Projektet Muutos III Bedömning av ändringar och reformer i FPA:s rehabilitering | FPA:s faktaportalFPA:s faktaportalGå till innehållet

Faktaportalen

Innehållstypforskningsprojekt

Projektet Muutos III Bedömning av ändringar och reformer i FPA:s rehabilitering 

Publicerad 8.7.2025Ändrad 9.3.2026

Muutos III är ett samordningsprojekt som består av fem undersökningar: Undersökningen om LAKU-familjerehabiliteringen genomförs av yrkeshögskolorna Lapin ammattikorkeakoulu och Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu, undersökningen om KIILA-rehabiliteringen av Stiftelsen för Rehabilitering och undersökningen om Taito-rehabiliteringen av rehabiliteringsinstitutet vid yrkeshögskolan Jyväskylän ammattikorkeakoulu. Undersökningarna om hur distansrehabiliteringen fungerar och självrehabilitering inom rehabiliteringstjänster som organiseras av FPA genomförs av FPA:s forskning.

Projektstudierna är multiperspektivistiska och multimetodologiska implementeringsstudier, dvs. verkställighetsstudier. Genom dem utreds hur rehabiliteringstjänsterna realiseras och hur olika aktörer upplever nyttan och effekterna av tjänsterna. I projektet granskas nya serviceformer inom rehabiliteringen som tagits fram under de senaste åren samt rehabiliteringstjänster vars innehåll eller struktur förändrats. Särskilt produceras information om hur de nya rehabiliteringstjänsterna etablerat sig.

Projektet genererar tillämplig information om nuläget och utvecklingsbehoven inom rehabiliteringstjänsterna. Informationen kan tillämpas på ordnandet och utvecklandet av FPA-rehabiliteringen. Samtidigt stärks också den evidensbaserade rehabiliteringsverksamheten.

Forskare

Projektperiod

1.4.2021–31.12.2024

Samarbetspartner

Projektets resultat

Projektet gav tillämpbar kunskap om hur rehabiliteringstjänsterna fungerar i dag och hur de borde utvecklas. Den information som tagits fram har utnyttjats för att utveckla de rehabiliteringstjänster som FPA ordnar och på så sätt stärkt evidensbaseringen inom rehabiliteringen.

 

Syftet med studien om LAKU-familjerehabilitering var att undersöka yrkesutbildade personers uppfattningar om och erfarenheter av LAKU-familjerehabilitering, det samarbete som genomfördes under rehabiliteringen och hur rehabiliteringen genomfördes i samarbete med familjerna. Materialet för den multiperspektiviska flermetodsstudien bestod av enkäter och temaintervjuer med producenter av rehabiliteringstjänster samt remitterande instanser och lärare.

Resultaten av studien visar att tillgången till tjänster som kräver neuropsykiatrisk sakkunskap upplevs som problematisk och att tjänster med låg tröskel för tidigt stöd anses otillräckliga. LAKU-familjerehabilitering upplevs som en bra kompletterande eller till och med ersättande tjänst, vars fördelar är medverkan av hela familjen och rehabiliteringens långa längd. Enligt resultaten önskas mer flexibilitet i servicebeskrivningen som beaktar att familjer har olika behov. Det är viktigt att beakta lärarnas erfarenhet av att lämnas utanför som stöd för barnets rehabilitering. Som faktorer som försvårar samverkan identifierades informationsbrist och organisationernas olika verksamhetssätt. De yrkesutbildade personerna upplever att familjerehabiliteringen inverkat positivt på barnets och familjens verksamhet. Studien lyfter fram behovet av att förtydliga tjänsterna för barn och familjer så att de svarar mot de olika utmaningarna i olika livsskeden samt samverkan mellan välfärdstjänsterna och undervisningsväsendet.

Studien om LAKU-familjerehabilitering genomfördes av Lapplands yrkeshögskola (Anu Kippola-Pääkkönen, ansvarig forskare och Tiina Lautamo) och Sydöstra Finlands yrkeshögskola, Xamk (Annastiina Vesterinen).

Publikationer

I studien om Kiila-rehabilitering utreddes hur verksamhetsmodellen för yrkesinriktad Kiila-rehabilitering fungerar och vilka utvecklingsbehov det finns. Målgrupperna var 1) producenter av Kiila-rehabilitering, 2) företagshälsovårdsenheter som ansöker om Kiila-rehabilitering och som deltar i den, 3) företrädare för arbetsplatser med klienter som deltagit i Kiila-rehabilitering samt 4) förbund och föreningar som ansökt om Kiila-rehabilitering. Studien var multimetodisk och gjordes med tillämpande av flera olika synvinklar. Materialet samlades in genom enkäter och intervjuer.
Utifrån resultaten av utvärderingsstudien är Kiila-rehabilitering på det hela taget en fungerande yrkesinriktad rehabiliteringstjänst.

Studien visar att alla olika former av Kiila-rehabilitering, dvs. kurser för en arbetsplats eller bransch och individuell rehabilitering, behövs. De gör det möjligt att genomföra rehabiliteringsmodellen flexibelt i olika situationer och på ett sätt som lämpar sig för olika klienter. I studien rekommenderas att samarbetet mellan olika aktörer utvecklas och att de olika aktörerna engageras i Kiila-rehabiliteringsprocessen ända från början. I samarbetet deltar arbetsgivaren (den närmaste chefen) och företagshälsovården. På så sätt säkerställs ett gott informationsflöde samt att de förändringar som klienten behöver blir genomförda, att klienten får stöd och att rehabiliteringen följs upp.

Studien om Kiila-rehabilitering genomfördes av Stiftelsen för rehabilitering (Mika Ala-Kauhaluoma, ansvarig forskare, Piia Pietilä, Jouni Puumalainen, Tuuli Vilhunen och Oskari Huolman).

