Informationspaket: utkomststöd
Till FPA:s uppgifter hör att verkställa och betala ut det grundläggande utkomststödet. I det här informationspaketet presenteras nuläget och den senaste utvecklingen när det gäller det grundläggande utkomststödet. I slutet finns länkar till statistik och undersökningar som behandlar utkomststödet.
År 2025 fick knappt 257 000 hushåll grundläggande utkomststöd, dvs. 365 000 personer. Varje år får cirka 6–7 procent av Finlands befolkning grundläggande utkomststöd.
Majoriteten av mottagarna bor ensamma. Utkomststöd är vanligast bland personer i åldern 18–24, men den här gruppen får stödet under kortare tid än den övriga befolkningen. År 2025 blev det vanligare att få grundläggande utkomststöd under en längre tid. Det grundläggande utkomststödet kompenserar i regel för de primära förmånernas låga nivå eller bristen på dem samt ersätter boendeutgifter.
Utkomststödet är en ekonomisk stödform inom socialvården som beviljas i sista hand. Till FPA:s uppgifter hör att verkställa och betala ut det grundläggande utkomststödet.
Hur många får grundläggande utkomststöd?
År 2025 fick 256 900 hushåll grundläggande utkomststöd från FPA.
I de hushåll som fick grundläggande utkomststöd bodde totalt 365 000 personer, dvs. 6,4 procent av hela befolkningen. Av mottagarna var 277 500 vuxna och 88 300 barn.
Antalet hushåll som fick grundläggande utkomststöd ökade med 7 300 hushåll jämfört med 2024.
Antalet mottagarhushåll minskade under de sista åren av 2010-talet och i början av 2020-talet, med undantag för det första coronaåret 2020. Minskningen av antalet mottagare stannade av 2023 men började öka igen 2025.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd är vanligen som störst under sommaren, när många studerande och nyutexaminerade är i behov av stöd på grund av sommarpausen i studierna eller avslutade studier. Antalet mottagare är i allmänhet som minst när skatteåterbäringen betalas ut. Fram till 2018 betalades skatteåterbäringen i december och från 2019 i huvudsak i augusti–september.
Kostnader för det grundläggande utkomststödet
År 2025 betalade FPA en miljard euro i grundläggande utkomststöd.
Jämfört med 2024 ökade kostnaderna för det grundläggande utkomststödet med 21 procent, dvs. med 173 miljoner euro, då inflationens inverkan beaktas. Kostnaderna ökade också 2024 och då med 95 miljoner euro.
Kostnadsökningen hänger samman med att man 2025 betalade grundläggande utkomststöd för fler månader än tidigare och beloppen var större. Detta beror på det svaga sysselsättningsläget och nedskärningar i andra sociala förmåner, vilka det grundläggande utkomststödet kompenserar för.
Vem behöver vanligtvis grundläggande utkomststöd?
Ensamboende och unga personer behöver grundläggande utkomststöd oftare än andra.
Över tre fjärdedelar av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är enpersonshushåll. Dessa hushåll består i regel av personer som bor ensamma.
Till enpersonshushållen räknas också personer som bor tillsammans med syskon eller i en delad bostad samt 18 år fyllda personer som bor hos sina föräldrar.
Cirka en femtedel av mottagarna av grundläggande utkomststöd är barnfamiljer. Av dessa är största delen barnfamiljer med en vuxen.
Regionalt sett är det vanligast att få grundläggande utkomststöd i städerna. Där bor i allmänhet fler unga, invandrare och arbetslösa än på landsbygden. Också boendekostnaderna är högre i städerna.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst i de yngre åldersklasserna. I synnerhet 18–24-åringarna är överrepresenterade bland stödtagarna. Detta beror delvis på att unga under 25 år som inte har någon yrkesutbildning har strängare villkor för att få arbetslöshetsförmåner än andra. Unga har dessutom mer sällan egna besparingar än de äldre åldersklasserna.
Invandrare får oftare grundläggande utkomststöd än personer som är födda i Finland. Detta beror bland annat på att det är svårare för invandrare att få arbete, särskilt när sysselsättningsläget är svagt. Invandrarna är också i genomsnitt yngre än de mottagare som är födda i Finland. Andelen invandrare som får grundläggande utkomststöd varierar bland annat efter avreseland och orsaken till att personen har kommit till Finland.
Personer i pensionsåldern får mer sällan grundläggande utkomststöd än andra åldersgrupper. Nivån på folk- och garantipensionen samt bostadsbidraget för pensionstagare är högre än nivån på de andra grundtrygghetsförmånerna. Därför har pensionärer sällan rätt till grundläggande utkomststöd.
Hur länge får man i regel grundläggande utkomststöd?
År 2025 fick mer än 95 000 hushåll grundläggande utkomststöd under en lång tid, dvs. under minst 10 månader av året. Detta är 37 % av alla hushåll med grundläggande utkomststöd. Cirka 83 000 hushåll fick kortvarigt stöd, dvs. stöd för högst tre månader. Detta är 32 % av alla hushåll med stöd.
Unga får vanligen stöd endast under en kort tid medan behovet av stöd bland äldre personer i arbetsför ålder kan vara mer långvarigt. Behovet av stöd blir ofta långvarigt, särskilt bland arbetslösa men också bland ensamboende, barnfamiljer och personer som är föräldra- eller vårdlediga.
Varför får man grundläggande utkomststöd?
Vanligtvis kompenserar det grundläggande utkomststödet för otillräckliga primära förmåner eller när de primära förmånerna saknas helt.
Cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd har en arbetslöshetsförmån från FPA som inkomstkälla. Vanligen får de också allmänt bostadsbidrag. Sammanlagt fyra av fem hushåll som får grundläggande utkomststöd får också allmänt bostadsbidrag. Det grundläggande utkomststödet behövs ofta för att täcka stora boendekostnader, särskilt i huvudstadsregionen.
Om grundtryggheten är otillräcklig kompenseras den ofta med grundläggande utkomststöd. Till exempel får närmare 40 % av de personer som får arbetsmarknadsstöd också grundläggande utkomststöd. På samma sätt har personer som får dagpenning till minimibelopp ofta rätt till grundläggande utkomststöd. Dagpenningar till minimibelopp är grunddagpenning för arbetslösa samt sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning till minimibelopp.
Hushåll utan inkomster, alltså hushåll där antingen den sökande eller partnern saknar primära förmåner och förvärvsinkomster, utgör cirka en tredjedel av mottagarna varje månad. Även om de inte får till exempel arbetslöshetsförmåner, får de i regel ändå andra skattefria förmåner såsom allmänt bostadsbidrag eller underhållsstöd.
Från och med februari 2026 uppmanas personer utan inkomster under hot om sanktioner att ansöka om primära förmåner och anmäla sig som arbetslösa arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna. Antagandet är att särskilt den här gruppen får stöd på grund av många faktorer som lett till utsatthet.
I figuren nedan visas fördelningen av inkomster och utgifter för mottagare av grundläggande utkomststöd som bor ensamma eller i barnfamiljer med en vuxen. Beloppen i figuren är inte aktuella, men principen gäller.
Hur många av de som får grundläggande utkomststöd arbetar?
Under 2025 hade sammanlagt ungefär 44 000 hushåll förvärvsinkomster (löne- eller företagarinkomster), dvs. 17 procent av alla hushåll med grundläggande utkomststöd. Varje månad hade 7–9 procent av hushållen inkomster. Hos hushåll med förvärvsinkomster var inkomsten ungefär 660 euro i månaden.
Oftast är det barnfamiljer med två vuxna som har förvärvsinkomster. Av dessa hushåll hade 44 procent förvärvsinkomster under 2025. Detta torde ha sin förklaring i att ett sådant hushåll har två potentiella inkomsttagare men också höga kostnader.
Också 26 procent av paren och 25 procent av barnfamiljerna med en vuxen hade förvärvsinkomster. Av enpersonshushållen hade 12–13 procent inkomster.
Fram till februari 2026 kunde mottagarna av grundläggande utkomststöd tjäna upp till 150 euro i månaden utan att det inverkade på deras stödbelopp. Från och med mars 2026 minskar alla förvärvsinkomster dock stödet till fullt belopp för vuxna mottagare.
Hur vanligt är det att utkomststödets grunddel sänks?
Under januari–augusti 2024 sänktes grunddelen för cirka 5 procent av mottagarna av grundläggande utkomststöd. Av en utredning som publicerades i november 2024 framgår att det alltså är relativt sällsynt att grunddelen sänks. Antalet sänkningar av grunddelen var ändå större än antalet under motsvarande period år 2019.
Sänkningen av grunddelen drabbar inte alla mottagargrupper i lika hög grad. Den är vanligare bland män, personer under 35 år, ensamboende samt hushåll som saknar inkomster.
Sänkning av grunddelen slopades under coronatiden och infördes på nytt fullskaligt först hösten 2023. Den lagändring som trädde i kraft i februari 2026 kommer sannolikt att leda till att grunddelen sänks allt oftare i framtiden. Grunddelen kan också sänkas i fler situationer än tidigare.
Inom det grundläggande utkomststödet utgör sänkning av grunddelen ett sätt att aktivera stödtagaren. Syftet med sänkningen är att med hot om sanktioner uppmuntra stödtagaren att ansöka om primära förmåner, arbeta, söka arbete, utbilda sig eller delta i annan sysselsättningsfrämjande verksamhet.
Vad vet man om hälsan hos mottagare av grundläggande utkomststöd?
Utkomststödtagarna har enligt undersökningar i genomsnitt ett sämre hälsotillstånd än den övriga befolkningen.
Enligt en undersökning om utkomststödtagare i Uleåborg och Helsingfors som publicerades 2023 har mottagarna av grundläggande utkomststöd också hälsorelaterade förmåner oftare än den övriga befolkningen. Endast FPA:s sjukpension och förmåner för personer med funktionsnedsättning är mindre vanliga bland mottagarna av grundläggande utkomststöd än bland andra i samma ålder.
Mottagare av grundläggande utkomststöd anlitar dessutom oftare än den övriga befolkningen olika offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, men mer sällan privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. När de olika sektorernas tjänster granskas som helhet är skillnaderna betydligt mindre än i en granskning som görs sektorsvis.
Nästan alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster anlitas oftare av ensamboende som utöver grundläggande utkomststöd också får kompletterande och förebyggande utkomststöd än av dem som bara får grundläggande utkomststöd. Personer som behöver kompletterande eller förebyggande utkomststöd har en ännu svagare ställning än den genomsnittliga utkomststödtagaren, ofta förknippat med hälsoproblem.
Vad är utkomststöd?
Utkomststödet är ett behovsprövat stöd som beviljas i sista hand. Stödet kan betalas till personer eller familjer vars inkomster inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Utkomststödet är uppdelat i grundläggande utkomststöd som betalas av FPA samt kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd som betalas av välfärdsområdena.
Läs mer om det grundläggande utkomststödet på FPA:s webbplats.
Statistik över det kompletterande och det förebyggande utkomststödet finns på THL:s webbplats.
