Allt fler hushåll som får grundläggande utkomststöd har också förvärvsinkomster
Nästan vart tionde hushåll som får grundläggande utkomststöd har också förvärvsinkomster. Andelen har ökat sedan 2017. Förvärvsinkomster är vanliga särskilt i hushåll med två vuxna.
På grund av det goda sysselsättningsläget minskar antalet mottagare av utkomststöd. Bland de hushåll som får grundläggande utkomststöd ökar samtidigt antalet hushåll som också har förvärvsinkomster. År 2022 hade i genomsnitt cirka 9 procent av de hushåll som fick grundläggande utkomststöd förvärvsinkomster, mot 6 procent 2017.
I siffror betyder det här att i genomsnitt nästan 9 000 hushåll 2017 och över 11 000 hushåll i fjol fick både grundläggande utkomststöd och förvärvsinkomster.
Det går inte att utifrån endast statistiken sluta sig till om det handlar om att allt fler personer som redan tidigare fått grundläggande utkomststöd också börjat få förvärvsinkomster eller om att allt fler arbetande personer har börjat behöva grundläggande utkomststöd. Att allt fler hushåll som får grundläggande utkomststöd också har förvärvsinkomster kan bero på både det förbättrade sysselsättningsläget och de ökade levnadskostnaderna.
Ändringen från 2018 till 2019 beror sannolikt på att inkomstregistret togs i bruk. Förvärvsinkomster som tidigare inte anmäldes eller som anmäldes senare kommer nu tack vare inkomstregistret bättre och mer rättidigt till FPA:s kännedom när FPA fattar beslut om utkomststöd.
Det anses ofta ekonomiskt olönsamt för mottagare av grundläggande utkomststöd att arbeta. I praktiken ökar arbetet stödmottagarens disponibla inkomster med högst 150 euro, eftersom den överstigande delen till fullo minskar beloppet av det stöd som utbetalas. Den marginaleffekt som det grundläggande utkomststödet utgör har också identifierats som en av smärtpunkterna i den nuvarande sociala tryggheten.
Utkomstskydd för arbetslösa och bostadsbidrag är vanliga hos mottagarna av utkomststöd – andra förmåner fås allt mer sällan med utkomststöd
Bland mottagarna av grundläggande utkomststöd är arbetslöshetsförmåner en betydligt vanligare inkomstkälla än förvärvsinkomster. Cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd får också arbetslöshetsförmån, även om andelen mellan 2021 och 2022 sjönk till närmare 45 procent.
Bland de hushåll som får grundläggande utkomststöd har andelen hushåll som får andra primära förmåner såsom sjukdagpenning, pension eller studiestöd sjunkit redan under en längre tid. Andelen mottagare av bostadsbidrag har bibehållits på samma nivå. Närmare information om inkomstkällor och överlappande förmåner hos de hushåll som får grundläggande utkomststöd finns i utvärderingsrapporten om grundtrygghetens tillräcklighet 2019–2023.
En tredje intressant grupp bland mottagarna av grundläggande utkomststöd är de hushåll som inte får någon förmån alls och inte heller har förvärvsinkomster. Dessa hushåll får utöver det grundläggande utkomststödet eventuellt endast andra skattefria stöd såsom bostadsbidrag, barnbidrag eller underhållsstöd. De som hör till gruppen är ofta unga och orsaken till att de saknar primära förmåner kan vara till exempel att utkomstskyddet för arbetslösa har striktare villkor för unga. Även om gruppens andel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd har ökat något är den till antalet lika stor som till exempel 2019.
Förvärvsinkomster vid sidan av utkomststöd är vanliga framför allt i barnfamiljer med två vuxna
Nästan var fjärde barnfamilj med två vuxna som fick grundläggande utkomststöd 2022 hade också förvärvsinkomster. Under tidigare år har andelen varierat kring en femtedel.
Även över 15 procent av hushållen med två vuxna och över 10 procent av hushållen med barn och en vuxen hade förvärvsinkomster vid sidan av det grundläggande utkomststödet 2022. Bland hushållen med ensamboende och andra hushåll med en person har andelen mottagare av grundläggande utkomststöd som också har förvärvsinkomster ökat något och var 6,5 procent 2022. Andra hushåll med en person avser 18 år fyllda personer som till exempel bor i delad lägenhet eller hos sina släktingar eller föräldrar.
Att barnfamiljerna med två vuxna har en större andel än de andra typerna av hushåll har sin förklaring i att dessa familjer samtidigt har två potentiella inkomsttagare och kostnader för barnen.
