Valfrihetsförsöket har förbättrat tillgången till läkarvård för personer i pensionsåldern, men försökets kunder skiljer sig från offentliga primärvårdens kunder

Av de läkarbesök som personer i pensionsåldern gjorde i slutet av år 2025 genomfördes 67 000, alltså vart tolfte, som en del av valfrihetsförsöket. I början av försöket har tjänsterna använts mest av höginkomsttagande stadsbor som har använt privatläkare även tidigare. Också användningen av den offentliga primärvården verkar öka hos en del av dem som deltar i försöket, eftersom det begränsade urvalet undersökningar som ingår i försöket inte räcker till för att behandla alla besvär.

Som en del av försöket med valfrihet för personer som fyllt 65 år besökte personer i pensionsåldern en privat allmänläkare cirka 67 000 gånger i september–december 2025. Det var nästan alltid fråga om besök på plats. Under samma period var antalet besök hos läkare inom den offentliga öppenvården 677 000, varav 480 000 var besök på plats.

Valfrihetsförsökets andel av alla läkarbesök inom den öppna sjukvården bland personer som fyllt 65 år var 8 % i september–december. I fråga om besök på plats framhävdes försökets betydelse ytterligare: vart nionde (11 %) läkarbesök på plats genomfördes inom ramen för valfrihetsförsöket.

Antalet övriga av FPA ersatta besök hos privata allmänläkare eller specialister i allmänmedicin bland personer som fyllt 65 år uppgick till cirka 64 000. Sammanlagt täckte de privata läkartjänster som FPA ersatte en sjättedel (16 %) av läkarmottagningarna inom den öppna sjukvården och en femtedel (20 %) av mottagningarna på plats.

– Valfrihetsförsöket står för en märkbar andel av de läkartjänster på grundnivå som personer som fyllt 65 använder. Enligt preliminära iakttagelser har patienterna också i regel snabbt fått tillgång till en läkare inom valfrihetsförsöket, vilket har varit ett av de centrala målen med försöket, säger specialforskare Riina Hiltunen vid FPA.

Möjligheterna att få vård och tillgången till tjänster kommer att utredas ytterligare med hjälp av en enkät som skickas till medborgarna i maj.

Det begränsade urvalet undersökningar inom försöket kan leda till fortsatt vård inom den offentliga hälso- och sjukvården

Utifrån en analys av kundstigen har en del av dem som utnyttjat valfrihetsförsöket besökt primärvården i större utsträckning än tidigare under månaden före besöket, i synnerhet under samma eller föregående dag som besöket i anslutning till valfrihetsförsöket.

– Det verkar som om många söker sig till en läkare inom ramen för valfrihetsförsöket när en tidigare kontakt med den offentliga hälso- och sjukvården inte helt motsvarat klientens behov eller där bedömningen av vårdbehovet inte har lett till ett läkarbesök inom den offentliga hälso- och sjukvården, säger Hiltunen.

Efter besöket i anslutning till valfrihetsförsöket har användningen av den offentliga primärvården fortsättningsvis varit på ökad nivå jämfört med nivån före försöket.

– Utifrån de preliminära resultaten verkar det som om det i samband med valfrihetsförsöket finns ett behov av att hänvisa kunder till fortsatta utredningar inom primärvården. Detta beror sannolikt på att det begränsade urvalet undersökningar som ingår i försöket inte alltid har gjort det möjligt att utföra de undersökningar som läkaren anser vara nödvändiga, säger Hiltunen.

Forskarna efterlyser sektoröverskridande samarbete för att förenhetliga och förtydliga hänvisningen av patienter och remisspraxisen. Genom samarbete undviker man överlappande användning av tjänster och extra kostnader, vilket är något som de olika aktörerna gemensamt ansvarar för.

Inom försöket behandlas andra besvär och kunder än inom den offentliga sektorn

Diagnoserna som personer i pensionsåldern får varierar mellan den offentliga primärvården och vården som ges inom ramen för valfrihetsförsöket. I jämförelse med den öppna sjukvården inom den offentliga primärvården framträder inom valfrihetsförsöket särskilt besök på grund av sjukdomar i rörelseorganen, sjukdomar i andningsorganen och hudsjukdomar.

Inom såväl valfrihetsförsöket som den offentliga primärvården är hypertoni den vanligaste orsaken för besök som görs av personer i pensionsåldern. Diagnoserna tyder på att blodtryckspatienter som deltar i valfrihetsförsöket är friskare: inom valfrihetsförsöket görs mer besök på grund av hyperlipidemi, dvs. förhöjda fettvärden, medan besök på grund av kranskärlssjukdom och förmaksflimmer är vanligare inom den offentliga primärvården.

Ett motsvarande fenomen syns vid sjukdomar i andningsorganen. Inom ramen för valfrihetsförsöket görs fler besök på grund av akuta infektioner, medan det inom offentliga primärvården görs fler besök på grund av kroniska lungsjukdomar såsom astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom.

När man enbart granskar kunderna som deltar i valfrihetsförsöket får de också läkemedel för olika besvär från den privata och den offentliga sektorn.

När man granskar recepten som förskrivs inom ramen för valfrihetsförsöket framträder särskilt läkemedel vid sjukdomar i andningsorganen, läkemedel vid sjukdomar i rörelseorganen, antibiotika (tabletter, ögondroppar) samt läkemedel vid hudsjukdomar, som samtliga ordineras i större utsträckning än inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Inom den offentliga hälso- och sjukvården förskrivs kunderna som deltar i valfrihetsförsöket däremot särskilt läkemedel vid hjärt- och blodkärlssjukdomar och läkemedel vid rubbningar i metabolismen. Dessa läkemedel förskrivs klart oftare än inom den privata hälso- och sjukvården. Även i fråga om förskrivning av cancerläkemedel, immunmodulerare och läkemedel vid blodsjukdomar ligger betoningen i hög grad på den offentliga hälso- och sjukvården.

Kunderna i försöket skilde sig tydligt även från kunderna i den offentliga primärvården. Enligt en logistisk regressionsmodell ökade sannolikheten för att anlita tjänster inom försöket särskilt av lägre ålder, högre inkomster, boende i stadsområde, kortare restid till den närmaste tjänsteproducenten inom försöket samt tidigare användning av FPA-ersatta tjänster. Sannolikheten för att anlita tjänster inom försöket minskades däremot av tidigare användning av offentliga tjänster och av folksjukdomar.

Mer information

De första forskningsresultaten från försöket behandlas på FPA:s och THL:s gemensamma seminarium 10.4.2026 kl. 12–15.30.

Riina Hiltunen
specialforskare, FPA
tfn 020 635 9627
riina.hiltunen@fpa.fi