Informationspaket: utkomststöd
Till FPA:s uppgifter hör att verkställa och betala ut det ekonomiska stöd som beviljas i sista hand, det vill säga det grundläggande utkomststödet. Det här informationspaketet redogör för nuläget och den senaste utvecklingen i fråga om utkomststöd. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som behandlar utkomststödet.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd var oförändrat 2024
I antalet mottagare av grundläggande utkomststöd skedde år 2024 inga större förändringar jämfört med 2023. År 2020 var stödtagarna till följd av coronakrisen fler än någonsin tidigare på 2000-talet, men antalet vände nedåt 2021 och fortsatte sjunka 2022 trots att levnadskostnaderna ökade. Från 2023 har dock personer som flytt kriget i Ukraina höjt antalet mottagare av utkomststöd.
År 2024 fick 249 576 hushåll grundläggande utkomststöd från FPA. I dessa hushåll bodde sammanlagt 356 437 personer, det vill säga 6,3 procent av hela befolkningen. På årsnivå var antalet hushåll och personer som fick utkomststöd alltså nästan oförändrat jämfört med åren 2022–2023. År 2022 ansökte endast några hundra ukrainska hushåll om utkomststöd. Motsvarande siffra år 2024 var redan över 12 000. Om man bortser från ukrainarna har antalet hushåll och personer som får utkomststöd fortsatt att minska.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd är vanligen som störst under sommaren, när många studerande och nyutexaminerade behöver stöd under studiepausen eller efter att studierna avslutats.
Fram till 2018 var antalet stödtagare lägre i december på grund av att skatteåterbäringarna betalades ut då. Från och med 2019 har de flesta fått sin skatteåterbäring i augusti–september, vilket minskar antalet stödmottagare under dessa månader. Skatteåterbäringar betraktas i regel som inkomster för hushållen.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst bland ensamboende och unga
Över tre fjärdedelar av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är enpersonshushåll. Dessa hushåll består i regel av personer som bor ensamma.
Andra enpersonshushåll är till exempel personer som bor tillsammans med syskon eller i delad bostad samt 18 år fyllda personer som bor hos sina föräldrar.
Av mottagarna av grundläggande utkomststöd är cirka en femtedel barnfamiljer. Av dessa är största delen barnfamiljer med en vuxen.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst i de yngre åldersklasserna. I synnerhet 18–24-åringarna är överrepresenterade bland stödtagarna. Detta beror delvis på att unga under 25 år som inte har någon yrkesutbildning har strängare villkor för att få arbetslöshetsförmåner än andra. Unga har dessutom mer sällan egna besparingar än de äldre åldersklasserna.
Samtidigt får de unga vanligen stöd endast under en kort tid medan behovet av stöd bland äldre personer i arbetsför ålder kan vara mer långvarigt. Behovet av stöd blir ofta utdraget särskilt bland stödtagare som är arbetslösa, ensamboende, lever i barnfamiljer eller är föräldra- eller vårdlediga.
Personer i pensionsåldern får mer sällan utkomststöd än de andra åldersgrupperna. Nivån på folk- och garantipensionen samt bostadsbidraget för pensionstagare är högre än nivån på de andra grundtrygghetsförmånerna. Därför har pensionärer sällan rätt till utkomststöd.
Grundläggande utkomststöd hjälper när de primära förmånerna är otillräckliga eller saknas helt
Cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd har en arbetslöshetsförmån från FPA som inkomstkälla. Vanligen får de också allmänt bostadsbidrag. Sammanlagt fyra av fem hushåll som får grundläggande utkomststöd får också allmänt bostadsbidrag. Det grundläggande utkomststödet behövs ofta för att täcka stora boendekostnader, särskilt i huvudstadsregionen.
Med det grundläggande utkomststödet lappar man ofta på den otillräckliga grundtryggheten. Till exempel får närmare 40 procent av de personer som får arbetsmarknadsstöd också grundläggande utkomststöd. På samma sätt har personer som får dagpenning till minimibelopp ofta rätt till grundläggande utkomststöd. Dagpenningar till minimibelopp är grunddagpenning för arbetslösa samt sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning till minimibelopp.
