Teman för riktat ansökningsförfarande 2024

1.    Mediesynlighet före inträde på marknaden och ersättningsstatus för nya läkemedel

Läkemedel är inte bara den mest använda vårdinterventionen inom hälso- och sjukvården, utan också en affärssektor med ett starkt ekonomiskt intresse. Marknadsföringen av läkemedel regleras noggrant och konsumentmarknadsföring av receptbelagda läkemedel är till exempel förbjuden i Finland. Ändå marknadsförs nya läkemedel som nyligen kommit eller som snart kommer ut på marknaden på andra sätt, till exempel genom att man i den offentliga debatten och i medierna skapar föreställningar av sjukdomar, patienthistorier eller förväntningar på läkemedel. Mediesynligheten riktas inte bara till hälso- och sjukvårdspersonal utan också till den stora allmänheten. Ofta kan mediesynligheten börja redan innan försäljningstillstånd beviljas eller ersättning söks. 

FPA beställer en undersökning av mediesynligheten för nya läkemedel och utnyttjandet av denna med syftet att påverka beslutsfattandet om läkemedel. 

I undersökningen bör följande frågor tas upp:

• Vilka kanaler används då synlighet söks och vem är mediesynligheten inriktad på?
• Vilka typer av narrativ används för att synliggöra nya läkemedel i offentligheten?
• Var förekommer mediesynligheten i läkemedlets livscykel?
• Hur tar man i mediesynligheten hänsyn till fördelarna med nya läkemedel samt de eventuella nackdelarna och riskerna?
• Hur väljs de läkemedel ut som ges mediesynlighet?

I undersökningen kan man närma sig helheten från flera olika perspektiv och med hjälp av flera olika metoder. Kostnadsberäkning högst 300 000 €.

2.    Arbetslösa i det finska systemet för sjukdagpenning

När antalet sjukdagpenningsdagar som FPA betalar ackumuleras följs personens arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov och man överväger möjligheterna att återgå till arbetet. Även om personer med arbetslöshetsbakgrund har större problem med arbetsförmågan än genomsnittet, får arbetslösa sjukdagpenning mer sällan än sysselsatta. Om personer inte ansöker om sjukdagpenningsförmåner omfattas de inte heller av den övervakning som är kopplad till att sjukdagpenningsdagar ackumuleras, och åtgärder som behövs för att stödja arbetsförmågan inleds eventuellt inte. 

FPA beställer en undersökning där man granskar faktorer och processer som har samband med att personer med arbetslöshetsbakgrund inte får sjukdagpenning i samma utsträckning som de som står i anställningsförhållande. 

I undersökningen bör exempelvis följande frågor tas upp: 

• Vilket samband har individens bakgrundsfaktorer och motivationsfaktorer med en arbetslös persons benägenhet att ansöka om sjukdagpenning? 
• Har de ekonomiska incitamenten i anslutning till förmånsnivåerna ett samband med att personer ansöker om sjukdagpenning eller låter bli? 
• I vilken utsträckning påverkas benägenheten att ansöka av rädslan för byråkratiska fällor och det komplicerade förmånssystemet? 
• Hur stöder och förhindrar olika aktörer och processer inom social- och hälsovårdssystemet och systemet för arbetskraftsservice arbetslösa i att ansöka om sjukdagpenning? 
• Hur inverkar grunderna för beviljande av sjukdagpenningsförmåner på ansökan om och erhållande av sjukdagpenning för personer med arbetslöshetsbakgrund? 

Undersökningen bör ta fasta på problemen i det nuvarande systemet och lägga fram förslag till utveckling. Undersökningen kan vara multimetodisk. Kostnadsberäkning högst 300 000 €.

3.    Beskrivning av nuläget i fråga om rehabiliteringstjänster som ordnas av välfärdsområdena

Välfärdsområdena ordnar social- och hälsovård och är den huvudsakliga producenten av tjänsterna. Välfärdsområdena ordnar också en mängd olika former av rehabilitering för personer i olika åldrar, både som medicinsk rehabilitering (bl.a. fysioterapi, ergoterapi, talterapi) och som social rehabilitering (bl.a. missbrukarrehabilitering, verkstadsverksamhet). Det finns dock variation mellan välfärdsområdena i hur rehabiliteringen ordnas och det finns ingen tydlig lägesbild av helheten.

FPA beställer en undersökning som syftar till att beskriva nuläget i fråga om rehabiliteringstjänster som ordnas av välfärdsområdena. Undersökningen ska bestå av en kartläggning av de rehabiliteringstjänster som ordnas av välfärdsområdena och hur de organiseras. Ordnandet av rehabiliteringstjänster ska kartläggas som en omfattande helhet med beaktande av rehabiliteringstjänster som riktar sig till olika åldersgrupper, inklusive både medicinsk och social rehabilitering samt anamneser som eventuellt sammanställs i välfärdsområdena.

I undersökningen bör följande frågor tas upp:

• Vilka rehabiliteringstjänster ordnar välfärdsområdena?
• Hur tillräckliga är resurserna för att ordna rehabiliteringstjänster? 
• Hur har välfärdsområdena organiserat rehabiliteringstjänsterna i sitt område?
• För vilka kundgrupper ordnas rehabilitering (t.ex. åldersgrupper) och hur stora är kundvolymerna i tjänsterna?
• Vad fungerar i rehabiliteringstjänsterna och i organiseringen av dem, och vad fungerar inte?

Undersökningen kan vara multimetodisk (bl.a. statistiska analyser, dokumentanalys, expertintervjuer). Kostnadsberäkning högst 100 000 €.

4.    Översikt över de nordiska rehabiliteringssystemen

Arbetet med en övergripande reform av rehabiliteringssystemet pågår i Finland. Utvecklingen av såväl rehabiliteringssystemet som rehabiliteringsförmånerna och rehabiliteringstjänsterna skulle gagnas av en bredare beskrivning av nuläget. Beskrivningen bör ge information om de nordiska rehabiliteringssystemen med förmåner och tjänster samt om skillnaderna mellan länderna. En sådan helhetsbild av nuläget saknas emellertid. 

FPA beställer en litteraturöversikt, vars syfte är att samla information om nuläget i de nordiska rehabiliteringssystemen. 

I översikten bör följande frågor tas upp:

• Hurdana är rehabiliteringssystemen (organiseringsansvar och produktion av tjänster och förmåner inklusive målgrupper) i de andra nordiska länderna?
• Hur skiljer sig de nordiska rehabiliteringssystemen från varandra?

I översikten kan ingå kvantitativa, kvalitativa och multimetodiska undersökningar, fallstudier och systematiska översikter på nationell och internationell nivå. Dessutom kan rapporter och andra dokument som beskriver rehabiliteringssystemen tas med. I översikten kan efter övervägande göras begränsningar som hänför sig till kundgruppen. Översikten kan kompletteras med expertintervjuer. Kostnadsberäkning högst 60 000 €.

5.    Läkarutlåtanden om bedömning av arbetsförmågan som gjorts inom hälso- och sjukvården

Målen för social- och hälsovårdsreformen, som trädde i kraft vid ingången av 2023, är att förbättra tjänsternas kvalitet och öka verksamhetens genomslag. Ett av hindren för att dessa mål ska kunna uppnås är bristen på personal inom den offentliga hälso- och sjukvården, som gör det nödvändigt att särskilt undersöka läkarnas tidsanvändning och den tid och de arrangemang som används för utlåtanden. 

FPA beställer en undersökning som består av två delar. Den första delen ska vara en granskning av läkarnas erfarenheter av arbetsbördan i de B-utlåtanden som gäller bedömning av arbetsförmågan och av hur behovet av rehabilitering har bedömts. I den andra delen ska möjligheterna att utnyttja artificiell intelligens vid bedömning av arbetsförmågan granskas med hjälp av en litteraturöversikt.

I undersökningen bör följande frågor tas upp:
Undersökningens första del:

• Hur stor är arbetsbördan i fråga om att göra upp läkarutlåtanden om bedömning av arbetsförmågan och hur stor är tidsåtgången? Tidsåtgången beräknas och de faktorer som inverkar på detta bedöms (genomförande som en del av mottagningsverksamheten, under särskild arbetstid, andra arbetsarrangemang, t.ex. arvoden för utlåtandena)
• Hurdana är förfarandena för utlåtanden gällande 60-90-150-230-dagar, det vill säga hur görs bedömningen av rehabiliteringsbehovet i praktiken?

Undersökningens andra del:

• Har artificiell intelligens använts vid bedömning av arbetsförmågan (t.ex. med behandlingsinformation som material)?
• Vilka fördelar och risker har identifierats vid användning av artificiell intelligens eller i fråga om möjligheterna att använda sådan i samband med bedömning av arbetsförmågan?

Den första delen av undersökningen kan vara multimetodisk. I den andra delen av undersökningen, som görs i form av en litteraturöversikt, kan ingå kvantitativa, kvalitativa och multimetodiska undersökningar, fallstudier och systematiska översikter på nationell och internationell nivå. Översikten kan kompletteras med expertintervjuer. Kostnadsberäkning för hela undersökningen högst 200 000 €.