Självrehabilitering vid rehabiliteringstjänster som ordnas av FPA

Självrehabilitering genomförs av den som deltar i rehabiliteringen, men det är evidensbaserad rehabilitering som lämpar sig bäst för rehabiliteringsbehovet och som planeras tillsammans med en yrkesutbildad person inom social- och/eller hälsovården. FPA:s rehabiliteringstjänster omfattar tillvägagångssätt som kan ses som självrehabilitering, såsom klientens egna mål eller uppgifter mellan rehabiliteringsperioderna. Självrehabilitering främjar klientens engagemang för rehabiliteringen och överföringen till vardagen av den nytta rehabiliteringen ger.

Undersökningen Självrehabilitering vid FPA-rehabilitering (2023–2024) är en del av forskningshelheten inom projektet Muutos III. Syftet med undersökningen är att utreda vilka effekter som kan observeras efter interventioner för självrehabilitering, vad som avses med självrehabilitering vid FPA-rehabilitering och hur genomförandet av självrehabiliteringen, det vill säga implementeringen, kan främjas. I undersökningen görs en litteraturöversikt som kartlägger effekterna av självrehabilitering samt intervjuer med experter om hur självrehabiliteringen genomförs och om förutsättningarna för implementering. De iakttagelser som görs på basis av litteraturöversikten och intervjuerna med experter och iakttagelsernas betydelse diskuteras i form av expertrådsarbete. Vid genomförandet av undersökningen används referensramen för implementeringsforskning. På basis av undersökningen utarbetas en modell som beskriver särdragen i och metoderna för självrehabilitering vid FPA-rehabilitering samt åtgärder som gör det möjligt att införa självrehabilitering. Modellen och motiveringarna för den rapporteras som en forskningspublikation och en allmänspråklig handledning.

Forskare

• Maarit Karhula, ansvarig forskare
• Anna-Marie Paavonen

Projektperiod

1.1.2023–31.12.2024