Informationspaket on utkomststödet
Till FPA:s uppgifter hör att verkställa och betala ut det ekonomiska stöd som beviljas i sista hand, dvs. det grundläggande utkomststödet. Det här informationspaketet presenterar utkomststödets nuläge och den senaste tidens utveckling. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som behandlar utkomststödet.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd var oförändrat 2023
I antalet mottagare av grundläggande utkomststöd skedde år 2023 inga större förändringar jämfört med 2022. År 2020 var stödtagarna till följd av coronakrisen fler än någonsin tidigare på 2000-talet, men antalet vände nedåt 2021 och fortsatte sjunka 2022 trots att levnadskostnaderna ökade. Antalet stödtagare var så gott som lika 2023 och 2022.
År 2023 fick 250 493 hushåll grundläggande utkomststöd av FPA. I dessa hushåll bodde sammanlagt 355 464 personer, dvs. 6,3 procent av hela befolkningen.
Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd är vanligen störst under sommaren, när många studerande och nyutexaminerade behöver stöd under studiepausen eller efter att studierna avslutats.
Fram till 2018 sjönk antalet stödtagare i december till följd av skatteåterbäringarna. Sedan 2019 har skatteåterbäringarna betalats till de flesta i augusti–september, vilket minskar antalet stödtagare i motsvarande mån under dessa månader. Skatteåterbäringar betraktas i regel som hushållets inkomster.
Behovet av grundläggande utkomststöd är stort bland ensamboende och unga
Över tre fjärdedelar av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är singelhushåll. Dessa hushåll består i regel av personer som bor ensamma.
Andra singelhushåll är till exempel personer som bor tillsammans med syskon eller i delad lägenhet samt 18 år fyllda personer som bor hos sina föräldrar.
Av mottagarna av grundläggande utkomststöd är cirka en femtedel barnfamiljer. Av dessa är största delen barnfamiljer med en vuxen.
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst i de yngre åldersklasserna. I synnerhet 18–24-åringarna är överrepresenterade bland stödtagarna. Det här beror delvis på att villkoren för utkomstskydd för arbetslösa är striktare för personer under 25 år som inte tagit examen. Dessutom har de unga mer sällan besparingar än de äldre åldersklasserna.
Samtidigt får de unga vanligen stöd endast under en kort tid, medan stödbehovet ofta blir utdraget bland äldre personer i arbetsför ålder. Behovet av stöd blir ofta utdraget särskilt bland stödtagare som är arbetslösa, ensamboende, lever i barnfamiljer eller är föräldra- eller vårdlediga.
Personer i pensionsåldern får mer sällan utkomststöd än de andra åldersgrupperna. Nivån på folk- och garantipensionen samt bostadsbidraget för pensionstagare är högre än för de andra grundtrygghetsförmånerna. Därför har pensionärer ofta inte rätt till utkomststöd.
Grundläggande utkomststöd hjälper när de primära förmånerna är små eller när de saknas
För cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är inkomstkällan FPA:s arbetslöshetsförmån och ofta även det allmänna bostadsbidraget. Sammanlagt fyra av fem hushåll som får grundläggande utkomststöd får också allmänt bostadsbidrag.
Med det grundläggande utkomststödet förbättras alltså ofta en otillräcklig grundtrygghet. Av till exempel mottagarna av arbetsmarknadsstöd får nästan 40 procent dessutom grundläggande utkomststöd. Mottagarna av dagpenningar till minimibelopp har likaså ofta också rätt till grundläggande utkomststöd. Dagpenningar till minimibelopp är grunddagpenning för arbetslösa samt sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning till minimibelopp.
Grundläggande utkomststöd behövs ofta för att täcka höga boendekostnader i synnerhet i huvudstadsregionen. I cirka en tredjedel av de hushåll som får stödet saknar antingen den sökande eller dennes partner primära förmåner och förvärvsinkomster. De får till exempel inte utkomstskydd för arbetslösa men dock vanligen andra skattefria stöd såsom allmänt bostadsbidrag eller underhållsstöd.
Allt fler hushåll som får grundläggande utkomststöd har också förvärvsinkomster
Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd men också har löne- eller företagarinkomster har ökat. År 2017 hade i genomsnitt cirka sex procent av de hushåll som fick grundläggande utkomststöd förvärvsinkomster och 2022 hade andelen stigit till cirka nio procent.
Förvärvsinkomster har vanligen barnfamiljshushåll med två vuxna: av dessa hade vart fjärde förvärvsinkomster 2022. Detta torde ha sin förklaring i att ett sådant hushåll har två potentiella inkomsttagare men också höga kostnader.
Även över 15 procent av parhushållen och över 10 procent av barnfamiljerna med en vuxen hade förvärvsinkomster. Av singelhushållen hade cirka 6,5 procent inkomster.
