Läkemedelsersättningarna ökade 2023, men ökningen var måttligare än tidigare
Läkemedelsersättningarna från FPA fortsatte att öka 2023, även om takten var måttligare än under de föregående åren. Det läkemedelssortiment som omfattas av ersättningssystemet blir har blivit dyrare eftersom nya läkemedel är dyrare än tidigare. Å andra sidan sänktes priserna på läkemedel på grund av en ändring av läkemedelstaxan. Den stigande trenden kan också brytas genom aktiv priskonkurrens.
Bild: Sami Heiskanen
År 2023 uppgick de kostnader som låg till grund för läkemedelsersättningarna till 2,4 miljarder euro. FPA betalade sammanlagt 1,8 miljarder euro i läkemedelsersättningar. Ersättningarna ökade med 1,2 %, det vill säga med 21 miljoner euro från året innan. Ersättningarna ökade mindre än 2022 eller 2021, då ökningen var 3 % (51 miljoner euro) respektive 4,7 % (76 miljoner euro).
Över hälften av alla finländare fick läkemedelsersättningar – allt fler personers kostnader överstiger årssjälvrisken
Cirka 55 % av finländarna, alltså något mer än 3 miljoner personer, fick läkemedelsersättningar 2023. Antalet ersättningstagare ökade med 1,7 %, det vill säga med drygt 51 000 personer. Ökningen var långsammare än året innan. År 2022 ökade antalet ersättningstagare med 84 000 personer.
Av de ersättningar som FPA betalade var största delen ersättningar av den högre specialersättningsklassen, 688 miljoner euro, och ersättningar av den lägre specialersättningsklassen, 477 miljoner euro. Grundersättningar betalades ut 236 miljoner euro och begränsade grundersättningar 109 miljoner euro.
Årssjälvrisken i samband med ersättningar för läkemedelskostnader, det så kallade takbeloppet för läkemedelskostnader, var 592,16 euro 2022 och 2023.
För de kostnader som översteg årssjälvrisken betalade FPA 269 miljoner euro i tilläggsersättningar till mer än 297 000 personer. Antalet mottagare av tilläggsersättningar ökade med 15 000 personer, alltså med 5,5 % från året innan. Allt fler finländare har följaktligen läkemedelskostnader som överstiger årssjälvrisken.
Tilläggsersättningar betalades mest i den i mest begränsade grundersättningsklassen, 125 miljoner euro, och i den lägre specialersättningsklassen, 93 miljoner euro.
Nya läkemedel som tas med i ersättningssystemet och läkemedel som får nya indikationer gör att kostnaderna ökar
Nya, dyrare läkemedel tas ständigt med i ersättningssystemet. Dessutom börjar många läkemedel att omfattas av nya indikationer. Därmed stiger också beloppet av läkemedelsersättningarna.
Direkta trombinhämmare används bland annat för att behandla och förebygga blodproppar. År 2023 betalades stora ersättningsbelopp för apixaban och rivaroxaban. Ersättningarna för apixaban uppgick till nästan 69 miljoner euro som betalades till 125 000 personer, och ersättningarna för rivaroxaban uppgick till mer än 36 miljoner euro som betalades till 71 000 personer.
Stora ersättningsbelopp betalades också för diabetesläkemedel. För semaglutid betalades nästan 41 miljoner euro i ersättningar till 45 000 personer. Antalet personer som fick ersättningar ökade med 19 %. Ökningen var alltså 7 000 personer jämfört med föregående år. För närvarande kan man få ersättning för semaglutid vid behandling av typ 2-diabetes.
För diabetesläkemedlet empagliflozin betalades 29 miljoner i ersättningar till 88 000 personer och för dapagliflozin betalades 19 miljoner euro till 60 000 personer. För såväl empagliflozin som dapagliflozin betalades ersättningar till större patientgrupper än tidigare. Dessa läkemedel blev 2021 ersättningsgilla till exempel vid behandling av hjärtsvikt. Från 2021 till 2022 ökade antalet personer som fick ersättningar för de nämnda läkemedlen med 11 000 personer. Användningen av läkemedlen blir alltjämt vanligare eftersom antalet personer som fick ersättningar för dem fortsatte att öka med cirka 15 000 personer från 2022 till 2023.
Ersättningarna för cancerläkemedel och immunsuppressiva medel minskar – aktiv priskonkurrens sänker priserna
Priserna på receptbelagda läkemedel sänktes i början av 2023 genom en ändring av läkemedelstaxan.
Läkemedelsersättningarna för cancerläkemedel och immunsuppressiva medel minskade med 1,5 %, alltså med cirka 9 miljoner euro jämfört med föregående år. År 2023 uppgick de ersättningar som betalades för dessa läkemedel till 611 miljoner euro, vilket utgjorde 34 % av alla utbetalda ersättningar. Läkemedlen i denna grupp används till exempel för att behandla cancersjukdomar samt reumatiska sjukdomar och tarmsjukdomar.
I fråga om cancerläkemedel och immunsuppressiva medel betalades mest ersättningar för adalimumab (cirka 45 miljoner euro) och för enzalutamid (cirka 42 miljoner euro). Ersättningarna för de båda läkemedlen minskade dock jämfört med året innan: för adalimumab med mer än 8 miljoner euro och för enzalutamid med nästan 3 miljoner euro.
Orsaken till att ersättningarna för många läkemedel har minskat är att förmånligare preparat har tagits med i ersättningssystemet och att den aktiva priskonkurrensen sänker priserna på läkemedel. För exempelvis adalimumab minskade ersättningarna med 16 %, även om antalet personer som fick ersättningar ökade med 10 %. Ersättningar betalades till mer än 9 000 personer.
Den aktiva priskonkurrensen märks också till exempel när det gäller ersättningarna för cancerläkemedlet lenalidomid. Lenalidomid började omfattas av referensprissystemet i april 2022. År 2023 minskade ersättningarna för lenalidomid med 95 %, det vill säga med mer än 11 miljoner euro jämfört med året innan. Samtidigt ökade antalet ersättningstagare med något under 100 personer.
Många av de vanligaste cancerläkemedlen och immunsuppressiva medlen omfattas emellertid ännu inte av priskonkurrensen. Stora ersättningsbelopp betalades utöver för ovannämnda enzalutamid även för ustekinumab (28 miljoner euro) och för golimumab (26 miljoner euro).
– För att kunna stävja ökningen av läkemedelsersättningarna behövs det aktiv priskonkurrens och att man börjar använda förmånligare läkemedel. Till exempel biologiska läkemedel börjar stegvis att omfattas av läkemedelsutbytet från och med 2024, berättar Kati Sarnola, specialforskare vid FPA.
Användningen av adhd-läkemedel och ersättningarna för dem ökar kraftigt
För läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet och som används vid behandling av adhd betalades 2023 sammanlagt 22 miljoner euro i ersättningar. Ersättningarna ökade med 28 %, alltså med cirka 5 miljoner euro. Ökningen var kraftigare än året innan, då ersättningarna ökade med 25 %.
Mest ersättningar betalades för lisdexamfetamin, över 11 miljoner euro. Ersättningarna ökade med 38 %, alltså med mer än 3 miljoner euro. Ersättningarna för metylfenidat ökade med 25 %, med mer än 1,8 miljoner euro. Metylfenidat var fortfarande det läkemedel som användes mest: 2023 fick mer än 84 000 personer ersättning för det. Antalet ersättningstagare ökade med 14 000 personer. För lisdexamfetamin ökade antalet ersättningstagare med 5 600 personer. Antalet ersättningstagare var totalt 17 000 personer.
Användningen av läkemedel för behandling av adhd liksom också ersättningarna för dem har ökat kraftigt under de senaste fem åren. Från 2019 till 2023 ökade antalet personer som fick ersättningar från 41 000 till över 100 000 personer och läkemedelsersättningarna från drygt 9 miljoner euro till över 22 miljoner euro.
Villkorlig ersättning – beloppet för återbetalningsavgifter stiger i likhet med tidigare år
De så kallade återbetalningsavgifterna som läkemedelsföretagen betalar för villkorligt ersättningsgilla läkemedel ökade jämfört med tidigare år. År 2023 betalades 76 miljoner euro i återbetalningsavgifter, medan beloppet var mer än 59 miljoner euro 2022, cirka 38 miljoner euro 2021, 32 miljoner euro 2020 och 13 miljoner euro 2019. På fem år har återbetalningsavgifterna alltså mer än femfaldigats.
Vid förfarandet med villkorlig ersättning kommer myndigheten och läkemedelsföretaget överens om hur den osäkerhet som är förknippad med att ett nytt läkemedel införs ska hanteras. Osäkerheten kan gälla läkemedlets terapeutiska värde, kostnadseffektivitet eller kostnaderna för läkemedlet. Förfarandet har blivit vanligare eftersom man vill att nya läkemedel ska börja användas snabbare än tidigare.
– Allt fler nya läkemedel är villkorligt ersättningsgilla och återbetalningsavgifterna ökar. Det behövs mer forskningsrön om effekterna av dessa läkemedel, eller i själva verket överhuvudtaget mer forskning om effekterna av nya läkemedel, säger Kati Sarnola.
Läkemedelsersättningar statistikförs så att betalda läkemedelsersättningar och återbetalningsavgifter för villkorlig ersättning statistikförs separat. År 2023 betalades 1 779 miljoner euro i läkemedelsersättningar och 76 miljoner euro i återbetalningsavgifter. Skillnaden mellan dessa var 1 703 miljoner euro. Året innan betalades 1 758 miljoner euro i läkemedelsersättningar och nästan 59 miljoner euro i återbetalningsavgifter. Skillnaden mellan dessa var 1 699 miljoner euro.
Om man beaktade återbetalningsavgifterna vid statistikföringen, skulle de betalda läkemedelsersättningarna öka med 3,7 miljoner euro från 2022 till 2023.
Närmare information
Kati Sarnola
specialforskare, FPA
kati.sarnola@fpa.fi
tfn 050 345 3509
Statistik över läkemedelsexpedieringar som omfattas av ersättning från sjukförsäkringen
FPA:s forskningsblogg: Arviomme syöpälääke lenalidomidin säästöpotentiaalista toteutui – mitä tapahtuu muille syöpälääkkeille?
FPA:s forskningsblogg: Uudet syöpälääkkeet tulevat käyttöön yhä nopeammin, mutta epävarmemmalla tutkimusnäytöllä
