Egenrehabilitering vid rehabiliteringstjänster som ordnas av FPA

Egenrehabilitering genomförs av den som deltar i rehabiliteringen, men det är evidensbaserad rehabilitering som lämpar sig bäst för rehabiliteringsbehovet och som planeras tillsammans med en yrkesutbildad person inom social- och/eller hälsovården. FPA:s rehabiliteringstjänster omfattar tillvägagångssätt som kan ses som egenrehabilitering, såsom klientens egna mål eller uppgifter mellan rehabiliteringsperioderna. Egenrehabilitering främjar klientens engagemang för rehabiliteringen och överföringen till vardagen av den nytta rehabiliteringen ger.

Undersökningen Egenrehabilitering vid FPA-rehabilitering (2023–2024) är en del av forskningshelheten inom projektet Muutos III. Syftet med undersökningen är att utreda vilka effekter som kan observeras efter interventioner för Egenrehabilitering, vad som avses med egenrehabilitering vid FPA-rehabilitering och hur genomförandet av egenrehabiliteringen, det vill säga implementeringen, kan främjas. I undersökningen görs en litteraturöversikt som kartlägger effekterna av egenrehabilitering samt intervjuer med experter om hur egenrehabiliteringen genomförs och om förutsättningarna för implementering. De iakttagelser som görs på basis av litteraturöversikten och intervjuerna med experter och iakttagelsernas betydelse diskuteras i form av expertrådsarbete. Vid genomförandet av undersökningen används referensramen för implementeringsforskning. På basis av undersökningen utarbetas en modell som beskriver särdragen i och metoderna för egenrehabilitering vid FPA-rehabilitering samt åtgärder som gör det möjligt att införa egenrehabilitering. Modellen och motiveringarna för den rapporteras som en forskningspublikation och en allmänspråklig handledning.

Forskare

• Maarit Karhula, ansvarig forskare
• Anna-Marie Paavonen

Projektperiod

1.1.2023–31.12.2024. Projektet har avslutats.

Resultat av projektet

Inom undersökningen Egenrehabilitering vid rehabiliteringstjänster som ordnas av FPA (2023–2024) utreddes vilka effekter som kan observeras efter interventioner för egenrehabilitering samt vad som avses med egenrehabilitering inom FPA-rehabilitering. I undersökningen gjordes en systematisk litteraturöversikt över effekterna av egenrehabilitering samt intervjuer med experter om hur egenrehabiliteringen genomförs och om förutsättningarna för implementering av den. Resultaten av den systematiska litteraturöversikten rapporteras i form av en paraplyöversikt, och de översiktsartiklar som valts med gäller flera olika klientmålgrupper som har problem med funktionsförmågan som en följd av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Utifrån intervjuerna upplevs egenrehabilitering som ett betydelsefullt tillvägagångssätt eller en betydelsefull metod som lämpar sig för olika former av rehabiliteringstjänster och som säkerställer att rehabiliteringen integreras i klientens vardag och ökar klientens engagemang och aktivitet. I intervjuerna identifierades förutsättningarna för att egenrehabilitering ska lyckas och faktorer som påverkar handledningen som ges av yrkesutbildade personer. Utifrån litteraturöversikten och intervjuerna med sakkunniga utarbetades en handbok om egenrehabiliteringens särdrag och genomförande inom FPA-rehabiliteringen samt om åtgärder som möjliggör implementeringen av egenrehabilitering. Det centrala innehållet i handboken presenteras i inspelningen av handbokens publiceringsseminarium.

Publikationer

• Omakuntoutuksen käsite korostaa asiakkaan aktiivista roolia (Tutkimusblogi)
• Opas omakuntoutuksen käytännön toteutukseen (Kuntoutus nyt)