Informationspaket on utkomststödet
Till FPA:s uppgifter hör att verkställa och betala ut det ekonomiska stöd som beviljas i sista hand, dvs. det grundläggande utkomststödet. Det här informationspaketet presenterar utkomststödets nuläge och den senaste tidens utveckling. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som behandlar utkomststödet.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd fortsatte sjunka år 2022
År 2021 var antalet personer som fick grundläggande utkomststöd redan för andra året i rad mindre än någonsin sedan verkställandet av stödet överfördes till FPA år 2017. På grund av coronakrisen var antalet stödmottagare år 2020 fler än någonsin tidigare under 2000-talet, men antalet minskade år 2021 och sjönk ytterligare år 2022 trots ökade levnadskostnader.
År 2022 betalade FPA grundläggande utkomststöd till 251 958 hushåll, i vilka det bodde sammanlagt 355 426 personer, det vill säga 6,4 procent av hela befolkningen. Jämfört med året innan minskade antalet mottagare av grundläggande utkomststöd med cirka 23 000 personer och 16 000 hushåll.
Jämfört med 2021 var det 6 procent färre personer och 6 procent färre hushåll som fick grundläggande utkomststöd. Bland mottagarna av stödet minskade relativt sett mest antalet barnfamiljer med två vuxna, antalet hushåll som består av ett par och antalet hushåll som består av en vuxen som bor tillsammans med någon annan. Antalet ensamboende stödtagare minskade måttligare.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd är vanligen som högst på sommaren, då många studerande och nyutexaminerade är i behov av stöd på grund av sommarpausen i studierna eller avslutade studier.
Fram till 2018 var antalet stödmottagare lägre i december på grund av att skatteåterbäringarna betalades ut då. Från och med 2019 har de flesta fått sin skatteåterbäring i augusti eller september, vilket på motsvarande sätt minskar antalet stödmottagare under dessa månader. Skatteåterbäringar betraktas i regel som inkomster för hushållen.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst bland ensamboende och ungdomar
Av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är mer än tre av fyra enpersonshushåll. Dessa hushåll består i huvudsak av personer som bor ensamma.
Andra enpersonshushåll utgörs till exempel av personer som bor med syskon eller rumskompisar samt 18 år fyllda personer som bor hos sina föräldrar.
Cirka en femtedel av mottagarna av grundläggande utkomststöd består av barnfamiljer. Största delen av dessa är barnfamiljer med endast en vuxen person.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst bland de yngre åldersklasserna. Speciellt 18–24-åringarna är överrepresenterade när det gäller grundläggande utkomststöd. Detta beror delvis på att ungdomar under 25 år som inte har någon yrkesutbildning har strängare villkor för att få arbetslöshetsförmåner än andra. Ungdomar har dessutom mer sällan egna besparingar än de äldre åldersklasserna.
Å andra sidan får ungdomar i regel stöd endast under en kort tid medan behovet av stöd bland äldre personer i arbetsför ålder kan vara mer långvarigt. Särskilt bland personer som är arbetslösa men även bland ensamboende, barnfamiljer och personer som är föräldralediga eller vårdlediga kan det finnas behov av utkomststöd under en längre tid.
Personer i pensionsåldern får mer sällan utkomststöd än andra åldersgrupper. Nivån på folk- och garantipensionen samt bostadsbidraget för pensionstagare är högre än nivån på andra grundtrygghetsförmåner. Därför har pensionärer sällan rätt till utkomststöd.
Med det grundläggande utkomststödet lappar man på de primära förmånernas låga nivå eller bristen på sådana förmåner
Cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd har en arbetslöshetsförmån från FPA som inkomstkälla. Vanligen får de också allmänt bostadsbidrag. Sammanlagt fyra av fem hushåll som får grundläggande utkomststöd får också allmänt bostadsbidrag.
Med det grundläggande utkomststödet lappar man således på den ofta otillräckliga grundtryggheten. Av de personer som får arbetsmarknadsstöd får till exempel närmare 40 procent också grundläggande utkomststöd. Även personer som får minimidagpenning har ofta rätt till grundläggande utkomststöd. Minimidagpenningarna är grunddagpenning för arbetslösa samt sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning till minimibelopp.
Det grundläggande utkomststödet behövs ofta för att täcka stora boendekostnader, särskilt i huvudstadsregionen. I cirka en tredjedel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd saknar antingen den som ansöker om stödet eller partnern primära förmåner och förvärvsinkomster. Även om de inte får t.ex. arbetslöshetsförmåner, får de i regel ändå andra skattefria stöd såsom allmänt bostadsbidrag eller underhållsstöd.
