Det ökade antalet utvecklingsneurologiska diagnoser avspeglas i FPA:s rehabilitering – pojkar i förskole- och lågstadieåldern utgör en särskilt stor klientgrupp
Antalet personer under 16 år som deltar i FPA-rehabilitering har ökat under de senaste åren. Ökningen gäller särskilt tal- och ergoterapi, och den avspeglar att allt fler diagnostiseras med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, såsom utvecklingsrelaterad språkstörning och adhd. År 2025 fick cirka 21 700 pojkar och 10 000 flickor rehabilitering. Den största gruppen utgörs av pojkar i förskole- och lågstadieåldern.
Antalet personer under 16 år som fick FPA-rehabilitering ökade åren 2017–2025 med 81 procent, från 17 490 personer till 31 695 personer.
År 2025 uppgick de totala kostnaderna för FPA:s rehabilitering till sammanlagt 539 miljoner euro, varav 196 miljoner euro, dvs. cirka en tredjedel av alla rehabiliteringsutgifter, gällde personer under 16 år.
Bland barn och unga är tal- och ergoterapi de tjänster som används mest.
– Antalet barn som får terapitjänster har ökat betydligt i synnerhet under 2020-talet, och det rör sig om en större utvecklingstrend. I Finland pågår en betydande förändring i hur och när man behöver stöd och söker hjälp. En särskilt tydlig trend är kopplad till lågstadieåldern, som är en känslig och viktig fas i ett barns utveckling, säger forskningschef Miika Vuori vid FPA.
Barn i förskole- och lågstadieåldern utgör en betydande grupp inom FPA-rehabiliteringen. Deras andel har ökat stadigt under 2017 och 2025. Bland samtliga barn i åldern 6–12 år har andelen pojkar som får FPA-rehabilitering ökat från 3,7 procent till 7,3 procent och för flickornas del har motsvarande andel ökat från 1,5 procent till 3,3 procent. Pojkar i åldern 6–9 år utgör en särskilt stor klientgrupp.
FPA:s statistik visar att den främsta orsaken till att barn ansöker om och hänvisas till rehabilitering är utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, exempelvis diagnoser som utvecklingsrelaterad språkstörning, aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (adhd), blandade specifika utvecklingsstörningar och autismspektrumtillstånd samt problem med den sociala funktionsförmågan som hänger samman med dessa.
Efterfrågan på terapitjänster ökar när allt fler får en adhd-diagnos
Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar och i synnerhet adhd-diagnoser är redan mycket vanliga bland barn. Användningen av adhd-läkemedel fortsätter också att öka.
– Den ökade efterfrågan på FPA:s terapitjänster är en rätt logisk följd av att dessa diagnoser blivit vanligare och stärker uppfattningen att FPA och privata serviceproducenter ansvarar för att ordna långvariga terapier i Finland, konstaterar Vuori.
Vid FPA pågår för närvarande projektet Rehabilitering i vardagen för barn och ungdomar med utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning (projektet Spektrum), där smidiga tjänster för barn och unga utvecklas i samarbete med välfärdsområdena och anordnare av fostran och utbildning.
– Stöd som ges i tid, exempelvis just till föräldrar till barn i åldern 6–9 år, eller en skolmiljö som beaktar neurodiversitet kan bidra till att minska behovet av en diagnostisk process och mer krävande rehabiliteringsformer. Bland insatserna på regional nivå märks särskilt handlingsmodeller som effektiviserar samarbetet mellan olika yrkesgrupper och som syftar till att det ska gå ännu enklare att få rätt hjälp, berättar Riina-Maria Leskelä, projektchef för projektet Spektrum.
FPA ordnar också bland annat familjerehabilitering för barn med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar.
Närmare information
Miika Vuori, forskningschef, FPA
fornamn.efternamn@fpa.fi, tfn 020 634 1790
Riina-Maria Leskelä, projektchef, FPA
fornamn.efternamn@fpa.fi, tfn 020 634 1663
