
Regionala skillnader i långa sjukfrånvaroperioder följer allmänt kända regionala hälsoskillnader: personer som bor i landskapen i norra och östra Finland har fler perioder med sjukdagpenning än genomsnittet och personer som bor i södra Finland, särskilt Nyland, färre än genomsnittet.
I det stora hela har utvecklingen under de senaste åren varit likriktad i alla landskap. De regionala skillnaderna avspeglas även i de regionala sjukdagpenningskostnaderna.
Uppgifter om sjukdagpenningarna utnyttjas också vid beräkningen av indexet för arbetsoförmåga som ingår i det nationella hälsoindexet.
Långvarig sjukfrånvaro leder ofta till sjuk- eller invalidpensionering
En dryg tredjedel av perioderna med sjukdagpenning varar längre än 30 förmånsdagar (de dagar som ersätts är vardagar från måndag till lördag). En utdragen sjukfrånvaro leder ofta till sjuk- eller invalidpensionering. Också relativt korta perioder med sjukdagpenning förebådar emellertid en kommande sjuk- eller invalidpensionering redan flera år före pensioneringen.
Pensioneringen föregås i regel av en sjukdagpenningsperiod på cirka ett år. De som uppnår maximitiden för sjukdagpenning använder mycket hälsovårdstjänster innan de går i pension, och tjänsterna används i stor utsträckning också långt innan den långvariga sjukfrånvaron börjar. Å andra sidan deltar också personer som har haft sjukdagpenning under en lång tid relativt sällan i rehabilitering som ordnas av FPA eller arbetspensionsanstalterna.
Varierande arbetsmarknadsstigar efter perioder med sjukdagpenning
Efter långa sjukfrånvaroperioder är arbetsmarknadsstigarna ofta fragmenterade och man tenderar att röra sig mellan olika arbetsmarknadssituationer. I synnerhet personer som har varit arbetslösa och efter det inleder en period med sjukdagpenning utgör en mycket heterogen grupp med varierande arbetsmarknadsstigar. För dessa personer är sannolikheten att senare få arbete inte särskilt hög.
En uppnådd maximitid för sjukdagpenning leder inte alltid till pensionering, eftersom ansökan om pension kan avslås eller personen kanske inte ens ansöker om pension. Bara ett fåtal av de personer som har utnyttjat maximitiden för sjukdagpenning återvänder till förvärvsarbete. Däremot fortsätter de flesta av dem som uppnått maximitiden för partiell sjukdagpenning i förvärvsarbete efter perioden med partiell sjukdagpenning.
Sjukdagpenning som mätare för långvarig sjukfrånvaro
Beviljade sjukdagpenningar kan användas som mätare för långvarig sjukfrånvaro hos personer i arbetsför ålder. Sjukdagpenning kan betalas till personer i åldern 16–67 år för en tid av arbetsoförmåga som är kortare än ett år när sjukdomen har varat längre än självrisktiden (dagen för insjuknande och de nio därpå följande vardagarna).
Partiell sjukdagpenning kan betalas till personer som har problem med arbetsförmågan men som kan arbeta på deltid under tiden av arbetsoförmåga.
