Företagshälsovård som en del av social- och hälsovårdssystemet: nätverksprojekt om integrations- och kostnadsaspekter

Bakgrund: Företagshälsovården omfattar nästan 2 miljoner finländare. Företagshälsovården finansieras med avgifter av skattenatur som tas ut hos arbetsgivaren och arbetstagaren, med en statlig finansieringsandel på mindre än 1 procent. Välfärdsområdena ansvarar i fortsättningen även för tjänster för personer i arbetsför ålder, och företagshälsovårdens roll och verksamhet har därför gett upphov till livlig samhällsdebatt. Det har redan visats att en funktionell integrering av företagshälsovården, den specialiserade sjukvården och primärvården (TYÖOTE-modellen) i hög grad kan öka produktiviteten hos partiellt arbetsföra personer i arbetsför ålder.
 
Behov: Statistiken och materialet över företagshälsovården har inte systematiskt granskats och inte hittills varit föremål för någon studie vid FPA. I Uleåborgsprojektets registermaterial finns information om anlitandet av företagshälsovårdstjänster som en del av hälso- och sjukvården som helhet. Ett projekt för bedömning av effekterna av reformen av FPA-ersättning pågår med FRPL-finansiering  (TU). Mer information om företagshälsovårdens effektivitet behövs både ur FPA:s synvinkel och som stöd för informationsledningen inom välfärdsområdena.

Forskningsfrågor

A För utredning av integreringen av företagshälsovården med social- och hälsovården undersöks följande aspekter: 

1. Hur integreras företagshälsovården i välfärdsområdets verksamhet och hur samarbetar den med den specialiserade sjukvården och primärvården?
2. Hur många åtgärder vidtas för att stödja arbetsförmågan inom företagshälsovården innan patienten hänvisas till den specialiserade sjukvården? Hur fungerar hänvisningen till företagshälsovård?
3. Vårdepisoder vid psykiska problem och problem i det muskuloskeletala systemet
4. Hur mycket använder sig kunderna inom företagshälsovården parallellt av andra hälso- och sjukvårdstjänster? 
5. Digitala tjänster inom företagshälsovården 

B För bedömning av de totala kostnaderna för sjukvård för personer i arbetsför ålder utreds följande aspekter:

1. Kostnader i anslutning till att patienter väntar på/köar för hälso- och sjukvårdstjänster och metoder för att styra de totala kostnaderna för detta.
2. Förändringen i kostnaderna för konvalescenstiden efter anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster till följd av förankringen och etableringen av förfarandet för hänvisning till företagshälsovården. (TYÖOTE).
3. Längden på kö-/väntetiden före sjukhusvistelse och konvalescenstiden samt effektiviteten i modellen för hänvisning till företagshälsovården

Det totala projektet består av delprojekt 

1. Delstudie: Företagshälsovård som en del av social- och hälsovårdsintegrationen – åtgärder för att stödja arbetsförmågan, hur styrmodellen fungerar och vårdepisoder (Arbetshälsoinstitutet)
2. Delstudie: Hänvisning till företagshälsovård vid social- och hälsovårdsintegrering (Arbetshälsoinstitutet)
3. Delstudie: Parallellt anlitande av tjänster bland kunderna hos företagshälsovården (TU)
4. Delstudie: Distanstjänster inom företagshälsovården (TU)
5. Delstudie: FPA-förmåner och totala kostnader för ortopediska patienter i arbetsför ålder (ÅUCS, FPA)
6. Delstudie: Funktions- och arbetsförmåga bland personer i arbetsför ålder samt produktivitetskostnader (UEF, ÅUCS, FPA)

Material och metoder

Företagshälsovården som en del av social- och hälsovårdssystemet undersöks vid Arbetshälsoinstitutet. Reformen av FPA:s ersättningskriterier undersöks vid Tammerfors universitet med stöd av tidigare FRPL-finansiering. Det nya projektet vid Tammerfors universitet gäller digitala tjänster inom företagshälsovården, som undersöks bland annat med hjälp av intervju- och serviceproducentmaterial. UEF:s och ÅUCS:s samarbetsprojekt utvärderar de totala kostnaderna för anlitandet av tjänster bland  ortopediska patienter i arbetsför ålder (inklusive både direkta produktivitetskostnader och kostnader som är relaterade till sjukfrånvaro beräknade med PALY-indikatorn). Dessutom granskas sambandet mellan väntetiden för tillgång till vård och behandlingsresultaten, konvalescensens längd och produktiviteten hos sysselsatta i arbetsför ålder beräknad med PALY-indikatorn. Också vid FPA:s forskningsenhet undersöks kostnadsaspekterna av funktions- och arbetsförmågan och FPA:s förmåner. Som material används FPA:s registeruppgifter (sjukdagpenning, rehabiliteringsförmåner, sjukpensioner) som sammanförs med materialet för Hälsosamma Finland som samlas in 2023. De olika befolkningsgruppernas nivåer av funktions- och arbetsförmåga och deras betydelse för produktiviteten bedöms också i detta material med hjälp av PALY-indikatorn (samarbete mellan UEF & FPA). 

Forskningsnätverksprojektets huvudmål främjas över organisationsgränserna. Som faciliterare fungerar FPA:s forskningsenhet, som har till uppgift att samordna nätverkets möten. Nätverket är ett verktyg för att skapa kundvärde och genomslagskraft för projektet och målet är att producera resultat med vittgående effekter.

Fördelar för FPA och samhället: Företagshälsovårdens betydelse med tanke på stödet för arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder är stor, men det behövs mer exakt information om effekten. FPA:s ersättningsklasser och andra aspekter av företagshälsovårdens verksamhet har kritiserats i olika sammanhang. Det finns för närvarande inte tillräckligt med evidensbaserad information, och därför behövs ett omfattande nätverkssamarbete.                                         

Forskare

• Riitta Luoto, ansvarig forskare
• Timo Hujanen
• Hanna Hakulinen
• Eva Helaskoski
• Kaj Husman
• Pauliina Kangas
• Janne Martikainen
• Riitta Sauni
• Ilkka Vohlonen
• Ville Äärimaa

Projektperiod

1.2.2023-31.3.2025

Samarbetspartner

• Tammerfors universitet (tuni.fi) 
• Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
• Östra Finlands universitet (uef.fi)
• ÅUCS (tyks.fi)