Allt färre personer med främmande språk som modersmål får utkomststöd eller arbetslöshetsförmåner | FPA:s faktaportalFPA:s faktaportalGå till innehållet

Allt färre personer med främmande språk som modersmål får utkomststöd eller arbetslöshetsförmåner

Publicerad 2.9.2026Ändrad 2.9.2026

Antalet personer med främmande språk som modersmål har ökat, och deras andel av Finlands befolkning har blivit större. Under de senaste knappa tio åren har andelen personer med främmande språk som modersmål som får arbetslöshetsförmåner och utkomststöd minskat. Andelen mottagare med främmande språk som modersmål varierar märkbart mellan olika FPA-förmåner.

Figur: Andelen mottagare av grundläggande utkomststöd, arbetsmarknadsstöd och allmänt bostadsbidrag av den 18 år fyllda befolkningen med främmande språk enligt förmån 2017–2025. På bilden ser man att färre än tidigare av personer med främmande språk får utkomststöd, arbetsmarknadsstöd och bostadsbidrag.

År 2025 betalade FPA ut cirka 9,2 miljarder euro i de mest betydande förmånerna för tryggande av försörjningen, vilket är drygt hälften av FPA:s alla förmånsutgifter. Av dessa betalades en femtedel (20 %) till personer med främmande språk som modersmål, dvs. cirka 1,8 miljarder euro.

De mest betydande förmånerna för tryggande av försörjningen är folkpension, barnavårdsstöd, grundläggande utkomststöd, sjukdagpenning, garantipension, arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning för arbetslösa, föräldradagpenningar och allmänt stöd.

År 2017, dvs. för nästan tio år sedan, betalade FPA 8,6 miljarder euro i motsvarande förmåner, varav 15 % betalades till personer med främmande språk som modersmål.

Under samma period har antalet personer med främmande språk som modersmål ökat med över 70 %. I Finland var antalet personer med främmande språk som modersmål 373 000 år 2017 och 646 000 år 2025. Av dem var 506 000 vuxna.

– Antalet personer med främmande språk som modersmål har ökat i Finland, och därför har också deras andel av förmånstagarna ökat. Utvecklingen återspeglar förändringen i befolkningsstrukturen, säger Signe Jauhiainen, forskningschef vid FPA.

Andelen mottagare med främmande språk som modersmål varierar betydligt mellan olika förmåner. Exempelvis betalades 2025 över 40 % av det grundläggande utkomststödet till personer med främmande språk som modersmål, medan motsvarande andel för folkpensionen var mindre än 5 %.

Figur: Andelen som betalats till personer med främmande språk av FPA:s utgifter för förmåner som tryggar försörjningen 2017 och 2025. På bilden ser man att andelen av utgifterna för olika förmåner som går till personer med främmande språk varierar avsevärt.

Granskningen grundar sig på uppgifter om personers modersmål. Alla personer med främmande språk som modersmål har inte flyttat till Finland från ett annat land, och alla som har flyttat till Finland har inte främmande språk som modersmål.

Färre personer med främmande språk som modersmål får utkomststöd och arbetsmarknadsstöd än tidigare

Andelen av befolkningen med främmande språk som modersmål som får utkomststöd har minskat. År 2017 fick cirka 23 % av vuxna personer med främmande språk som modersmål utkomststöd, och 2025 var motsvarande andel 18 %.

Antalet mottagare av utkomststöd med främmande språk som modersmål har ändå ökat från 110 000 personer år 2017 till totalt 137 000 personer år 2025. Av dessa var 92 000 vuxna och 45 000 barn år 2025. Antalet mottagare av utkomststöd med ett inhemskt språk som modersmål var 65 000 färre 2025 än 2017.

– Antalet mottagare av utkomststöd som talar ukrainska har ökat betydligt sedan början av 2023. Ökningen av antalet stödmottagare som talar främmande språk som modersmål beror i huvudsak på den här gruppen, säger Jauhiainen.

År 2017 betalades 24 % av utkomststödet, dvs. 172 miljoner euro, till personer med främmande språk som modersmål. År 2025 hade andelen ökat till 41 %, dvs. 408 miljoner euro.

En motsvarande utveckling märktes också i fråga om arbetsmarknadsstödet. Andelen vuxna mottagare med främmande språk som modersmål sjönk från 24 % år 2017 till 16 % år 2025. År 2025 betalades 597 miljoner euro i arbetsmarknadsstöd till personer med främmande språk som modersmål, vilket är var tredjedel av det totala belopp arbetsmarknadsstöd som betalats under året.

Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenning för arbetslösa ersattes av allmänt stöd under arbetslöshetstiden från och med den 1 maj 2026. Arbetslöshetsskydd betalas för tid med arbetslöshet och för deltagande i sysselsättningstjänster och integrationstjänster. Ukrainare som bor i Finland och som får tillfälligt skydd har inte rätt till arbetsmarknadsstöd.

– Färre personer med främmande språk som modersmål får arbetslöshetsskydd eller utkomststöd än tidigare, vilket tyder på att en större del än tidigare är sysselsatta eller studerar, säger Jauhiainen.

