Medlemmarna i social- och hälsovårdsutskottet intervjuas, avsnitt 10: riksdagsledamot Mia Laiho

Den sociala tryggheten reformeras i Petteri Orpos regeringsprogram. Vi ber medlemmarna i social- och hälsovårdsutskottet om deras synpunkter – hurdana ändringar behövs och vad vill de hålla fast vid? I det här avsnittet får Samlingspartiets riksdagsledamot Mia Laiho svara på frågorna.

Vad ser du som den viktigaste reformen inom den sociala tryggheten under den här valperioden?

Jag betraktar ändringarna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa som den viktigaste reformen. Ändringarna är viktiga om vi ska kunna förbättra lönsamheten i arbetet. De bidrar till incitament för ökad sysselsättning och därmed tryggar vi våra välfärdstjänster tack vare nya skattebetalare. En annan betydande reform är ändringen av systemet för bostadsbidrag. Antalet mottagare av bostadsbidrag har ökat på ett ohållbart sätt under de senaste tio åren, och stödsystemet krävde en reform.

Vad fungerar bäst i det nuvarande systemet för social trygghet? Vad borde vi hålla fast vid?

Jag tycker att till exempel ärenden som gäller utkomststödet har skötts bra vid FPA. Också förmåner som man kan få endast om vissa kriterier uppfylls fungerar likvärdigt för alla. FPA har dessutom mycket avancerade informationssystem, vilket gör det möjligt att sköta ärenden elektroniskt i allt högre grad.

Enligt min åsikt är det viktigaste i tjänsterna inom den sociala tryggheten att finländarna behandlas likvärdigt, det vill säga att förmånerna är tillgängliga för alla som behöver dem med likvärdiga kriterier. 

Om du nu lämnade ett skriftligt spörsmål om den sociala tryggheten i Finland, vad skulle det handla om och varför?

Jag kan tänka mig att lämna ett skriftligt spörsmål om förmånerna för studerande, i det skedet när det planeras ändringar i dem. I samband med att studiestödet förnyas kommer bostadstillägget att återinföras och min fråga skulle vara hur det ska kunna genomföras så att de studerande vet hur man kan kombinera studiestöd och arbete och hur arbete påverkar beloppet av det stöd man får. De studerande behöver konkret och tydlig kommunikation om saken och ett smidigt sätt att meddela ändringar. 

En annan fråga jag skulle ta upp är de äldre och tjänsterna för dem. Jag tror att det finns många äldre som inte vet om att de har rätt att ansöka om en viss förmån eller som inte själva kan ansöka om förmåner. Jag funderar på om det skulle vara möjligt att införa ett sådant system att vi direkt skulle se de personer som till exempel faller under en viss inkomstgräns och därmed skulle ha rätt till en förmån. På det sättet skulle vi kunna erbjuda stöd också till dem som inte självständigt kan ansöka om dem.

Hur utnyttjar du i ditt arbete information som FPA producerar?

I utskottet hör vi ofta FPA som sakkunnig, åtminstone när vi diskuterar FPA-förmåner, men också till exempel i samband med FPA-ersättningar och ändringar i den sociala tryggheten. Eftersom nästan alla lagstadgade förmåner inom den sociala tryggheten handläggs vid FPA tycker jag att FPA har en god helhetsuppfattning både om nivån på den sociala tryggheten i Finland och om dess styrkor och svagheter.