I figuren nedan beskrivs fördelningen av inkomster och utgifter för ensamboende personer och barnfamiljer med en vuxen som får grundläggande utkomststöd.
Allt fler hushåll som får grundläggande utkomststöd har förvärvsinkomster
Antalet hushåll som har förvärvsinkomster (löne- eller företagarinkomst) har ökat bland mottagarna av utkomststöd. År 2017 hade cirka 6 procent av de hushåll som fick grundläggande utkomststöd förvärvsinkomster i genomsnitt varje månad och år 2022 hade andelen stigit till cirka 9 procent.
Bland mottagarna av utkomststöd är de hushåll som har förvärvsinkomster oftast barnfamiljer med två vuxna; av dessa hade nästan var fjärde hushåll förvärvsinkomster år 2022. Detta torde förklaras av det faktum att det i ett sådant hushåll finns två möjliga inkomsttagare, men också höga kostnader.
Också över 15 procent av paren och över 10 procent av barnfamiljerna med en vuxen hade förvärvsinkomster. Av hushållen med en person hade cirka 6,5 procent inkomster.
Utkomststödets karaktär och grunderna för fastställande av stödet
Utkomststödet är ett behovsprövat stöd som beviljas i sista hand. Stödet kan betalas till personer eller familjer vars inkomster inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Utkomststödet är uppdelat i grundläggande utkomststöd som betalas av FPA samt kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd som betalas av kommunerna.
Utkomststödet är avsett som ett kortvarigt stöd i en ekonomiskt utmanande situation. Enligt lagen om utkomststöd är syftet med stödet att trygga minst den oundgängliga utkomst som behövs för ett människovärdigt liv och för att främja möjligheten att klara sig på egen hand.
Utkomststödet är ett hushållsspecifikt stöd som betalas till hushåll som består av den person som ansöker om stödet samt personens i samma hushåll boende partner och minderåriga barn. Beloppet av det grundläggande utkomststödet grundar sig på en beräkning av hushållets inkomster och utgifter. Som inkomster beaktas alla till hushållet hörande personers nettoinkomster med några undantag. Som inkomster beaktas dessutom i regel även hushållets tillgångar.
Som utgifter beaktas den kalkylerade grunddelen för varje person i hushållet (år 2023 var grunddelen för en ensamboende person 514,82 euro/månad till 31.7 och 532,97 euro/månad från 1.8). Den grundläggande delen är avsedd att täcka de dagliga utgifterna såsom mat, kläder och driftskostnaderna för en telefon.
Som utgifter för ett hushåll räknas dessutom till exempel skäliga kostnader i anslutning till boendet (hyra, hemförsäkring, el), utgifter i anslutning till barnens dagvård samt hälsovårdsutgifter. I samband med ett positivt beslut om grundläggande utkomststöd får mottagarna av stödet en betalningsförbindelse för receptbelagda läkemedel som de behöver.
Det grundläggande utkomststödet som betalas ut till ett hushåll motsvarar skillnaden mellan hushållets inkomster och utgifter.
Kommunerna kan bevilja kompletterande utkomststöd för sådana utgifter som FPA inte kan godkänna som utgifter i samband med det grundläggande utkomststödet eller som ansluter sig till en familjs särskilda behov eller förhållanden. Det förebyggande stödet kan till exempel beviljas för att lindra svårigheter som förorsakats av en plötsligt försämrad ekonomisk ställning.
År 2017 överfördes verkställandet av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA
FPA har ansvarat för verkställandet av det grundläggande utkomststödet sedan början av 2017. Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för verkställandet av det kompletterande utkomststödet och det förebyggande utkomststödet.
Reformen förenhetligade grunderna för beviljande av grundläggande utkomststöd, främjade en jämlik behandling av kunderna och förbättrade möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Genom reformen minskades även kommunernas uppgifter, vilket frigjorde socialarbetarnas arbetstid för egentligt socialarbete.
Lagstiftningsmässigt är det grundläggande utkomststödet fortsättningsvis en del av socialvården. FPA och kommunerna samarbetar intensivt för att personer som även är i behov av annat stöd än ekonomiskt ska få den hjälp de behöver.
Allt sedan reformen inleddes har FPA:s datasystem producerat mångsidig och aktuell information om utkomststödsmottagarnas situation i hela Finland. Detta möjliggör ett beslutsfattande som grundar sig på forskningsdata samt en effektivare utveckling av utkomststödssystemet.
