Presentation
Jag är forskare vid FPA:s forskningsenhet, där jag utför registerforskning i anslutning till familjeförmåner samt mikrosimulering för bedömning av ändringar i lagstiftningen. I de pågående projekten undersöker jag hur ett barns födelse och utnyttjandet av familjeledigheter påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor och hur barnavårdsstöden påverkar familjernas beslut om barnomsorg.
Expertisområden
- mikrosimulering
- arbetsekonomi
- familjeundersökning
- registerforskning
Pågående projekt
- Äitien työllisyys ja lasten hoidon tuet
- EUROMOD update project for Finland
Avslutade projekt
- Barnfamiljer med små inkomster och sociala trygghetsförmåner (Lapsoset)
- Stresstest av den sociala tryggheten
Publikationer
- Räsänen, T., Saarikallio-Torp, M., Rättö, H., & Kari, H. (2025). The impact of day care attendance on antibiotic use among children aged 0-12 years: A population-based register study. PloS one, 20(11), e0335354. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0335354
- Österbacka, E., Räsänen, T. Back to work or stay at home? Family policies and maternal employment in Finland. J Popul Econ (2021). https://doi.org/10.1007/s00148-021-00843-4
- Mesiäislehto, M., Elomäki, A., Närvi, J., Simanainen, M., Sutela, H., & Räsänen, T. (2022). The gendered impacts of the Covid-19 crisis in Finland and the effectiveness of the policy responses: Findings of the project" The impact of the Covid-19 crisis in Finland". https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-800-2
- Räsänen, T., Jauhiainen, S., Pyy-Martikainen, M. (2021). Sosiaaliturvan stressitesti. Helsinki: Kela. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050729192
- Jauhiainen, S., Sihvonen, E., Räsänen, T., Veilahti, A., Mikkola, H. (2019). Asumista tukemassa. Yleinen asumistuki tuensaajien ja vuokranantajien näkökulmista ja eurooppalaisessa vertailussa. Helsinki: Kela. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201902043938
- Räsänen T., Miettinen A., Saarikallio-Torp M. (2020) Äidin työmarkkina-asema ja lasten kotihoidon pituus, Talous & Yhteiskunta.
- Räsänen, T., Österbacka, E., Valaste, M., Haataja, A. (2019). Lastenhoidon tukien vaikutus äitien osallistumiseen työmarkkinoille. Helsinki: Kela. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901253094
- Hiilamo, H., ym. (2017): Nuorten osallisuuden edistäminen: Selvitysmiehen raportti. Diak puheenvuoro 11. Helsinki: Diakonia-ammattikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-493-298-1
- Honkanen, P., Hämäläinen, K., Kanerva, M., Kanninen, O., Laamanen, J., Pulkka, V., Räsänen, T., Simanainen, M., Tuovinen, A.-K., Verho, J. (2016): From idea to experiment. Report on universal basic income experiment in Finland. Helsinki: Kela. http://hdl.handle.net/10138/167728
- Kangas, O., Honkanen, P., Hämäläinen, K., Kanerva, M., Kanninen, O., Laamanen, J., Pulkka, V., Räsänen, T., Simanainen, M., Tuovinen, A.-K., Verho, J. (2016): Ideasta kokeiluihin. Loppuraportti perustulokokeilun toteuttamisvaihtoehdoista. Helsinki: Valtioneuvoston kanslia. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-539-6
Publikationer och forskningsprojekt
Antibiotikakurer vanligare hos barn som börjar tidigt på dagis
Det är vanligt att barn använder antibiotika. Barn födda i början av 2000-talet genomgick i genomsnitt 10 antibiotikakurer före 12 års ålder. De barn som börjat i småbarnspedagogiken innan de fyllt tre år hade i genomsnitt fler antibiotikakurer i barndomen än de barn som vårdats längre i hemmet.
Långvarigt stöd för hemvård av barn påverkar mammors löneutveckling negativt under lång tid
Hemvårdsstödets längd har en betydande inverkan på mammans förvärvsinkomster efter att mamman har fått barn. Enligt en färsk undersökning ligger mammor permanent efter i löneutvecklingen om de haft hemvårdsstöd länge. Kommuntillägget till hemvårdsstödet uppmuntrar till längre stödperioder och försämrar på så sätt mammornas löneutveckling.
Servicesedeln ger den privata sektorn en större roll i småbarnspedagogiken
Servicesedeln för småbarnspedagogik har minskat de kommunala tjänsternas andel och ökat de privata tjänsternas andel av småbarnspedagogiken i Finland. Servicesedeln har också delvis ersatt stödet för privat vård av barn. Effekterna varierar mellan olika typer av kommuner.
Social trygghet och boendearrangemang i barnfamiljer med låga inkomster: Slutrapport för projektet LAPSOSET
I projektet LAPSOSET undersöktes barnfamiljer med låga inkomster utifrån familjernas sociala trygghet och ändringar i den.
Undersökning: Högre stöd för privat vård av barn ökade efterfrågan på privat småbarnspedagogik avsevärt
När stödet för privat vård av barn höjdes med hundra euro ökade efterfrågan på privat småbarnspedagogik med upp till en femtedel och efterfrågan på familjedagvård ännu mer, visar en färsk undersökning. Inga sysselsättningseffekter observerades.
Barnfamiljer med små inkomster och sociala trygghetsförmåner (Lapsoset)
Syftet med forskningsprojektet är att producera ny information om barnfamiljernas försörjning och att belysa alternativ till hur försörjningen för barnfamiljer med små inkomster kunde förbättras ytterligare.
Stöd för privat dagvård gynnar främst barnfamiljer med höga inkomster
Enligt en färsk studie används stödet för privat barnvård främst av barnfamiljer med goda inkomster. Forskarna anser att en reform av barnavårdsstöden skulle gagna låginkomsttagare och skulle i synnerhet kunna underlätta den svåra situationen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen.
Utredning om alternativa sätt att ordna social trygghet
I utredningen bedöms hur lämpliga de alternativa sätten att ordna social trygghet, framför allt basinkomst, socialkonton och en enda grundskyddsförmån, är i det finska sociala trygghetssystemet.
Effekterna av utkomststöd på hälsan och arbetsförmågan
I undersökningen utreds hur erhållandet av grundläggande utkomststöd påverkar den sökandes hälsa.
Dela den här artikeln