Differentieras mottagarna av grundläggande utkomststöd?
Såsom ovan anförts kan två olika riktningar urskiljas i undersökningen av inkomstkällor hos de hushåll som får grundläggande utkomststöd.
En växande del av stödmottagarna har på något sätt foten i arbetslivet trots de svaga ekonomiska sporrarna. I bästa – eller värsta – fall kan de utöver förvärvsinkomster och grundläggande utkomststöd också få jämkad arbetslöshetsförmån och allmänt bostadsbidrag, men inte heller det är ett hinder för arbete. Även om de som arbetar vanligen behöver stöd under en kortare tid kan stödbehovet i barnfamiljer vara långvarigt, också när den ena eller båda föräldrarna arbetar.
Samtidigt har andelen mottagare av grundläggande utkomststöd som inte får någon primär förmån eller förvärvsinkomst ökat och antalet i synnerhet bland de ensamboende också hållits på tidigare års nivå. Även om de mottagare av utkomststöd som hör till den här gruppen vanligen får stöd endast under en kort tid kan situationen dra ut också för en del av dem.
Differentieringen av inkomstkällorna hos mottagarna av grundläggande utkomststöd kan anses vara en tydlig markör på att utkomststödet har en mångsidig roll i det nuvarande systemet för social trygghet. Å ena sidan kompletterar stödet arbets- och förmånsinkomsterna i synnerhet i barnfamiljer med små inkomster. Å andra sidan fungerar det som huvudsaklig inkomstkälla för många unga och för personer som står utanför arbetslivet och eventuellt också utanför samhället.
Den största gruppen bland mottagarna av grundläggande utkomststöd är dock fortfarande de hushåll där utkomstskyddet för arbetslösa och det allmänna bostadsbidraget inte räcker till för att täcka ens skäliga utgifter.
Så här gjordes granskningen
I de statistiska uppgifterna i bloggen har införts uppgift om de inkomster som beaktas i månadsberäkningen av grundläggande utkomststöd till mottagarhushållen.
Med förvärvsinkomster avses löne- och företagsinkomster. Utkomstskyddet för arbetslösa inkluderar utkomstskydd som betalas av FPA och av arbetslöshetskassor. Bostadsbidraget inkluderar både det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare. Andra primära förmåner är pensioner, studiestöd, sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning och stöd för hemvård av barn.
Av antalet mottagare av respektive inkomstkälla per månad har beräknats ett medeltal för kalenderåret, eftersom den månatliga variationen är stor bland annat på grund av skatteåterbäringar. Det årliga medeltalet för antalet mottagare av respektive inkomstkälla har relaterats till det årliga medeltalet för det totala antalet hushåll som får stödet. För 2017 ingår endast uppgifter om perioden april–december, eftersom det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA i januari–mars.
Författare
Tuija Korpela
forskare, FPA
tuija.korpela@kela.fi
Läs mer
Haikkola L, Uusikangas S, Korpela T, Jauhiainen S & Hiilamo H (2022) Koulutukseen hakuvelvoite nuorten työttömyysturvan ehtona: Tarkoituksenmukaisuuden tarkastelua rekisteriaineistojen, TE-palvelujen, oppilaitosten ja nuorten näkökulmista. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2022:2.
Korpela T (2020) Etuuksien ja palkka- ja yrittäjätulojen yhdistämisen monimutkaisuus on haaste nykyisessä sosiaaliturvassa. Kelan tutkimusblogi 16.12.2020.
Korpela T & Raittila S (2020) Väliinputoajat Kela-siirron jälkeen. Kuinka pitkään ensisijaisten etuuksien puutetta paikataan toimeentulotuella. Teoksessa Tuija Korpela, Hanna-Mari Heinonen, Markku Laatu, Simo Raittila & Minna Ylikännö (toim.) Ojista allikkoon? Toimeentulotukiuudistuksen ensi metrit. Helsinki: Kela. 388-428.
Perusturvan riittävyyden IV arviointiryhmä (2023) Perusturvan riittävyyden arviointiraportti 2019-2023. Helsinki: THL.
Raittila S & Simanainen M (2018) Perustoimeentulotuen 150 euron suojaosan ongelma. Kelan tutkimusblogi 6.7.2018.
Sosiaali- ja terveysministeriö. Sosiaaliturvakomitean välimietintö. Valtioneuvoston julkaisuja 2023:26.
