Utveckling av närstående- och familjevården åren 2015–2018: Slutsatser och rekommendationer för fortsatta åtgärder

Sammandrag

I rapporten presenteras statistik- och forskningsinformation om närstående- och familjevården ur flera olika perspektiv. I rapporten ingår social- och hälsovårdsministeriets utredning, som beställts av Institutet för hälsa och välfärd, om konsekvenserna av ändringarna i lagen om stöd för närståendevård, familjevårdslagen och socialvårdslagen och användningen av statsandelen för genomförandet av lagarna i kommuner, artiklar om Folkpensionsanstaltens och Kommunförbundets utredningar, riksomfattande statistikinformation och granskning av organisationernas verksamhet. 

Man har bedömt utvecklingen av närstående- och familjevården utifrån den samlade informationen och dragit slutsatser och gett rekommendationer för fortsatta åtgärder. Mängden närståendevård har ökat något i alla åldersgrupper, men särskilt bland äldre. Det finns stora skillnader mellan landskapen i fråga om täckningsgraden för närståendevård. Närståendevårdarna är oftast i pensionsåldern och kvinnor. Kommunerna har i ökad grad förberett närståendevårdare för vårduppdraget och ökat antalet undersökningar av deras välmående och hälsa. I vissa landskap har man ökat antalet ambulerande familjevårdare för att möjliggöra ledigheter för närståendevårdare. Antalet ledigheter för närståendevårdare har ökat något. Familjevården av äldre har ökats framför allt i de landskap där försök görs inom ramen för spetsprojektet Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras.

Den ökning av statsandelen som beviljats kommunerna (95 miljoner euro) har ökat stödet till närståendevårdare i vissa kommuner. I en del kommuner har man inte kunnat bedöma effekterna av tilläggsfinansieringen.

Läs hela texten (julkaisut.valtioneuvosto.fi)

Författare

Päivi Tillman

Mer information

• Vertaisarvioitu: nej.
• Öppen tillgång: ja.
• Referens: Tillman, P. (2019). Omaishoitajat rekisteritietojen valossa. Omaishoitajien ja hoitopalkkioiden määrä, tulotaso ja tiettyjen Kelan etuuksien käyttö. I A. Noro (Red.). Omais- ja perhehoidon kehitys vuosina 2015–2018: Päätelmät ja suositukset jatkotoimenpiteiksi (Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 61). Sosiaali- ja terveysministeriö. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4022-2