I cirka en tredjedel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd saknar antingen den som ansöker om stödet eller partnern primära förmåner och förvärvsinkomster. Även om de inte får till exempel arbetslöshetsförmåner, får de i regel ändå andra skattefria förmåner såsom allmänt bostadsbidrag eller underhållsstöd.
I figuren nedan visas fördelningen av inkomster och utgifter för mottagare av grundläggande utkomststöd som bor ensamma eller i barnfamiljer med en vuxen.
Allt fler hushåll med grundläggande utkomststöd har förvärvsinkomster
Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd men som samtidigt har löne- eller företagarinkomster har ökat. År 2017 hade cirka 6 procent av de hushåll som fick grundläggande utkomststöd förvärvsinkomster i genomsnitt varje månad och år 2022 hade andelen stigit till cirka 9 procent.
Oftast är det barnfamiljer med två vuxna som har förvärvsinkomster; av dessa hade nästan vart fjärde hushåll förvärvsinkomster år 2022. Detta torde ha sin förklaring i att ett sådant hushåll har två potentiella inkomsttagare men också höga kostnader.
Över 15 procent av paren och över 10 procent av barnfamiljerna med en vuxen hade förvärvsinkomster. Av enpersonshushållen hade cirka 6,5 procent inkomster.
Utkomststödets grunddel kan sänkas
Inom det grundläggande utkomststödet utgör sänkning av grunddelen ett sätt att aktivera stödtagaren. Syftet med sänkningen är att med hot om sanktioner uppmuntra stödtagaren att arbeta, söka arbete, utbilda sig eller delta i annan sysselsättningsfrämjande verksamhet.
Av en utredning som publicerades i november 2024 framgår att det är relativt sällsynt att grunddelen sänks. Under januari–augusti sänktes grunddelen för cirka 5 procent av mottagarna av utkomststöd. Antalet mottagare av utkomststöd vars grunddel sänktes var ändå större än antalet under motsvarande period år 2019.
Sänkningen av grunddelen drabbar inte alla mottagargrupper i lika hög grad. Den är vanligare bland män, personer under 35 år, ensamboende samt hushåll som saknar inkomster.
Sänkning av grunddelen slopades under coronatiden och infördes på nytt fullt ut först hösten 2023.
Mottagarna av grundläggande utkomststöd använder offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och hälsorelaterade förmåner oftare än den övriga befolkningen
Utkomststödtagarna har enligt undersökningar i genomsnitt ett sämre hälsotillstånd än den övriga befolkningen. Enligt en undersökning om utkomststödtagare i Uleåborg och Helsingfors som publicerades 2023 har mottagarna av grundläggande utkomststöd också hälsorelaterade förmåner oftare än den övriga befolkningen. Endast FPA:s sjukpension och förmåner för personer med funktionsnedsättning är mindre sannolika bland mottagarna av grundläggande utkomststöd än bland resten av befolkningen i samma ålder.
Sambandet mellan det grundläggande utkomststödet och de hälsorelaterade förmånerna blev tydligare när utkomststödet överfördes till FPA. Att få grundläggande utkomststöd korrelerade alltså starkare med hälsorelaterade förmåner år 2018 efter att utkomststödet hade överförts till FPA än före det år 2016.
Mottagare av grundläggande utkomststöd anlitar dessutom oftare än den övriga befolkningen olika offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, men mer sällan privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. När de olika sektorernas tjänster granskades som en helhet var skillnaderna betydligt mindre än i en sektorsvis granskning.
Nästan alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster anlitade oftare av ensamboende som utöver grundläggande utkomststöd också fick kompletterande och förebyggande utkomststöd än av dem som bara fick grundläggande utkomststöd. Personer som behöver kompletterande eller förebyggande utkomststöd har en ännu svagare ställning än den genomsnittliga utkomststödtagaren, ofta förknippat med hälsoproblem.
Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA sänkte tröskeln för att ansöka om förmånen i Helsingfors
En undersökning om ansökan och beviljande av grundläggande utkomststöd under 2010-talet i Helsingfors visade att antalet personer som ansökte om grundläggande utkomststöd ökade i alla befolkningsgrupper efter att förmånen överfördes till FPA. Ansökan och beviljande granskades enligt ålder, kön, civilstånd, nationalitet, inkomstnivå och erhållande av andra FPA-förmåner.
