Utvärderingsrapport om grundtrygghetens tillräcklighet 2019–2023
Sammandrag
Enligt lagen om folkpensionsindex ska grundtrygghetens tillräcklighet utvärderas vart fjärde år. På uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet sammankallade Institutet för hälsa och välfärd i maj 2022 expertgrupp IV för grundtrygghetens utvärdering. Uppgiften var att genomföra den fjärde utvärderingen av grundtrygghetens tillräcklighet.
Med grundtrygghet avses i allmänhet tryggande av grundläggande försörjning för en person som är arbetslös, sjuk, arbetsoförmögen, under ålderdomen, på föräldraledighet samt i situation med förlust av vårdnadshavare. Med minimitrygghet avses däremot en oundgänglig försörjning och omsorg när personen själv inte kan skaffa den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv. I praktiken garanteras detta särskilt med utkomststöd.
Vad som anses vara en tillräcklig grundtrygghetsnivå är i stor utsträckning ett politiskt värdeval. Tillräckligheten kan bedömas ur olika synvinklar och med olika metoder. Som en riktgivande måttstock har vi i synnerhet använt referensbudgeten som strävar efter att beskriva den konsumtionsnivå som ett människovärdigt liv förutsätter. Enligt beräkningar räcker grundtryggheten för arbetslösa, sjuka och föräldralediga inte till för att täcka utgifterna i referensbudgeten. Men däremot grundtryggheten för pensionärer räcker till. Den studerandes sociala trygghet räcker till för att täcka referensbudgeten endast med studielån.
Finlands grundtrygghet och minimitrygghet ligger internationellt sett på topp- eller medelnivå beroende
på familjeformen och livssituationen. Det är också bra att beakta att grundtrygghetsförmåner, som är separata från minimitryggheten, är en typisk struktur för den finländska sociala tryggheten och som inte finns i lika stor utsträckning i något annat land.
Under statsminister Antti Rinnes och statsminister Sanna Marins regeringsperioder 2019–2023 har nivån på grundtryggheten ökat i förhållande till den allmänna pris- och inkomstnivån. Regeringen genomförde de lagstadgade indexjusteringarna och höjde nivån på grundtryggheten 2020 och för barnens del tillfälligt även 2023. Prisökningen höjde också nivån på bostadsbidragen. Hyresnivån har ökat ganska måttligt, men taknivån för bostadsbidragen har höjts enligt utvecklingen av Konsumentprisindexet, vilket har ökat nivån på bostadsbidragen för många.
En stor del av de som får grundtrygghet har också rätt till utkomststöd. Hos de som får grundtrygghet och utkomststöd påverkar ökningen av grundtrygghetsnivån inte i den totala inkomstnivån, eftersom höjningarna av grundtryggheten totalt sett minskar beloppet på utkomststödet. Å andra sidan har nivån på utkomststödet till barnfamiljer och i synnerhet till ensamförsörjare höjts under regeringsperioden.
Förmånstagare med låga inkomster har fått större nyttan än vanligt av indexhöjningar bundna till den
allmänna prisutvecklingen, eftersom prisökningen har gällt sådant som utgör en mindre del av låginkomsttagarnas konsumtion än i genomsnitt. Detta är i synnerhet energi för hemmet och bränsle.
Utvärderingen fokuserar på att beskriva den genomsnittliga situationen i hushåll som får grundtrygghet,
med beaktande av vissa variationer enligt familjeform, bostadsområde och livssituation. Antagandet om boende grundar sig på höghusbostäder med en rimlig hyresnivå. Den genomförda analysen beskriver alltså inte på ett heltäckande sätt de olika ekonomiska problem som de ökade energipriserna har orsakat i olika boendeformer.
Författare
Expertgrupp IV för grundtrygghetens utvärdering
Mer information
- Kollegialt granskad: nej.
- Öppen tillgång: ja.
- Referens: Perusturvan riittävyyden IV arviointiryhmä. (2023). Perusturvan riittävyyden arviointiraportti 2019-2023. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-037-8
