
Presentation
Jag är specialforskare vid FPA:s forskningsenhet. Till mina forskningsområden hör i synnerhet forskning om familjeledighet och faderskapsledighet samt mer generellt forskning om barnfamiljer som baserar sig på register- och enkätmaterial. De senaste undersökningarna har handlat om trender i utnyttjandet av faderskapsledighet och relaterade faktorer, om utnyttjandet av familjeledigheter i olika befolkningsgrupper, om barnens boendearrangemang efter föräldrarnas skilsmässa samt om coronakrisens inverkan på barnfamiljernas välbefinnande.
Expertisområden
- forskning kring familjeledigheter
- faderskapsledighet
- föräldraledighet
- stöd för hemvård av barn
- familjeundersökning
- registerforskning och enkätundersökning
Pågående projekt
- Familjeledighetsenkäten 2022
- Fördelningen av familjeledigheter i olika familjer och familjeledighetsreformerna
- Lasten hoidon palapeli
- Koronakriisin vaikutukset sukupuolten tasa-arvoon
- Projekt kring barnfamiljer (LAPE II)
- Barnavårdsarrangemang bland barnfamiljer i Helsingfors (HELA)
Avslutade projekt
- Försöken ger kunskap som stöd för beslutsfattandet
- Att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin
- Utkomststöd, barnavård och vardag i familjer med separerade föräldrar
Publikationer
- Räsänen, T., Saarikallio-Torp, M., Rättö, H., & Kari, H. (2025). The impact of day care attendance on antibiotic use among children aged 0-12 years: A population-based register study. PloS one, 20(11), e0335354. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0335354
- Saarikallio-Torp, M., & Miettinen, A. (2021). Family leaves for fathers: Non-users as a test for parental leave reforms. Journal of European Social Policy 31(2): 161–174. https://doi.org/10.1177/0958928721996650
- Kuusiholma-Linnamäki, J; Siippainen, A; Lepola, L; Metsämuuronen, J; Alasuutari, M; Koivisto, P; Nygård, M; Saarikallio-Torp, M (2021). Viisivuotiaiden maksuttoman varhaiskasvatuskokeilun kolmannen vaiheen arviointi. Varhaiskasvatukseen osallistuminen ja kuntien vaihtelevat palvelujärjestelmät. Helsinki: Kansallinen Koulutuksen Arviointikeskus, Julkaisut 24: 2021.
- Miettinen Anneli, Hakovirta Mia, Saarikallio-Torp Miia, ym. Lasten vuoroasuminen ja sosiaaliturva. Vuoroasumisen nykytila ja merkitys etuus- ja palvelujärjestelmän kannalta. Helsinki: Valtioneuvoston kanslia, Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 51, 2020. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-021-9
- Sihvonen Ella, Saarikallio-Torp Miia, Hanna-Mari Heinonen. Nuorena äidiksi vastoin normatiivisia odotuksia. Nuoret äidit kyselytutkimuksen valossa. Julkaisussa: Valkendorff Tiina, Sihvonen Ella, toim. Nuorten perheet ja läheissuhteet. Nuorten elinolot -vuosikirja 2020. Helsinki: Nuorisotutkimusseura, Nuorisotutkimusverkosto, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Valtion nuorisoneuvosto, 2020: 161–178. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020110489259
- Miettinen Anneli, Saarikallio-Torp Miia. Isälle kiintiöidyn vanhempainvapaan käyttö ja sen taustatekijät. Yhteiskuntapolitiikka 2020; 85 (4): 345-357. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020091669860
- Valkama, V., & Saarikallio-Torp, M., & Heinonen, H-M. (2020). Äitiyspakkaus käyttäjien puntarissa X. Kelan työpapereita 159. Helsinki: Kelan tutkimus. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201215100809
- Räsänen Tapio, Miettinen Anneli, Saarikallio-Torp Miia. Äidin työmarkkina-asema ja lasten kotihoidon pituus. Talous & Yhteiskunta 2020; 48 (1): 24–29.
- Siippainen, A; Paananen, M; Metsämuuronen, J; Repo, L; Sarkkinen, T; Alasuutari, M; Koivisto, P; Saarikallio-Torp, M. Viisivuotiaiden maksuttoman varhaiskasvatuskokeilun toinen vaihe: Varhaiskasvatukseen osallistuminen, kokeilun kustannukset ja järjestäminen. Helsinki: Kansallinen Koulutuksen Arviointikeskus, Julkaisut 14: 2020.
- Siippainen, A; Repo, L; Metsämuuronen, J; Kivistö, A; Alasuutari, M; Koivisto, P; Saarikallio-Torp, M. Viisivuotiaiden maksuttoman varhaiskasvatuksen kokeilun ensimmäisen vaiheen arviointi: Varhaiskasvatukseen osallistuminen ja kokeilun järjestäminen. Helsinki: Kansallinen Koulutuksen Arviointikeskus, Julkaisut 16: 2019.
