Distansrehabilitering kan vara lika effektiv som rehabilitering ansikte mot ansikte – tillgängligheten förbättras i synnerhet i glesbygden

Rehabilitering som genomförs på distans kan vara minst lika effektiv som sedvanlig rehabilitering. Distansrehabilitering kan minska kostnaderna inom hälso- och sjukvården och förbättra tillgången till tjänster i synnerhet i glesbygden. Att skapa en terapeutisk relation upplevs dock som utmanande.

Distansrehabilitering kan förbättra funktionsförmågan minst lika mycket som sedvanlig fysio- eller ergoterapi ansikte mot ansikte visar en färsk undersökning som finansierats av FPA. Undersökningen gällde krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA.

– Rehabiliteringen kan vara effektiv oavsett om den genomförs på distans eller ansikte mot ansikte. Båda genomförandesätten har sina styrkor och sina utmaningar som man bör vara medveten om när man planerar rehabiliteringen, säger ledaren för undersökningen Eeva Aartolahti, äldre forskare vid rehabiliteringsinstitutet Kuntoutusinstituutti vid Jyväskylän ammattikorkeakoulu.

Distansrehabilitering sker i klientens vardagsmiljö

Distansrehabilitering erbjuder klienterna möjlighet att delta i rehabiliteringen i sin egen vardagsmiljö och kan göra både rehabiliteringens mål och genomförandet mer konkreta för klienten. Å andra sidan faller ansvaret för rehabiliteringen i allt högre grad på klienten själv och hens närmaste krets.

Särskilt när det gäller barn och unga med psykiska sjukdomar och syndrom eller beteendestörningar har distansrehabiliteringen setts som uppmuntrande och flexibel med tanke på familjerna. Familjerna upplevde att distansrehabilitering som inkluderades i vardagen fungerade smidigt, vilket minskade belastningen.

– Nyckeln till välfungerande distansrehabilitering är samarbete mellan familjen och rehabiliteringspersonalen samt förståelse för behov i vardagen, säger Mari Kantanen, lektor i ergoterapi och medverkande i forskningsgruppen.

Utmaning att skapa en terapeutisk relation på distans

Yrkesutbildade personer inom rehabilitering, till exempel fysioterapeuter och ergoterapeuter, möter nya utmaningar vid genomförande av distansrehabilitering. Att skapa en terapeutisk relation på distans kräver specialkunskaper och ett personligt tillvägagångssätt.

För att distansrehabiliteringen ska lyckas krävs det utbildning bland annat i användningen av teknisk utrustning, handledning på distans och cybersäkerhet. Enligt forskarna bör dessa färdigheter betonas mer än tidigare både i grundutbildningen för yrkespersoner inom rehabilitering och i kontinuerligt lärande.

– Särskilda utmaningar kan uppstå när man tar i bruk distansrehabilitering om klienten av en eller annan orsak inte använder digitala tjänster eller vill avslöja känsliga frågor för sina närstående som samtidigt är hemma, beskriver Aartolahti.

Tillgängligheten ökar, mer forskning om kostnadseffektiviteten behövs

Distansrehabilitering kan minska den regionala ojämlikheten, eftersom den medför ökad tillgång till rehabiliteringstjänster i synnerhet på landsbygden och i glesbygden. Distansrehabilitering möjliggör tjänster också i områden där utbudet av sedvanlig rehabilitering är begränsat eller resorna långa.

– Distansrehabilitering kan öka tillgängligheten genom att möjliggöra rehabilitering i glesbygden, men å andra sidan kan utmaningar i användningen av teknisk utrustning begränsa tillgängligheten till distansrehabilitering, reflekterar Aartolahti.

Även om det har konstaterats att distansrehabiliteringen har en positiv inverkan på rehabiliteringsklienternas funktionsförmåga och livskvalitet, finns det endast lite kunskap att tillgå om distansrehabiliteringens kostnadseffektivitet. Distansrehabilitering kan minska kostnaderna inom hälso- och sjukvården, särskilt i fråga om resekostnader och kostnader för mottagningsbesök. Å andra sidan medför teknisk utrustning extra kostnader i inledningsskedet. Evidensen från de undersökningar som gjorts hittills är delvis motstridig när det gäller kostnadseffektiviteten.

Användningen av distansrehabilitering ökar inom FPA-rehabiliteringen

Användningen av distansrehabilitering har ökat inom FPA:s rehabiliteringstjänster under de senaste åren och förväntas öka ytterligare under de närmaste åren. Många av FPA:s rehabiliterings- och anpassningskurser som beviljas enligt prövning genomförs redan nu delvis som distansrehabilitering, och nästa år ökar antalet kurser av den typen ytterligare.

Distansrehabiliteringskurserna för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules) är FPA:s första multiprofessionella rehabiliteringstjänst som i sin helhet ordnas i form av distansrehabilitering. I synnerhet för dem som är i arbetslivet förbättrar det möjligheterna att delta i rehabiliteringen när den kan anpassas till den egna vardagen på ett flexibelt sätt.

Närmare information

Eeva Aartolahti
HvD, äldre forskare, Jyväskylän ammattikorkeakoulu., Kuntoutusinstituutti
tfn 050 323 7511
eeva.aartolahti@jamk.fi

Merja Pouttu (om användningen av distansrehabilitering i samband med FPA-rehabilitering)
planerare, FPA
tfn 050 169 6035
merja.pouttu@kela.fi

Originalstudie: Aartolahti, E. m.fl. (2024). Etäfysioterapian ja etätoimintaterapian vaikuttavuus, kustannusvaikuttavuus ja merkitykset vaativassa lääkinnällisessä kuntoutuksessa: järjestelmälliset kirjallisuuskatsaukset. Sosiaali- ja terveysturvan raportteja 30. Kela. URN:ISBN:978-952-284-205-3