Teman för riktat ansökningsförfarande 2026

1: Digitala informationssystem inom social trygghet – effekter av reformerna för kunderna

Syftet med digitala informationshanteringssystem inom social- och hälsotryggheten är att minska splittrad information och modernisera förmånsprocesserna. Systemen motiveras av behovet att förbättra smidigheten och effektiviteten i verkställandet av förmåner, av kunskapsbaserad ledning och av kraven i nationella digitaliseringsstrategier och lagstiftning. Eepos är till exempel ett strategiskt utvecklingsprogram vid FPA där modeller, processer och system för förmånshandläggningen moderniseras och digitaliseras. Samhällets digitala omställning är omfattande och mångdimensionell. Det finns särskilt behov av kunskap om vilka effekter reformerna i förmånshandläggningen har för de kunder som ansöker om sociala trygghetsförmåner.

FPA beställer en litteraturöversikt som kartlägger nationell och internationell forskning om effekter för kunderna av reformer av digitala informationssystem och användningen av artificiell intelligens, särskilt ur sjukförsäkringens perspektiv. Det är en fördel om rehabiliteringsförmånerna ingår i översikten.

Kostnadsberäkning: högst 100 000 €. 

2. Arbetslivsavbrott och deras samband med försörjningen i pensionsålder

Perioder av arbetsoförmåga, arbetslöshet, familjeledigheter och andra oavlönade perioder under yrkeslivet avbryter och förkortar arbetskarriärer och påverkar individers intjänande av arbetspension och därmed försörjningen i pensionsåldern. Äldres försörjning kan dock, utöver pensionsinkomster, bestå av andra inkomster och förmåner, till exempel kapitalinkomster, vårdbidrag, bostadsbidrag och utkomststöd samt inkomster och förmåner som tillkommer andra medlemmar i hushållet. FPA beställer en empirisk undersökning som bygger på registermaterial på individnivå och som redogör för helheten och strukturen i försörjningen för personer i åldern för ålderspension, beroende på i vilken utsträckning de haft olika typer av avbrott i arbetskarriären. 

Undersökningen bör åtminstone behandla följande frågor: 

• Hur byggs försörjningshelheten upp för personer i åldern för ålderspension beroende på i vilken utsträckning de under arbetsför ålder, utöver perioder med arbete, haft perioder av arbetsoförmåga (sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringsstöd och sjukpension), arbetslöshetsperioder, familjeledigheter, studier och andra oavlönade perioder? 
• Vilka skillnader mellan befolkningsgrupper finns i hur försörjningen byggs upp beroende på avbrott i arbetslivet? Resultaten ska redovisas exempelvis efter kön och hushållstyp.  
• Undersökningen kan också identifiera olika arbetslivs- och förmånsvägar och analysera deras samband med försörjningen i pensionsåldern. 

Kostnadsberäkning: högst 200 000 €. 

3: Internationell jämförelse av läkemedelsersättningssystemens täckning, skillnader i läkemedelssortiment och patienternas självrisker

Strukturerna och täckningen i systemen för läkemedelsersättning varierar avsevärt mellan olika länder. Skillnaderna gäller bland annat på vilka grunder läkemedel tas in i ersättningssystemen, hur omfattande läkemedelssortimenten är och hur patienternas självriskandelar fastställs. Internationella jämförelser ger värdefull kunskap om skillnader mellan systemen och om effekter på läkemedelssortimentens omfattning, kostnadseffektivitet och likabehandling.

Projektets mål är att ta fram en heltäckande analys av strukturerna och täckningen i olika länders läkemedelsersättningssystem samt att utreda hur läkemedelssortimenten fastställs och skiljer sig åt. Undersökningen analyserar också hur patienternas självriskandelar fastställs och vilka faktorer som påverkar dem.

Undersökningen genomförs genom jämförelser av olika länders system och genom användning av både statistiska och kvalitativa analysmetoder för att identifiera strukturella skillnader och bakomliggande faktorer. Resultaten ökar förståelsen för systemen vad gäller täckning, skillnader i läkemedelssortiment och patienternas kostnadsbörda samt stödjer beslutsfattande och utvecklingsarbete.

Undersökningen bör åtminstone behandla följande frågor: 

• Hur skiljer sig läkemedelsersättningssystemens täckning mellan olika länder, och vilka faktorer påverkar dessa skillnader?
• Hur fastställs läkemedelssortimenten och vilka skillnader finns mellan dem?
• Hur fastställs patienternas självriskandelar i de olika systemen?

Kostnadsberäkning: högst 150 000 euro.

4: Internationell jämförelse av finansieringen av kostnaderna för sjukfrånvaro och sjukdagpenningsförmåner samt systemen för incitament

Inkomstbortfall under sjukfrånvaro kompenseras i Finland genom lön för sjukdomstid som betalas av arbetsgivaren och, vid längre frånvaroperioder, genom sjukdagpenning som betalas av FPA. Finansieringen av sjukdagpenningen sker via sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring. De huvudsakliga finansiärerna är arbetsgivare genom arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift samt löntagare och företagare genom sjukförsäkringens dagpenningspremie. Staten finansierar dessutom en liten del. FPA beställer en undersökning som tar fram internationell jämförande kunskap om ersättningssystemet vid sjukfrånvaro, dess finansiering och systemen för incitament. Undersökningen ska omfatta Finland, de övriga nordiska länderna samt i tillämplig utsträckning även andra länder.

Undersökningen bör åtminstone behandla följande frågor: 

• Hur är ersättningssystemet vid sjukfrånvaro utformat i olika länder? 
• Hur är finansieringen av lön för sjukdomstid och av den inkomstkompensation som motsvarar sjukdagpenningsförmånen ordnad i olika länder? Vilka aktörer deltar i finansieringen och hur fördelas finansieringsandelarna mellan dem?
• Vilka incitament som anknyter till finansieringssystemet finns för att minska och förkorta sjukfrånvaron samt begränsa de kostnader den medför? Vilken kunskap finns om hur effektiva dessa incitament är?

Kostnadsberäkning: högst 150 000 €.

5: Vårdvägar och praxis för behandling av fetma i Finland 

Fetma är ett betydande folkhälsoproblem och nya möjligheter för behandling har utvecklats. Läkemedel för behandling av fetma och viktreglering håller på att etableras, och nya preparat utvecklas, varav vissa är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringen. 

Kostnaderna för behandling av fetma har diskuterats i offentligheten och det finns forskning om detta. Däremot finns det fortfarande begränsad kunskap om hur vårdprocesserna för fetma fungerar i praktiken i Finland och i vilken utsträckning vården gagnar dem som får den. Detta kräver forskning om vårdprocesserna och vårdens effekter. 

FPA beställer en enkät- och/eller intervjuundersökning som kartlägger vilka vårdprocesser och vårdvägar för fetma som har utvecklats och används i Finland, i olika delar av landet och av olika aktörer. Den kunskap som erhålls kan användas vid utveckling av tjänsterna och sjukförsäkringen. Det finns vissa uppgifter om regional praxis för fetmabehandling, men ingen samlad information som ger en helhetsbild. 

Undersökningen bör åtminstone behandla följande frågor: 

• Vilka vårdvägar och vårdprocesser för fetma och viktkontroll används i Finland i de olika välfärdsområdena och hos privata aktörer?
• Hur har livsstilsbehandling genomförts i samband med läkemedelsbehandling vid fetma?  
• Vilken roll har digital och/eller AI-stödd livsstilsrådgivning i vårdvägarna för fetma?
• Vilka faktorer kan främja eller begränsa spridningen av god praxis till en mer omfattande användning?

Kostnadsberäkning: högst 150 000 €.