Andelen rehabiliteringsklienter som får FPA-rehabilitering på grund av psykiska sjukdomar eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar fortsatte öka 2025
År 2025 fick cirka 75 procent av alla rehabiliteringsklienter rehabilitering på grund av psykiska sjukdomar eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Uppgifterna framgår av FPA:s statistik över rehabilitering 2025.
År 2025 fick 167 700 personer rehabilitering som ordnades av FPA. Enligt FPA:s statistik över rehabilitering 2025 minskade antalet rehabiliteringsklienter med 2,4 procent jämfört med året innan.
Sett till antalet klienter var den största rehabiliteringsformen rehabiliterande psykoterapi, som gavs till 67 000 personer. Man kan också beviljas psykoterapi inom ramen för krävande medicinsk rehabilitering samt få sjukvårdsersättning för psykoterapi som ges av en läkare, så i praktiken ersatte FPA i fjol psykoterapibesök för över 70 000 personer.
Yrkesinriktad rehabilitering beviljades 24 700 personer. Den vanligaste formen av yrkesinriktad rehabilitering var yrkesutbildning, som 6 000 personer deltog i. Krävande medicinsk rehabilitering, som framför allt omfattar terapier som ges av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, beviljades 50 800 personer. Sammanlagt 18 700 personer fick talterapi, 18 300 fick ergoterapi och 16 400 fick fysioterapi.
En stor del av FPA:s rehabiliteringstjänster förutsätter en diagnos av en läkare. De vanligaste huvuddiagnoserna är psykiska sjukdomar och syndrom hos vuxna och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar hos barn: år 2025 fick 125 500 personer, dvs. nästan 75 procent av alla rehabiliteringsklienter, rehabilitering utifrån dessa diagnoser. När man utelämnar diagnosen intellektuell funktionsnedsättning var antalet rehabiliteringsklienter 121 200. Antalet klienter som får rehabilitering på grund av psykiska sjukdomar och syndrom eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar mer än fördubblades mellan åren 2016 och 2025.
– Ett viktigt syfte med FPA-rehabiliteringen är att den ska komplettera tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården. Jag ser FPA:s och de privata serviceproducenternas roll som särskilt viktig i synnerhet då klienter behöver stöd eller terapi under en lång tid, säger Miika Vuori, forskningschef vid FPA.
Den näst vanligaste orsaken till att söka rehabilitering var sjukdomar i rörelseorganen. På den här grunden fick 14 300 personer rehabilitering. Andra vanliga sjukdomshuvudgrupper var bland annat sjukdomar i nervsystemet och sjukdomar i cirkulationsorganen.
Medelåldern för nya rehabiliteringsklienter 36 år
År 2025 var medelåldern för nya rehabiliteringsklienter 36 år och medianåldern 34 år. Den yngsta fjärdedelen var under 22 år och den äldsta fjärdedelen över 51 år. Med ny rehabiliteringsklient avses en person som inte på två år har fått rehabilitering enligt samma laggrund som den rehabilitering som inleds.
De yngsta nya klienterna fanns inom krävande medicinsk rehabilitering, där medelåldern var 17 år och medianåldern 8 år. De äldsta nya klienterna fanns inom behovsprövad rehabilitering, där medelåldern var 48 år och medianåldern 54 år.
År 2025 betalade FPA ut sammanlagt 735 miljoner euro i rehabiliteringsförmåner, vilket är 4,4 procent mindre än året innan. Kostnaderna för rehabiliteringstjänster uppgick till 539 miljoner euro, dvs. 73 procent av de totala kostnaderna. I rehabiliteringspenning betalade FPA ut 197 miljoner euro.
Den största rehabiliteringsformen med tanke på kostnaderna var krävande medicinsk rehabilitering, som medförde kostnader på 311 miljoner euro. Kostnaderna för yrkesinriktad rehabilitering var 50 miljoner euro, för rehabiliterande psykoterapi 108 miljoner euro och för rehabilitering enligt prövning 68 miljoner euro.
När man granskar hur kostnaderna för rehabiliteringstjänster fördelades per åldersgrupp sticker rehabiliteringen för barn i åldern 6–9 år ut. Rehabiliteringskostnaderna för den här åldersgruppen uppgick i fjol till 102 miljoner euro.
– Det är säkert ingen tillfällighet att vissa åldersgrupper och livsskeden sticker ut, till exempel är många av rehabiliteringsklienterna barn i åldern 6–9 år och unga vuxna, för vilka det kan vara särskilt viktigt att få långsiktigt stöd i rätt tid, säger Miika Vuori.
Närmare information
FPA-statistik: Rehabilitering 2025
Rehabiliteringsstatistik i figurer
Miika Vuori, forskningschef, FPA
miika.vuori@fpa.fi, tfn 020 634 1790