Andelen som får allmänt bostadsbidrag minskade när studerande började omfattas av studiestödets bostadstillägg

Andelen mottagare av allmänt bostadsbidrag bland personer med främmande språk som modersmål har minskat. År 2017 fick 26 % av vuxna personer med främmande språk som modersmål allmänt bostadsbidrag, och 2025 var andelen bara 18 %.

År 2017 betalades 19 % av det allmänna bostadsbidraget till personer med främmande språk som modersmål. Andelen har ökat under de senaste åren bland annat till följd av att ukrainare som flytt kriget började omfattas av den sociala tryggheten i Finland och nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget minskade antalet mottagare med något av de inhemska språken som modersmål. År 2025 betalades 27 % av det allmänna bostadsbidraget till personer med främmande språk som modersmål.

– Andelen mottagare med främmande språk som modersmål ökade betydligt i fjol, eftersom studerande inte längre omfattades av det allmänna bostadsbidraget. Under året slopades rätten till allmänt bostadsbidrag också för personer som äger sin bostad. Mottagargruppen av det allmänna bostadsbidraget har alltså förändrats, säger Signe Jauhiainen.

Andelen mottagare av pensioner från FPA bland personer med främmande språk som modersmål har inte förändrats nämnvärt

År 2017 betalades garantipension till cirka 10 000 personer med främmande språk som modersmål, vilket var 3,5 % av den vuxna befolkningen med främmande språk som modersmål. År 2025 var antalet mottagare 17 000, men andelen var oförändrad.

År 2017 fick däremot drygt 27 000 personer med främmande språk som modersmål folkpension, vilket var 9,4 % av den vuxna befolkningen med främmande språk som modersmål. År 2025 var antalet knappt 22 000, vilket motsvarar en andel på 4,4 %.

En mycket stor del av de mottagare av folkpension som angetts som personer med främmande språk som modersmål saknar uppgift om modersmål i registret. År 2025 halverades det här antalet, vilket minskade antalet mottagare som räknas som personer med främmande språk från drygt 32 000 till 22 000 personer. Samma år slopades utbetalningen av folkpension till utlandet.

År 2025 betalades 104 miljoner euro i garantipension till personer med främmande språk som modersmål, dvs. en tredjedel av utgifterna för garantipension, och 82 miljoner i folkpension, dvs. 4 % av folkpensionerna.

– Ett villkor för folkpension är att man har bott länge i Finland, och en kort bosättningstid minskar pensionen. Garantipensionen garanterar en minimipension för alla som bor i Finland, så också de som bott i Finland en kortare tid kan få den, säger Jauhiainen.

Antalet mottagare av familjeförmåner bland personer med främmande språk som modersmål minskar, medan förändringarna i fråga om sjukdagpenning är små

År 2017 fick drygt 16 000 personer med främmande språk som modersmål föräldradagpenning. År 2025 var antalet knappt 25 000. Andelen mottagare av föräldradagpenning bland den vuxna befolkningen med främmande språk som modersmål har emellertid minskat något: från 5,6 % år 2017 till 4,9 % år 2025.

År 2017 betalades 82 miljoner euro i föräldradagpenning till personer med främmande språk som modersmål, vilket var 9 % av föräldradagpenningarna. År 2025 betalades 154 miljoner euro i föräldradagpenning till den här gruppen, dvs. 12 % av föräldradagpenningarna.

Antalet mottagare av barnavårdsstöd med främmande språk som modersmål har minskat under åren 2017–2025, men inte lika mycket som antalet mottagare som talar något av de inhemska språken. Också andelen mottagare av barnavårdsstöd bland den vuxna befolkningen med främmande språk som modersmål har minskat från 5,5 % år 2017 till 2,8 % år 2025.

År 2017 betalades 62 miljoner euro i barnavårdsstöd till personer med främmande språk som modersmål – år 2025 var motsvarande siffra 49 miljoner euro. Den andel som betalats till personer med främmande språk som modersmål var 15 % år 2017 och 20 % år 2025.

År 2017 fick knappa 15 000 personer med främmande språk som modersmål sjukdagpenning, och år 2025 drygt 23 000 personer. Av den vuxna befolkningen med främmande språk som modersmål har cirka 5 % fått sjukdagpenning årligen under de senaste tio åren. Av hela befolkningen har andelen som fått sjukdagpenning varit cirka 9–10 % per år.

År 2025 betalades 60 miljoner euro i sjukdagpenning till personer med främmande språk som modersmål, vilket var 7 % av den totala sjukdagpenning som betalades ut.

Mer information

Signe Jauhiainen
forskningschef, FPA
tfn 020 634 1958
signe.jauhiainen@fpa.fi

I granskningen definierades som personer med främmande språk som modersmål de personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Också de personer vars modersmål är okänt i registret definierades som personer med främmande språk som modersmål, även om kategorin i verkligheten också innehåller personer som talar något av de inhemska språken.

I granskningen redovisas siffrorna i euro som nominella värden, dvs. inflationens inverkan har inte beaktats.

Som källa har utöver uppgifterna i FPA:s förmånsregister också använts Statistikcentralens uppgifter om Finlands befolkning.

 

Dela den här artikeln

Dela sidan på Facebook Dela sidan på LinkedIn