Mottagarna av grundläggande utkomststöd utnyttjar offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och hälsorelaterade förmåner oftare än den övriga befolkningen
Utkomststödtagarna har enligt undersökningar i genomsnitt sämre hälsotillstånd än den övriga befolkningen. Enligt en undersökning om utkomststödtagarna i Uleåborg och Helsingfors som publicerades 2023 får mottagarna av grundläggande utkomststöd också oftare hälsorelaterade förmåner än den övriga befolkningen. FPA:s sjukpension och förmåner för personer med funktionsnedsättning är de enda stöden som är mer sannolika bland befolkningen i samma ålder än bland mottagarna av grundläggande utkomststöd.
Sambanden mellan det grundläggande utkomststödet och de hälsorelaterade förmånerna stärktes i regel när utkomststödet överfördes på FPA:s ansvar. Erhållandet av grundläggande utkomststöd korrelerar alltså starkare med hälsorelaterade förmåner efter överföringen till FPA 2018 än före 2016.
Mottagarna av grundläggande utkomststöd anlitar dessutom oftare än den övriga befolkningen olika offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, men mer sällan privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. När de olika sektorernas tjänster granskades som en helhet var skillnaderna betydligt mindre än i en sektorsvis granskning.
Anlitandet av nästan alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster var vanligare bland ensamboende som utöver grundläggande utkomststöd också fick kompletterande och förebyggande utkomststöd än bland dem som bara fick grundläggande utkomststöd. Behovet av kompletterande eller förebyggande utkomststöd visar på att personens ställning är ännu skörare än bland de genomsnittliga utkomststödtagarna och ofta förknippad med hälsoproblem.
Utkomststödets natur och bestämningsgrunderna
Utkomststödet är ett prövningsbaserat stöd som beviljas i sista hand till en person eller familj vars inkomster inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Utkomststödet är uppdelat i FPA:s grundläggande utkomststöd och välfärdsområdets kompletterande och förebyggande utkomststöd. Verkställigheten av det kompletterande och förebyggande utkomststödet överfördes från kommunerna till välfärdsområdena i början av 2023.
Utkomststödet är avsett att vara ett kortvarigt stöd i ekonomiskt svåra situationer. Enligt lag tryggas med hjälp av utkomststödet minst den oundgängliga utkomst som behövs för ett människovärdigt liv och främjas möjligheterna att klara sig på egen hand.
Utkomststödet är ett stöd för hushållen och till ett hushåll hör den person som ansöker om stödet samt dennes partner och minderåriga barn som bor på samma adress. Beloppet av grundläggande utkomststöd baseras på en kalkyl över hushållets inkomster och utgifter. Som inkomster beaktas nettoinkomsterna för alla personer i hushållet, med några undantag. Dessutom beaktas vanligen hushållets tillgångar som inkomst.
Som utgifter beaktas den kalkylerade grunddelen för varje person i hushållet (2023 var grunddelen för ensamboende 555,11 euro/mån.), som är avsedd att täcka de dagliga utgifterna för till exempel mat, kläder och telefon.
Som hushållets utgifter räknas också till exempel rimliga utgifter för boendet (hyra, hemförsäkring, el), utgifter för barndagvård samt hälso- och sjukvårdsutgifter. I samband med beviljandet av grundläggande utkomststöd får stödtagarna en betalningsförbindelse för de receptbelagda läkemedel de behöver.
Det grundläggande utkomststöd som betalas till ett hushåll är skillnaden mellan de sammanräknade inkomsterna och utgifterna.
Välfärdsområdena kan bevilja kompletterande utkomststöd för utgifter som FPA inte kan godkänna inom det grundläggande utkomststödet eller som relaterar till familjens särskilda behov eller omständigheter. Förebyggande stöd kan till exempel beviljas för att förebygga svårigheter i samband med en oväntad ekonomisk situation.
Under 2022 betalades de olika slagen av utkomststöd till 274 000 hushåll där det bodde sammanlagt cirka 400 500 personer, dvs. 7,2 procent av befolkningen ( THL:s statistikrapport 26/2023).
Verkställigheten av det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA 2017
FPA har ansvarat för verkställigheten av det grundläggande utkomststödet sedan början av 2017. Kommunerna ansvarar fortfarande för verkställigheten av det kompletterande och förebyggande utkomststödet.
Reformen harmoniserade utdelningsgrunderna för det grundläggande utkomststödet, främjade likabehandlingen av kunderna och förbättrade möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Dessutom minskade den kommunernas uppgifter och frigjorde tid för de kommunala socialarbetarnas egentliga socialarbete.
Ur lagstiftningsperspektiv är det grundläggande utkomststödet fortsättningsvis en del av socialvården. FPA och kommunerna har nära samarbete så att personer som också behöver annat än ekonomiskt stöd ska få den hjälp de behöver.
Alltsedan reformen har FPA:s informationssystem producerat mångsidig och uppdaterad information om utkomststödskundernas situation runtom i Finland. Tack vare det kan beslutsfattandet grunda sig på forskningsdata och systemet för utkomststöd utvecklas effektivare än tidigare.
