FPA-förmåner stöder invandrares försörjning och integration
Invandrare har rätt till FPA-förmåner på samma grunder som andra personer som är stadigvarande bosatta i Finland. Det är bra att producera information om invandrarnas användning av sociala förmåner, men det är bara en liten del av den stora helheten i fråga om invandring.
Den sociala tryggheten försäkrar de som är bosatta i Finland mot olika risker, såsom arbetslöshet och sjukdom. De som är stadigvarande bosatta i Finland har rätt till förmåner från FPA. Man kan också ha rätt till förmåner om man arbetar i Finland.
De vanligaste orsakerna till att man flyttar till Finland är familjeskäl eller arbete. Den som kommer för att studera har i allmänhet inte rätt till sociala förmåner.
De förmåner som invandrare får lyfts regelbundet fram i den offentliga och politiska diskussionen, och ofta handlar det om att man misstänker att invandrare får bättre förmåner än andra. FPA-förmåner beviljas dock på samma grunder och villkor till alla som är stadigvarande bosatta i Finland.
Det är svårt att skilja invandrare från andra mottagare av förmåner
Det är viktigt att producera information om de förmåner som invandrare får från FPA, och på det sättet stöda beslutsfattandet och bidra till samhällsdebatten. Också uppgifter om ålder, kön och bostadsort finns att tillgå.
För att få reda på antalet personer med invandrarbakgrund som har fått FPA-förmåner kan man utgå från statistiken om tre olika uppgifter: modersmål, medborgarskap och födelseland. Uppgifterna om modersmål och medborgarskap är enkla att hämta ur olika register. Båda förknippas dock med problem.
En person anses ha ett främmande språk som modersmål om det är något annat språk än finska, svenska eller samiska. Även om man i olika studier ofta utgår från främmande språk så är inte alla personer som har ett främmande språk som modersmål invandrare, utan en del är födda i Finland.
Medborgarskap är i sin tur något som ändras med tiden: en invandrare kan få finskt medborgarskap när en viss tid har gått och villkoren uppfylls.
Det mest entydiga sättet att granska statistiken är att utgå från utländska födelseländer, men det är ofta den uppgift som är svårast att få fram ur register.
Definitionerna beaktar inte till exempel hur länge en person har bott i Finland.
Arbetslöshetsförmåner stöder integration
Av de som beviljas FPA-förmåner är andelen personer med ett främmande språk som modersmål framträdande inom arbetslöshetsförmånerna och familjeförmånerna. År 2022 var 26 procent av de som fick arbetslöshetsförmåner personer som har ett främmande språk som modersmål. Andelen har mer än fördubblats från 2010 till 2022.
Å andra sidan har också antalet personer med ett främmande språk som modersmål mer än fördubblats under samma tid. I slutet av 2022 bodde nästan en halv miljon personer med ett främmande språk som modersmål i Finland, vilket är ungefär nio procent av befolkningen.
Arbetslöshet är vanligare bland invandrare än bland den övriga befolkningen. En invandrare kan också ha rätt till arbetslöshetsförmåner som stöd för integrationen. Arbetslöshetsförmånerna stöder deltagande i integrationstjänster, till exempel att studera ett språk eller skaffa sig ett yrke.
Före 2015 stöddes försörjningen och integrationen genom ett integrationsstöd i stället för arbetslöshetsförmåner. Regeringen bereder som bäst ett nytt integrationsstöd.
Målet med integrationstjänsterna är att öka sysselsättningen bland invandrare. Den ökade sysselsättningen i Finland bygger på invandring, och sysselsättningen bland invandrare har ökat kraftigt under de senaste åren.
Också sysselsättningen av de kvinnor mellan 20–64 år som har fötts utomlands har förbättrats märkbart. År 2016 låg sysselsättningsgraden på 53 procent, medan den 2022 var uppe i 68 procent.
År 2022 var drygt 13 procent av de som beviljades barnbidrag personer som har ett främmande språk som modersmål. Också bland de som beviljades föräldradagpenning var andelen personer som har ett främmande språk som modersmål lite över 13 procent.
Den del av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål är yngre än resten av befolkningen. Det är lika vanligt att personer med ett främmande språk som modersmål får familjeförmåner som jämnåriga personer som har finska, svenska eller samiska som modersmål.
Förmånsstatistiken beskriver bara en del av befolkningen och invandringen
FPA-statistik som beskriver invandrarnas användning av sociala förmåner är bara en del av kunskapsunderlaget om invandring. Invandring till Finland sker av många olika orsaker och invandrarnas situationer är olika.
Majoriteten av invandrarna kommer till Finland på grund av arbete, familjeskäl eller studier, och endast en liten del av humanitära skäl, det vill säga som asylsökande eller flyktingar.
Mycket information om invandring som fenomen hamnar utanför förmånsstatistiken. Invandrarnas sociala trygghet och användning av sociala förmåner undersöks så att den sociala tryggheten och integrationen kan utvecklas och olägenheter rättas till.
Signe Jauhiainen, FPA:s forskningschef, har intervjuats för artikeln.
Läs mer (på finska)
Maahan muuttaneiden työllisyys on kasvanut vauhdilla – näin se näkyy Suomen taloudessa
