Utlandsfödda mammor använder mindre hemvårdsstöd än förr

Användningen av stöd för hemvård av barn har minskat både bland mammor som är födda utomlands och mammor som är födda i Finland. Av de mammor som är födda utomlands lyfter en mindre andel hemvårdsstöd, men stödperioderna är i genomsnitt längre. Här finns betydande skillnader mellan mammor från olika ursprungsländer, men inkomstnivå och utbildning förklarar en del av skillnaderna.

Mammor som är födda utomlands lyfter inte stöd för hemvård av barn i riktigt lika stor utsträckning som mammor som är födda i Finland, men utlandsfödda lyfter stödet under längre perioder, visar  en färsk studie från FPA. År 2021 lyfte 80 procent av de mammor som är födda utomlands och 83 procent av de mammor som är födda i Finland hemvårdsstöd före barnets treårsdag.

I studien kartlades i hur stor utsträckning och hur länge föräldrar till barn födda 2015–2021 lyfte hemvårdsstöd. Användningen av stödet granskades för både mammor och pappor enligt födelseland och för mammornas del också enligt inkomstklass och utbildning.

Under de senaste åren har användningen av hemvårdsstöd minskat både bland mammor som är födda i Finland och bland mammor som är födda utomlands. Perioderna med hemvårdsstöd har också blivit kortare. Den genomsnittliga stödtiden har minskat från 13 månader till 10 månader bland mammor som är födda i Finland och från 16 månader till 13 månader bland utlandsfödda mammor.

– Användningen av hemvårdsstöd kopplas i den offentliga debatten särskilt till mammor som flyttat till landet. Vår undersökning visar att den här bilden delvis är felaktig. Användningen av stödet har minskat och stödperioderna har blivit kortare i alla grupper av utlandsfödda mammor, säger forskningschef Anneli Miettinen vid FPA.

Skillnader mellan mammor från olika ursprungsländer

Det finns skillnader mellan utlandsfödda mammor utifrån vilken grupp av ursprungsländer de kommer från, både vad gäller hur vanligt det är att lyfta hemvårdsstöd och hur länge man lyfter stödet. Användningen av hemvårdsstöd var vanligast bland mammor födda i typiska flyktingländer och minst bland mammor födda i Amerika, Australien eller Oceanien. Användningen har dock minskat i alla grupper av länder.

Perioderna med hemvårdsstöd var också längst bland mammor födda i flyktingländer. De här mammorna lyfte hemvårdsstöd för vård av barn födda 2021 i genomsnitt 14,5 månader. I gruppen utlandsfödda var perioderna med hemvårdsstöd kortast bland mammor födda i födda i Öst- och Sydostasien samt i Amerika, Australien, Nya Zeeland eller Oceanien. I genomsnitt lyfte dessa mammor hemvårdsstöd i 11,5 månader.

Stödperioderna har blivit kortare i alla grupper av länder. Den genomsnittliga stödtiden för dem som fick barn 2021 var, beroende på landsgrupp, 2–3 månader kortare än för dem som fick barn 2015.

Inkomstnivå och utbildning förklarar en del av skillnaderna

Bland mammorna med de lägsta inkomsterna och minst utbildning var det i stort sett lika vanligt att lyfta hemvårdsstöd oavsett om de var födda i Finland eller utomlands. Ett undantag från detta är att även de mammor födda i Amerika, Australien, Nya Zeeland eller Oceanien som hade den lägsta utbildningen och låga inkomster lyfte hemvårdsstöd klart mer sällan än andra mammor.

I grupperna med högre inkomster och utbildning är bilden en annan. När inkomsterna ökar minskar användningen av hemvårdsstöd i klart mindre utsträckning bland mammor som är födda i Finland än bland mammor som är födda utomlands. Mammor som är födda i Finland och har hög utbildning och medelhöga eller höga inkomster lyfter hemvårdsstöd i större utsträckning än mammor med motsvarande utbildning eller inkomster i någon av grupperna av utlandsfödda.

Utlandsfödda mammor i alla inkomst- och utbildningsgrupper lyfte däremot hemvårdsstöd under en längre tid än mammor i motsvarande grupp födda i Finland.

Skillnaderna i användningen av hemvårdsstöd är större mellan mammor med olika utbildnings- och inkomstnivå än mellan mammor från olika ursprungsländer inom samma utbildnings- eller inkomstgrupp.

–  Bland mammor födda i Finland verkar det som om ideal kring vården av barn bidrar till att också höginkomsttagare och högutbildade använder sig av stödet. Mammor som är födda utomlands delar inte nödvändigtvis tankesättet att hemvård är bättre än småbarnspedagogik. Å andra sidan kan det bland personer som kommit från vissa länder finnas en mer traditionell syn på arbetsfördelningen mellan könen, vilket kan leda till att mammor stannar hemma, säger Miettinen.

Närmare information

Anneli Miettinen
forskningschef, FPA
tfn 020 634 4129
anneli.miettinen@fpa.fi

Miettinen, A., & Saarikallio, M. (2026). Kotihoidon tuen käyttö Suomessa ja ulkomailla syntyneillä vanhemmilla (Raportteja 13). Kela. URN:ISBN:978-952-284-241-1.