Läkemedelsförsäljningen ökade med 165 miljoner euro under 2025 – nya läkemedel och en utökad användning ligger bakom
År 2025 såldes läkemedel för sammanlagt 4,2 miljarder euro i Finland. Detta innebär en ökning på 165 miljoner euro, eller 4 procent, jämfört med året innan. Bakom denna ökning låg framför allt införandet av nya, dyrare läkemedel samt en utökad användning av vissa läkemedel. Uppgifterna finns i Finlands läkemedelsstatistik som nyligen publicerats.
Det mest sålda läkemedlet i euro var för andra året i rad semaglutid, som används för att behandla diabetes och fetma. Dess försäljning fortsatte att öka kraftigt. Den större användningen av semaglutid återspeglades också på övergripande plan i en 5-procentig ökning av försäljningen av läkemedel för matsmältningsorgan och ämnesomsättning.
Antalet personer som tog läkemedel mot fetma ökade kraftigt: nästan 90 000 personer använde semaglutid för behandling av fetma. Även användningen och försäljningen av övriga diabetesläkemedel, framför allt glifloziner, ökade. Däremot minskade försäljningen av insuliner, vilket delvis kan ha sin förklaring i att dessa läkemedel börjat omfattas av läkemedelsutbyte (val av ett förmånligare motsvarande läkemedel på apoteket) samt av förändringar i vårdpraxis.
Priskonkurrens och nya behandlingar påverkar läkemedelsförsäljning
Läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar behöll sin starka ställning bland de mest förbrukade läkemedlen. Försäljningen ökade, även om majoriteten av dessa preparat omfattas av läkemedelsutbyte. Framför allt var det lipidläkemedel som rosuvastatin, vars försäljning ökade mer än förbrukningen, som låg bakom denna ökning. Orsaken kan potentiellt vara höjda referenspriser och störningar i tillgången.
När det gäller läkemedel för blodsjukdomar gick utvecklingen i motsatt riktning: försäljningen minskade betydligt trots en något ökad förbrukning. Detta berodde särskilt på lägre priser på antitrombotiska läkemedel till följd av läkemedelsutbyte. De blodförtunnande läkemedlen apixaban och rivaroxaban förlorade sin plats på listan över de mest sålda läkemedlen, vilket också berodde på priskonkurrensen.
Försäljningen av cancerläkemedel och immunsuppressiva läkemedel ökade måttligt och nådde nära en miljard euro.
– Ökningen förklaras i huvudsak av nya, dyra läkemedelsbehandlingar, även om kostnadsökningen i vissa läkemedelsgrupper har dämpats av priskonkurrensen under den senaste tiden, förklarar FPA:s specialforskare Kati Sarnola.
Daratumumab, som används vid behandling av multipelt myelom och AL-amyloidos, tog sig in bland de mest sålda läkemedlen.
Förändringar i användningen av läkemedel på flera områden
Användningen av hormonersättningsbehandling för klimakteriesymtom ökade ytterligare och i snabbare takt än under tidigare år.
– Orsaken kan vara att klimakteriesymtom diskuteras i större utsträckning i offentligheten samt att det har kommit nya behandlingsrekommendationer, säger Leena Saastamoinen, forskningschef vid Fimea.
Förbrukningen av antibiotika minskade för första gången på flera års tid. Användningen av antibakteriella medel minskade med 6 procent jämfört med året innan. På lång sikt har förbrukningen varierat på grund av pandemins effekter, men utvecklingen under 2025 tyder eventuellt på en ny nedåtgående trend.
Den totala förbrukningen av läkemedel som påverkar nervsystemet ökade måttligt, men det fanns variationer inom läkemedelsgruppen. Användningen av opioider minskade, medan användningen av pregabalin och gabapentin för behandling av kronisk smärta ökade.
Användningen av melatonin fortsatte att öka kraftigt; melatonin fanns bland de tio mest förbrukade läkemedlen. Förbrukningen ökade med nästan en femtedel på ett år och står redan för merparten av användningen av sömnmedel. Förbrukningen av traditionella sömnmedel som är besläktade med bensodiazepiner fortsatte att minska. Användningen av depressionsläkemedel ökade också i betydligt långsammare takt än tidigare år. En snabb ökning sågs fortsättningsvis i förbrukningen och försäljningen av ADHD-läkemedel.
Ökade läkemedelsersättningar från FPA
Den ökade läkemedelsförsäljningen ledde även till att de läkemedelsersättningar som FPA betalade ökade till 1,98 miljarder euro, en ökning på 4 procent jämfört med året innan. Antalet personer som fick ersättning minskade däremot något och utgjorde cirka 54 procent av befolkningen.
Läkemedelsersättningarna ökade särskilt för läkemedel som omfattas av högre specialersättning, däribland läkemedel mot svåra och kroniska sjukdomar som cancer. Ökningen av dessa ersättningar uppgick till 8 procent. Däremot minskade ersättningarna för läkemedel som omfattas av lägre specialersättning. Priskonkurrens och läkemedelsutbyte när det gäller biologiska läkemedel kan ha bidragit till detta.
Marknaden för egenvårdsläkemedel är under förändring
När det gäller försäljningen och förbrukningen av egenvårdsläkemedel sågs endast en liten förändring jämfört med året innan. Det mest sålda egenvårdsläkemedlet var fortfarande nikotin, även om dess försäljning minskade. Användningen av smärtstillande läkemedel hölls på samma nivå som tidigare, medan försäljningen av förstoppningsläkemedlet makrogol fortsatte att öka.
En betydande strukturell förändring är dock att vänta: till följd av en lagändring som godkändes i slutet av 2025 kommer en del av egenvårdsläkemedlen från och med 2027 även att säljas utanför apoteken. Förändringen kan påverka tillgången på läkemedel och köpbeteendet.