- Kalliomaa-Puha L, Tillman P, Saarikallio-Torp M. Palvelujen kohtaamattomuus –monikkoperheiden ja lasten omaishoitajien kokemuksia. Teoksessa: Tuulio-Henriksson, A; Kalliomaa-Puha, L; Rauhala, P-L; toim. Harkittu, tutkittu, avoin. Marketta Rajavaaran juhlakirja. Helsinki: Kela, 2017. http://hdl.handle.net/10138/178926
- Haataja A, Airio I, Saarikallio-Torp M, Valaste M (toim.) 2016. Laulu 573 566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla. Helsinki: Kela, Teemakirja 15. http://hdl.handle.net/10138/163822
- Saarikallio-Torp, M., & Haataja, A. (2016). Isien vanhempainvapaiden käyttö on yleistynyt. Ketkä isistä vapaita käyttävät ja ketkä eivät? Teoksessa: Haataja, A., & Airio, I., & Saarikallio-Torp, M., & Valaste, M. (toim.) Laulu 573566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla. Helsinki: Kela, 80–115. http://hdl.handle.net/10138/163822
- Juutilainen V-P, Saarikallio-Torp M & Haataja A (2016) Perhevapaat 2013 -väestökyselyn toteutus Tiedonkeruu, aineiston edustavuus ja perustietoja vastaajista. Kelan työpaperi 89. Helsinki: Kelan tutkimus. http://hdl.handle.net/10138/160769
- Hiilamo, H; Saarikallio-Torp, M. 2011. Child custody placement outcomes for mothers. Children and Youth Services Review, 33(9): 1489–1496. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2011.03.010
- Saarikallio-Torp, M; Heino, T; Hiilamo, H; Hytti, H; Rajavaara, M. 2010. Lapset huostassa, vanhemmat ahdingossa. Teoksessa: Hämäläinen U, Kangas O, toim. Perhepiirissä. Helsinki: Kela, Teemakirja: 236–264. http://hdl.handle.net/10138/17471
- Saarikallio-Torp, M; Wiers-Jenssen, J; eds. 2010. Nordic students abroad. Student mobility patterns, student support systems and labour market outcomes. Helsinki: Kela, Studies in social security and health 110. http://hdl.handle.net/10138/17453
Publikationer och forskningsprojekt
Antibiotikakurer vanligare hos barn som börjar tidigt på dagis
Det är vanligt att barn använder antibiotika. Barn födda i början av 2000-talet genomgick i genomsnitt 10 antibiotikakurer före 12 års ålder. De barn som börjat i småbarnspedagogiken innan de fyllt tre år hade i genomsnitt fler antibiotikakurer i barndomen än de barn som vårdats längre i hemmet.
Familjeledighetsreformen ökade pappors användning av föräldraledighet – men flexibiliteten utnyttjas fortfarande i liten utsträckning
Pappor till barn födda efter föräldraledighetsreformen har tagit ut en nästan dubbelt så stor andel av föräldrapenningsdagarna som pappor till barn födda före reformen. De flesta pappor tar ut ledigheten också vid andra tidpunkter än samtidigt med barnets mamma. Endast få föräldrar använder deltidsledighet eller delar upp ledigheten i flera korta perioder.
Föräldrarnas värderingar påverkar i vilken ålder barnen börjar i småbarnspedagogiken
Att barnet är i rätt ålder är ofta motiveringen till att barnet börjar i småbarnspedagogiken. Åsikterna om vilken ålder som är rätt varierar dock enligt föräldrarnas utbildning och andra familjerelaterade faktorer. Valet av tidpunkt kan påverkas av såväl föräldrarnas attityder som de tillgängliga alternativen inom småbarnspedagogiken och föräldrarnas synpunkter på småbarnspedagogikens kvalitet.
Försörjning, omsorg om barn och ordnande av vardagen i skilsmässofamiljer – fortsättningsprojekt inom projektet för växelvist boende
I projektet granskas hur underhållet för och omsorgen om barnet ordnas efter föräldrarnas skilsmässa, och relaterade faktorer i finländska skilsmässofamiljer.
Familjeledighetsenkäten 2022
I forskningen utreds hur förädrar till småbarn valt att ta ut familjeledigheter och kombinera arbete och familjeliv.
Fördelningen av familjeledigheter i olika familjer och familjeledighetsreformerna
I projektet granskas användningen av familjeledigheter i olika familjer både före och efter familjeledighetsreformen 2022.
Utkomststöd, barnavård och vardag i familjer med separerade föräldrar
Forskningsprojektet utreder vilka effekter boendearrangemangen för barn i skilsmässofamiljer har på den sociala tryggheten, försörjningen samt ordnandet av försörjning och omsorg för barnen.