Publikationer

Syftet med studien om Taito-rehabilitering var att ta fram praktiskt tillämpbar kunskap om genomförandet av Taito-rehabilitering och om behoven av att utveckla rehabiliteringen. Studien avsåg att uppnå syftet ur tre synvinklar: 1) klienternas erfarenheter och åsikter, 2) de yrkesutbildade personernas erfarenheter och åsikter och 3) kommunikationspraxisen i samband med rehabiliteringen. I den multiperspektiviska studien användes enkäter och intervjuer samt inspelningar och observationer av individuella besök och gruppbesök i samband med Taito-rehabilitering.

Enligt resultaten ser Taito-rehabiliteringen i huvuddrag ut som en fungerande och omtyckt yrkesinriktad rehabiliteringstjänst. Klienterna inom Taito-rehabiliteringen är mycket heterogena och de flesta klienter har många olika behov av stöd. Taito-rehabiliteringen kan svara mot stödbehoven hos många olika slag av klienter, och klienterna har nytta av rehabiliteringen, även om nyttan kan se olika ut i fråga om kopplingen till klientens yrkesväg. Resultaten visar dock också att klienternas mångfald är en utmaning vid genomförandet. Vid Taito-rehabilitering syns problemen starkast i planeringen och genomförandet av grupperioderna samt i tidtabellen för rehabiliteringsprocessen. I de nuvarande sätten att ordna tjänsten finns det outnyttjad potential, särskilt när det gäller multiprofessionalitet och gruppbildning.

Studien om Taito-rehabilitering genomfördes av Rehabiliteringsinstitutet vid Jyväskylä yrkeshögskola (Sanni Tiitinen, ansvarig forskare, Outi Alakärppä, Mari Kantanen, Kaisa Malinen, Johanna Moilanen).

Publikationer och manuskript

I studien utreddes verkställigheten och genomförandet av de rehabiliteringstjänster som FPA erbjuder och som kombinerar rehabilitering ansikte mot ansikte och distansrehabilitering samt innehållet i interventionerna. De tjänster som undersöktes var fem rehabiliteringstjänster som från och med 1.6.2021 genomförts i enlighet med de reviderade servicebeskrivningarna: Rehabiliteringskurser för närståendevårdare, ITU-rehabiliteringskurser för unga, Anpassningskurser för vuxna med typ 1-diabetes, Anpassningskurser för unga med typ 1-diabetes samt Anpassningskurser för personer med metabolt syndrom (MBO) och typ 2-diabetes. I studien samlades information in genom elektroniska enkäter av klienter och serviceproducenter i olika skeden av rehabiliteringen.

Ett viktigt resultat av studien är de olika aktörernas erfarenhet av att rehabilitering via distansförbindelse gjorde det möjligt att delta i rehabiliteringen i vardagen i olika livssituationer. Å andra sidan gick det inte alltid att integrera rehabiliteringen i vardagen, t.ex. på grund av brist på ett tillräckligt stort och lugnt utrymme. Som en styrka för distansrehabiliteringen identifierades möjligheten till individuellt möte och stöd. Däremot framgick att möjligheten till distansgruppsverksamhet och kamratstöd behöver utvecklas. I fråga om de yrkesutbildade personernas kompetens betonade resultaten utöver teknisk kompetens också hantering av interaktion och handledning på nätet. 

Studien samlade information om distansrehabilitering inom fem olika rehabiliteringsformer som riktar sig till olika målgrupper.

Studien om distansrehabiliteringens ändamålsenlighet (Etäkuntoutuksen toimivuus) genomfördes av FPA:s forskningsenhet (Tuija Partanen, ansvarig forskare, Hennariikka Heinijoki, Mia Kilkki, Maarit Karhula). I studien om distansrehabiliteringens ändamålsenlighet samarbetade man med FPA:s studie om distansrehabiliteringens effekter (Etäkuntoutuksen vaikuttavuus) (specialforskare Saija Karinkanta och forskare Johanna Nuojua).
 

Publikationer

Syftet med studien om egenrehabilitering inom rehabiliteringstjänster som ordnas av FPA var att utreda vilka effekter som kan observeras efter interventioner för egenrehabilitering, vad som avses med egenrehabilitering inom FPA-rehabilitering och hur genomförandet av egenrehabiliteringen, det vill säga implementeringen, kan främjas. I studien gjordes en systematisk litteraturöversikt över effekterna av egenrehabilitering samt intervjuer med sakkunniga om hur egenrehabiliteringen genomförs och om förutsättningarna för implementering av den.

Utifrån litteraturöversikten och intervjuerna med sakkunniga utarbetades en guide om egenrehabiliteringens särdrag och genomförande inom FPA-rehabiliteringen samt om åtgärder som möjliggör implementeringen av egenrehabilitering. Vid publiceringsseminariet 17.12.2024 beskrevs det centrala innehållet i guiden. Seminariet är inspelat och inspelningarna fungerar som utbildningsmaterial också i fortsättningen.

Studien om egenrehabilitering inom de rehabiliteringstjänster som ordnas av FPA genomfördes under perioden 1.1.2023-31.12.2024 av FPA:s forskningsenhet (Maarit Karhula, ansvarig forskare, Anna-Marie Paavonen, Hennariikka Heinijoki).

Publikationer

 

Inom projektet Muutos III har man förvärvat sakkunskap särskilt i fråga om implementeringsforskning och forskning om de kärnelement som ingår i rehabiliteringen. Utifrån detta har publikationer producerats.

Mer forskningsprojekt

Dela den här artikeln

Dela sidan på Facebook Dela sidan på LinkedIn
Gå till början av sidan