FPA har i sin färska studie fördjupat sig i användningen av stöd för privat vård av barn i Finland under perioden 1997–2017. Enligt studien används stödet främst av barnfamiljer med goda inkomster. Forskarna anser att en reform av barnavårdsstöden skulle gagna låginkomsttagare och skulle i synnerhet kunna underlätta den svåra situationen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen.

Stödet för privat dagvård är närmast en stödform som används av höginkomsttagare, framgår det av FPA:s nya studie. Stödet för privat vård av barn som betalas via FPA har varit i bruk sedan 1997. Det är avsett för familjer som använder en privat dagvårdsplats eller anställer en dagvårdare.

I FPA:s studie granskades bland annat hurdana familjer som använde sig av privatvårdsstödet 1997–2017. Enligt resultaten var över hälften av de familjer som använde privatvårdsstödet höginkomsttagare och högst tio procent hörde till den lägsta inkomstkvintilen.

– Även om privatvårdsstödet i huvudsak har varit ett stöd för höginkomsttagare, har antalet användare med lägre inkomster inte minskat. Det är överraskande att de socioekonomiska skillnaderna inte har ökat på tjugo år, säger Tapio Räsänen, forskare vid FPA.

Användningen av privata tjänster inom småbarnspedagogiken har också ökat under de senaste årtiondena. Sex procent av barnen fick dagvård inom den privata sektorn i början av 2000-talet. År 2020 fick 17 procent av de finländska barnen privat vård.

Samtidigt som användningen av privat dagvård har ökat, har priset också stigit. Studien visar att de tjänster inom småbarnspedagogiken som köptes med privatvårdsstöd var dyrare på 2010-talet än ännu i början av 2000-talet. Mellan 2007 och 2017 steg priset på tjänsterna med en tredjedel (33 procent).

Forskarna uppskattar att prisstegringen i fråga om tjänsterna beror till exempel på att barnen på 2010-talet började delta i småbarnspedagogik i allt yngre ålder och att tjänsterna används i synnerhet i tillväxtcentrum, där priserna är högre än i små kommuner.

En reform av stöden kan lindra krisen inom dagvården?

I Finland svarar tjänsterna inom småbarnspedagogiken sämre mot barnfamiljernas behov än i de övriga nordiska länderna. Enligt Eurostats studie (2018) beror detta både på den dåliga tillgången till småbarnspedagogiska tjänster och på det höga priset.

Även om priserna på tjänsterna har stigit, har privatvårdsstödet förblivit nästan oförändrat. För att kunna svara exempelvis på huvudstadsregionens utmaningar inom dagvården och samtidigt också stödja familjer med lägre inkomster behöver stödformerna reformeras, anser forskaren.

– Genom att erbjuda flera stödformer kan man öka alternativen om kommunerna inte kan erbjuda småbarnspedagogik för alla. Sedan början av 1990-talet har till exempel den kommunala familjedagvården minskat. Med privatvårdsstödet kan man emellertid också köpa familjedagvård eller anställa en dagvårdare i arbetsavtalsförhållande och därmed få fler företagare att jämna ut den utmanande situationen, föreslår Eva Österbacka, specialforskare vid FPA och professor vid Åbo Akademi.

Vårdtillägget för låginkomsttagare kommer att höjas med 100 euro i vår, men enligt forskarna räcker det inte.

– Samtidigt borde inkomstgränsen för vårdtillägget höjas mer så att fler familjer med låga inkomster kan köpa privata tjänster, föreslår Tapio Räsänen.

Sedan 2009 har kommunerna också kunnat erbjuda familjer servicesedlar för köp av privata tjänster inom småbarnspedagogiken. I de flesta kommuner är servicesedeln för småbarnspedagogik inkomstbunden.

– Antalet personer som använder servicesedlar har ökat och privatvårdsstödets betydelse har minskat. I självriskbeloppet som betalas för vården borde familjens inkomster och antalet barn beaktas bättre, så som på den kommunala sidan. Med hjälp av servicesedeln kan detta beaktas, säger Räsänen.

I studien Lasten yksityisen hoidon tuen kaksi vuosikymmentä (Två decennier med stöd för privat vård av barn) utreddes hurdana familjer som använder privatvårdsstödet och hur mycket de småbarnspedagogiska tjänster som skaffats med stödet kostar familjerna.

I studien användes material från FPA:s familjeförmånsregister, som kompletterades med uppgifter ur Statistikcentralens forskningsmaterial (FOLK).

Studien genomfördes med FPA:s forskningsfinansiering och i projektgruppen ingick forskare från FPA och Åbo Akademi.

Mer information

Originalartikel: Räsänen, T., Miettinen A., Mustonen J., Saarikallio-Torp M., Österbacka E. (2021) Lasten yksityisen hoidon tuen kaksi vuosikymmentä. Kela.

På svenska

Eva Österbacka
professor, Åbo Akademi | specialforskare, FPA
fornamn.efternamn@abo.fi
tfn 02 215 4853

På finska

Tapio Räsänen
forskare, FPA
fornamn.efternamn@kela.fi
tfn 020 634 1789