Kundstigar för yrkesinriktad rehabiliteringsutredning (AKSE)
En yrkesinriktad rehabiliteringsutredning (AKSE) kombinerar en rehabiliteringsundersökning och en utredning av rehabiliteringsbehov som tidigare var separata tjänster. AKSE är en tjänst där ett multiprofessionellt team och klienten tillsammans bedömer personens arbets-, funktions- och studieförmåga, kunnande, arbetslivsfärdigheter och rehabiliteringsbehov. Utifrån utredningen förbereder klienten och det multiprofessionella teamet tillsammans en yrkesinriktad plan för klienten.
Forskningsfrågor:
- Hurdana klienter styrs till AKSE-tjänsten? Vilka sociodemografiska faktorer beskriver klientkretsen och klienternas ställning på arbetsmarknaden? Vad vet man om deras funktionsförmåga utifrån FPA:s registeruppgifter, särskilt när det gäller sjukdomar eller skador?
- Vilka FPA-tjänster och FPA-förmåner föregick AKSE-tjänsten?
- Till vilka FPA-tjänster övergår klienterna från AKSE-tjänsten och vilka förmåner får de efter tjänsten?
Som material för undersökningen används FPA:s rehabiliteringsregister, där ansöknings- och betalningsuppgifter i samband med rehabiliteringen granskas. Dessa sammanslås med uppgifter om klientens användning av läkemedel och sociodemografiska uppgifter. Till undersökningen hämtas ur FPA:s förmånsregister uppgifter om alla som beviljats AKSE-rehabilitering 2019–2021 och deras FPA-rehabilitering 2017–2022. Materialet behandlas efter urvalet med programvaran R i FPA:s analysmiljö. Forskningsmaterialet analyseras med statistiska metoder som lämpar sig för behandling av kvantitativt material.
Forskare
- Pekka Heino, ansvarig forskare
- Saija Karinkanta
- Riitta Seppänen-Järvelä
Projektperiod
1.9.2023–31.12.2024. Projektet har avslutats.
Resultat av projektet
I FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringsutredning utreds klientens arbets-, funktions- och studieförmåga och stöds upprättandet av hens rehabiliteringsplan. Undersökningen gav utifrån en analys av registermaterial information om klienter som deltagit i en rehabiliteringsutredning och om deras situation före och efter att de hade deltagit i rehabiliteringen. I synnerhet granskades vilka av FPA:s rehabiliteringstjänster och förmåner som föregick rehabiliteringsutredningen samt till vilken av FPA:s rehabiliteringar klienterna övergick efter rehabiliteringsutredningen. Antalet klienter som deltagit i en rehabiliteringsutredning har i medeltal varit cirka 5 800 personer per år. Drygt 10 procent av klienterna fick yrkesinriktad rehabilitering för unga. Hälften av de som deltog i rehabiliteringen hade psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, och en fjärdedel hade en sjukdom i rörelseorganen. Ungefär 20 procent hade någon annan sjukdomsdiagnos och ungefär 43 procent hade beviljats specialersättningsrättigheter för läkemedel. Förmånerna tillsammans med diagnosuppgifterna visade att klienterna hade många slags kroniska sjukdomar som begränsar arbets- och funktionsförmågan. Majoriteten av klienterna var arbetslösa före rehabiliteringen, 14 procent hade sjukdagpenning och 12 procent sjukpension. Före rehabiliteringsutredningen var det vanligast att delta i rehabiliterande psykoterapi. Efter utredningen var det vanligast att klienterna blev hänvisade till sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, men hälften blev inte hänvisade till någon av FPA:s rehabiliteringar.
