Barn i växelvist boende och den sociala tryggheten

Sammandrag

I forskningsprojektet undersöktes med en riksomfattande enkät hur vanligt det är att barn bor växelvis hos båda föräldrarna och vilka bakgrundsfaktorerna är. Samtidigt kartlades hur växelvist boende beaktas inom den sociala tryggheten i olika länder. Därtill bedömdes kostnadseffekterna vad gäller bostadsbidraget om ett barn som bor växelvis hos båda föräldrarna skulle beaktas i bostadsbidraget för distansföräldern. 

Enligt undersökningen bor nästan 30 procent av barnen i skilsmässofamiljer växelvis hos sina föräldrar. Växelvist boende är vanligast bland barn i åldern 3–12 år, men boendeformen tillämpas också i fråga om barn som är både yngre och äldre än så. Det är vanligare att barnen bor växelvis hos båda föräldrarna ju högre utbildning föräldrarna har eller ju bättre de har detekonomiskt sett. I familjer med små inkomster kan ett hinder för växelvist boende vara till exempel att föräldrarna inte har möjlighet att bo nära varandra eller skaffa tillräckligt stor bostad.

Barnets boendearrangemang inverkar båda på barnets och förälderns rätt till social trygghet och många tjänster. För närvarande finns det flera problempunkter i samordningen av växelvist boende och social trygghet. Barn som bor växelvis i två hem och deras föräldrar behandlas inte jämlikt. Föräldrarna tog utöver ojämlikheten vad gäller bostadsbidraget fasta på bland annat bristfälliga möjligheter till skolskjuts samt på svårigheterna att få information om ärenden som gäller barnet. 

Växelvist boende beaktas i varierande grad inom den sociala tryggheten i olika länder. Främst beaktas det i relation till förmåner som är jämförbara med bostadsbidrag och barnbidrag. I Sverige är inverkan på olika förmåner mest heltäckande.

Läs hela texten (julkaisut.valtioneuvosto.fi)

Författare

Anneli Miettinen, Mia Hakovirta, Miia Saarikallio-Torp, Mari Haapanen, Paula Kurki, Laura Kalliomaa-Puha, Ella Sihvonen, Hanna-Mari Heinonen, Netta Kivistö

Mer information

• