Forskningsprofessor vid FPA: Effektiv rehabilitering förutsätter högklassig forskning och flermetodsforskning

Riitta Seppänen-Järvelä är en av FPA:s tre nya forskningsprofessorer. Hon har utvecklat flermetodsforskningen inom FPA:s rehabiliteringsverksamhet. Med hjälp av forskningen undersöks inte endast klienternas rehabilitering, utan också hur effekterna har uppstått. FPA:s mål är att rehabiliteringen alltid ska grunda sig på vetenskapliga fakta av hög kvalitet.

När Riitta Seppänen-Järvelä 2011 ombads att komma och arbeta vid FPA trodde hon att det skulle vara en liten avstickare från sitt dåvarande arbete på Institutet för hälsa och välfärd. Så blev det ändå inte – 14 år senare är Seppänen-Järvelä, som arbetar som forskningschef, en av FPA:s tre nya forskningsprofessorer.

Seppänen-Järveläs expertis är forskning om rehabilitering och dess genomförande. Under de senaste åren har hon lett och koordinerat stora flermetodsforskningsprojekt.

Det nya projektet Muutos 4 är en del av FPA:s serie av forskningsprojekt som Seppänen-Järvelä har varit med och skapat och lett. Forskningen producerar kunskap om genomförandet av FPA:s rehabilitering och om vilka effekter rehabiliteringarna har haft för klienterna.

Förståelsen och erfarenheten av flermetodsforskning har också resulterat i en färsk fackbok tillsammans med en annan forskare, Leena Åkerblad.

Enligt Seppänen-Järvelä ändrar professuren inte hennes arbete i sig. Hon anser också att utnämningen är ett erkännande för FPA:s forskning om rehabilitering.

– Trots att jag har haft en lång karriär och också forskat och publicerat helt självständigt så bedrivs forskning alltid tillsammans. Professuren är viktig för att synliggöra forskningen om rehabilitering, och utnämningen visar uppskattning för vårt forskarsamfund.

Också halvfärdig forskning är användbar

FPA:s forskning om rehabilitering tjänar i första hand FPA:s informationsbehov och hur stärkandet av rehabiliteringstjänsterna kan ordnas och utvecklas utifrån kunskap och vetenskapliga bevis. Det är också Seppänen-Järveläs passion. 

– Lite provokativt kunde man säga att det är onödigt att bedriva forskning om resultaten inte utnyttjas. På FPA har vi en utmärkt ställning i och med att det finns en direkt efterfrågan på den information som vi producerar och den kommer till nytta. Den rehabilitering som FPA ordnar och utvecklar grundar sig alltid på forskning.

I forskningsvärlden är forskningens samhälleliga genomslagskraft en viktig fråga. I FPA:s forskningsprojekt inom rehabilitering utnyttjas forskningsdata och observationer också under pågående forskning, inte först när forskningsrapporten är klar. 

Seppänen-Järvelä berättar att en del forskare upplever osäkerhet över att använda ofärdiga forskningsresultat, eftersom tillförlitlighet och noggrannhet traditionellt sett hör till forskarens arbete. Man har fått lära sig att leva med ofullständig forskning.

Rätt tidpunkt för rehabiliteringen är oerhört viktig

Forskning har visat att det bästa rehabiliteringsresultatet nås när klienten får rehabilitering i tillräckligt god tid. I nuläget är det långt ifrån alltid fallet – de yrkesutbildade hänvisar inte alltid personer till rehabilitering, även om de skulle ha nytta av den.

– Till exempel när en person börjar ha mycket sjukfrånvaro borde de yrkesutbildade vara på alerten. Tyvärr är hänvisningen till rehabilitering fortfarande slumpmässig.

Om och när man får rehabilitering måste den också vara skräddarsydd för att fungera på bästa möjliga sätt.

– Det är mycket viktigt att de yrkesutbildade personerna inom rehabiliteringen förstår klienternas individuella behov och att varje klient blir hörd och förstådd redan när man ställer upp målsättningar för rehabiliteringen.

När en förvärvsarbetande får rehabilitering har också chefen en nyckelroll när det gäller att främja och leda utformningen av arbetet och personens arbetsförmåga.

– Naturligtvis är också personens egen motivation att uppnå förändring och att delta i rehabiliteringen central. I början kanske det inte finns någon motivation. Därför behöver vi yrkespersonal som stöder och vägleder klienten till att hitta sina resurser och utnyttja dem.

Planetär välfärd och egenrehabilitering är framtidens ämnen

Intressanta forskningsämnen för framtiden är bland annat kombinerandet av rehabilitering och digitalisering samt så kallad planetär välfärd, särskilt inom rehabiliteringen.

– Det är något som man knappt har forskat om i Finland, men det kommer sannolikt att bli ett tema för forskning och diskussion inom en snar framtid.

Ett tredje aktuellt ämne inom rehabilitering är egenrehabilitering. En yrkesutbildad person leder och planerar egenrehabiliteringen, men rehabiliteringsklienten utför själv till exempel övningar hemma i vardagen.

Trots de krav på inbesparingar som råder inom social- och hälsovården påminner Seppänen-Järvelä om att vi inte har råd att spara in på rehabiliteringen och forskningen kring den.

– Med de nuvarande resurserna skulle vi kunna göra mycket mer om vi bara gjorde det på ett lite annat sätt. Många saker skulle lösas genom att personer som behöver rehabilitering skulle hänvisas till rehabilitering på ett effektivare sätt, men om det inte finns tillgång till rehabiliteringstjänster så kan man inte se till att rehabiliteringen sätts in vid rätt tidpunkt.

Mer information

FPA utnämnde tre forskningsprofessorer

Autoklinikasta laaja-alaiseen kuntoutuksen tutkimukseen (på finska)

Etäkuntoutuksessa asiakkaalle ja läheisille siirtyy uusia vastuita (på finska)

Kelan Oma väylä -kuntoutuksen ytimessä konkreettiset askeleet tulevaisuuteen (på finska)