Forskningsprofessor: Mer forskningsdata behövs i lagberedningen och i uppföljningen av förändringar
Den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga har utvecklats och gett goda resultat under de senaste åren och allt fler ungdomar hänvisas till rehabilitering som stödjer förutsättningarna att studera och hitta ett arbete. Karoliina Koskenvuo, ny forskningsprofessor på FPA, förespråkar användning av forskningsdata vid lagberedningen och i uppföljningen av ändringar som redan har genomförts.
De ungas perspektiv genomsyrar forskningschef Karoliina Koskenvuos arbete som FPA:s nya forskningsprofessor. Tyngdpunkten för Koskenvuos forskning ligger i ungas rehabiliteringsförmåner och i förmåner till följd av arbetsoförmåga.
En av Koskenvuos första uppgifter på FPA år 2009 var att sätta sig in i rehabiliteringspenningen för unga. Förmånen har ingått i lagstiftningen sedan 1999, men ingen hade nämnvärt forskat i den. Koskenvuo forskade i hur rehabiliteringspenning för unga inverkar på till exempel sjukpensioneringar.
– Forskningen fokuserar i dag allt mer på att ta fram information för att förstå kunderna bättre. Vi forskar inte enbart i huruvida det syns i statistiken över sjukpensioner att ungdomar träder in i arbetslivet med stöd av rehabiliteringsförmåner. Vi forskar även i hurdana ungdomar det är som hänvisas till rehabiliteringsförmånerna.
Många unga som hänvisas till rehabilitering har en långvarig eller medfödd sjukdom eller funktionsnedsättning. Systemet med rehabiliteringsförmåner stödjer och främjar ungas förutsättningar att studera och senare arbeta.
– Till exempel yrkesinriktad utbildning i sig är av stor betydelse för individen, även om den inte skulle resultera i att man direkt kommer ut i arbetslivet.
Helhetsperspektiv nödvändigt för att utvärdera rehabiliteringens genomslag
Koskenvuo inledde sin forskarkarriär med en avhandling pro gradu om effekterna av den yrkesinriktade rehabiliteringen. Rehabiliteringens effekter har de facto sysselsatt henne under alla dessa år.
Forskning som stödjer utvecklandet av rehabiliteringstjänster går tillbaka till då forskningsverksamheten inleddes på FPA. Koskenvuo efterlyser mångsidiga uppföljningsundersökningar av god kvalitet samt flermetodsforskning.
Utan flera perspektiv och mångsidigt datamaterial kan man inte besvara frågor om rehabiliteringens effekter.
– Jag försöker skapa en helhetsbild av de ungdomar som hänvisas till rehabiliteringsförmåner. Det här förutsätter ett omfattande datamaterial även om andra förmåner och tjänster samt samarbete med till exempel universiteten.
Helhetsförståelse behövs också när man utreder hurdant stöd olika befolkningsgrupper behöver i fråga om systemet för social trygghet och huruvida människorna hänvisas till de tjänster de behöver.
I fråga om unga är den största utmaningen att de ofta inte känner till de olika rehabiliteringsalternativen. Företagshälsovården är bra på att identifiera hälsoproblem och problem med arbetsförmågan hos förvärvsarbetande medan unga kan sakna kontakt med hälso- och sjukvården eller familjens stöd.
Forskningsrön bör användas i lagberedningens olika skeden
Under de senaste åren har allt fler unga med förhöjd risk att bli utan studieplats eller arbete fått tillgång till FPA:s rehabiliteringsförmåner, tack vare långsiktig utveckling av den yrkesinriktade rehabiliteringen.
En lagändring som trädde i kraft 2019 gjorde det lättare för unga mellan 16 och 29 år att få rehabilitering: Nuotti-coachning har varit möjlig utan diagnos eller läkarutlåtande. En muntlig ansökan har räckt. För tiden i rehabilitering har den unga fått rehabiliteringspenning som tryggar försörjningen.
Den långvariga ökningen av andelen unga som får sjukpension har börjat minska. Till exempel övergår unga mer sällan från rehabiliteringspenning för unga till sjukpension och fortsätter i stället allt oftare att studera eller ut på arbetsmarknaden.
Petteri Orpos regering föreslår ändringar i den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga.
– För att man ska kunna bedöma effekterna av eventuella lagändringar är det av största vikt att förstå hurdana ungdomar det är som hänvisas till yrkesinriktad rehabilitering, såsom NUOTTI-coachning.
Koskenvuo framhåller därför vikten av att använda forskningdata på ett effektivare sätt i lagberedningens olika skeden.
– Under mina år på FPA har det blivit allt klarare hur viktigt det är att förena forskningsdata med förhandsbedömning, tidpunkten för lagändringen och tiden därefter.
I början av 2024 sänktes minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och av rehabiliteringspenningen som betalas för tid med yrkesinriktad rehabilitering. Koskenvuo konstaterar att man kommer att följa upp om förändringen till exempel ökar ungas behov av grundläggande utkomststöd.
– Tillspetsat är det en fråga om värderingar: Ska vi främja jämlikheten i samhället eller accepterar vi att sårbara unga står utanför utbildning och arbetsliv?
Forskare orolig över ungas psykiska hälsa
Det ökade antalet unga som fått NUOTTI-coachning vittnar enligt Koskenvuo om att det varit brist på personliga tjänster med låg tröskel. Det finns mycket kvar att göra.
– När rehabiliteringen utvecklas behöver större uppmärksamhet riktas på forskningen om arbetslivet, eftersom förändringarna i arbetslivet påverkar de färdigheter som de unga behöver.
Koskenvuo följer med resultaten från ungdomsbarometrar och skolhälsovårdens enkäter för att se vad forskare lyfter fram när det gäller de ungas dagliga liv. Hon är orolig över unga studerande. Är det bra att unga tvingas arbeta för att kunna studera?
– Visst är det bra med arbetserfarenhet, men en alltför stor arbetsbelastning, stress över hur studierna framskrider och oro över försörjningen kan leda till utmattning. Till exempel är ökad psykisk belastning hos högskolestuderande enligt forskning mycket vanlig jämfört med den övriga befolkningen.
Ibland funderar Koskenvuo om de unga har lika inflytelserika eller starka intresseorganisationer som stöd som övriga befolkningsgrupper.
– I den offentliga debatten skuldbeläggs unga lätt om de förmåner de får. Sällan vaktar man på samma sätt på andra befolkningsgruppers användning av pengar.
Ytterligare information
FPA utnämnde tre forskningsprofessorer
NUOTTI-coachning ger unga färdigheter att klara sig självständigt
Antalet unga med sjukpension fortsatte att minska år 2022
Nuoren ammatillisen kuntoutuksen myöntöedellytysten tiukentaminen ei todennäköisesti toisi säästöjä vaan lisäisi kustannuksia (artikeln finns bara på finska)