I vissa grupper blev det allt vanligare att beviljas grundläggande utkomststöd. I synnerhet personer som tidigare fått FPA-förmåner, unga och andra än finska medborgare ansökte om och beviljades grundläggande utkomststöd från FPA i större utsträckning än från Helsingfors socialväsende. I nästan alla grupper fick man grundläggande utkomststöd under en kortare tid än tidigare, och detta gällde särskilt personer som hade fyllt 65 år.
Utkomststödets karaktär och grunderna för fastställande av stödet
Utkomststödet är ett behovsprövat stöd som beviljas i sista hand. Stödet kan betalas till personer eller familjer vars inkomster inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Utkomststödet är uppdelat i grundläggande utkomststöd som betalas av FPA samt kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd som betalas av välfärdsområdena.
Utkomststödet är avsett som ett kortvarigt stöd i en ekonomiskt utmanande situation. Enligt lag tryggas med hjälp av utkomststödet minst den oundgängliga utkomst som behövs för ett människovärdigt liv och främjas möjligheterna att klara sig på egen hand.
Utkomststödet är ett hushållsspecifikt stöd som betalas till hushåll som består av den person som ansöker om stödet samt hens partner och minderåriga barn som bor på samma adress. Beloppet av det grundläggande utkomststödet grundar sig på en beräkning av hushållets inkomster och utgifter. Som inkomster beaktas alla till hushållet hörande personers nettoinkomster, med några undantag. Som inkomster beaktas dessutom i regel även hushållets tillgångar.
Som utgifter beaktas den kalkylerade grunddelen för varje person i hushållet (år 2025 är grunddelen för en ensamboende person 593,55 euro/mån.). Den kalkylerade grunddelen är avsedd att täcka de dagliga utgifterna såsom mat, kläder och telefon.
Som hushållets utgifter räknas också till exempel rimliga utgifter för boendet (hyra, hemförsäkring, el), utgifter för barndagvård samt hälso- och sjukvårdsutgifter. I samband med beviljandet av grundläggande utkomststöd får stödtagarna en betalningsförbindelse för de receptbelagda läkemedel de behöver. Boendekostnader som ersätts med grundläggande utkomststöd ändrades 1.4.2024 då boendeutgifternas maximibelopp per kommun fastställdes i en förordning. Man kan avvika från maximibeloppen endast av skäl som anges i lagen om utkomststöd (1412/1997 7a §). Före april 2024 kunde FPA tillämpa mer prövning, till exempel i fråga om små överskridningar.
Det grundläggande utkomststödet som betalas ut till ett hushåll motsvarar skillnaden mellan hushållets sammanlagda inkomster och utgifter.
Välfärdsområdena kan bevilja kompletterande utkomststöd för sådana utgifter som FPA inte kan godkänna som utgifter i samband med det grundläggande utkomststödet eller som ansluter sig till en familjs särskilda behov eller omständigheter. Förebyggande stöd kan till exempel beviljas för att förebygga svårigheter till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk situation.
Under 2023 fick 267 000 hushåll olika former av utkomststöd. I hushållen bodde sammanlagt cirka 387 000 personer, dvs. 7 procent av befolkningen (THL:s statistikrapport 20/2024: Toimeentulotuki 2023 ; på finska).
Verkställandet av det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA år 2017
FPA har ansvarat för verkställandet av det grundläggande utkomststödet sedan början av 2017. Reformen förenhetligade grunderna för beviljande av grundläggande utkomststöd, främjade en jämlik behandling av kunderna och förbättrade möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Genom reformen minskade även kommunernas uppgifter och socialarbetarnas arbetstid frigjordes för egentligt socialarbete.
Ur lagstiftningsperspektiv är det grundläggande utkomststödet fortsättningsvis en del av socialvården. Verkställandet av det kompletterande och förebyggande utkomststödet överfördes jämte den övriga socialvården från kommunerna till välfärdsområdena i början av 2023. FPA och välfärdsområdena har nära samarbete så att personer som behöver också annat än ekonomiskt stöd ska få den hjälp de behöver.
Allt sedan reformen har FPA:s datasystem producerat mångsidig och aktuell information om utkomststödsmottagarnas situation i hela Finland. Detta möjliggör ett beslutsfattande som grundar sig på forskningsdata och en effektivare utveckling av utkomststödssystemet.
