Samhälleliga kriser och deras inverkan på läkemedelskonsumtionen
Målet med registerundersökningen är att utreda utvecklingen i Finland under coronavirusepidemin vad gäller förskrivning av läkemedel, läkemedelskonsumtion inom den öppna hälso- och sjukvården, läkemedlens pris, läkemedlens kostnader och sjukförsäkringsersättningar för läkemedel. Genom forskningen produceras dessutom en ständig ström av aktuell information om lägesbilden som ett stöd för uppföljningen av coronavirusepidemin och det nationella beslutsfattandet i anknytning till detta. Utvecklingen inom läkemedelskonsumtionen 2017–2022 granskas och särskild fokus läggs på bland annat mikrobläkemedel, psykofarmaka och insulin.
Den information om läkemedelskonsumtionen och läkemedelsbehandlingar som fås genom projektet kan utnyttjas för bedömning och uppföljning av effekterna av den fortgående coronapandemin och till exempel i diskussioner om vårdskulden som kräver särskild uppmärksamhet i den utdragna coronapandemin. Undersökningsresultaten kan dessutom utnyttjas bland annat vid samhällelig förberedelse för framtida epidemier och andra samhälleliga kriser samt på ett mer allmänt plan som stöd för diskussioner kring upprätthållandet av försörjningsberedskapen.
Forskare
- Heini Kari, ansvarig forskare
- Pekka Heino
- Hanna Koskinen
- Fredriikka Nurminen
- Hanna Rättö
- Leena Saastamoinen
Projektperiod
27.4.2020–31.12.2024. Projektet har avslutats.
Resultat av projektet
I forskningsprojektet utreddes hur coronapandemin inverkade på förskrivningen och konsumtionen av olika läkemedelsgrupper i Finland. COVID-19-pandemin visade sig avsevärt ha minskat förskrivningen av antibiotika, särskilt bland barn. Mest minskade antalet recept på azitromycin, amoxicillin och doxycyklin. Undersökningen visade också att man hösten 2021 för första gången förskrev mer antibiotika inom den privata hälso- och sjukvården än inom den offentliga sektorn. Vid en granskning av insulinbehandlingar framkom det att coronapandemins första år 2020 minskade antalet inledda insulinbehandlingar i Finland med 6 procent jämfört med året innan. Denna minskning var större än väntat, även om siffrorna hade sjunkit något redan före pandemin. I undersökningen utreddes också hur coronapandemin påverkat inledandet av medicinering med psykofarmaka bland unga och unga vuxna under coronatiden. Resultaten visar på en ökad användning av psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, efter COVID-19-pandemin. Särskilt stor var ökningen bland kvinnor och unga vuxna.
Publikationer
- Outpatient antibiotic prescribing during the first two years of the COVID-19 pandemic: A nationwide register-based time series analysis
- The impact of the COVID-19 pandemic on psychotropic medication initiation among adolescents and young adults – a time series analysis (ISPOR EUROPE 2024)
Blogginlägg
- Kari H, Koskinen H, Rättö H, Saastamoinen L. Lasten antibioottien määrääminen yksityisellä ja julkisella sektorilla – vaikuttiko koronapandemia? Kelan tutkimusblogi 2022.
- Rättö H, Kurko T. Insuliinihoitojen aloitus väheni koronavuonna 2020. Kelan tutkimusblogi 2.6.2022.
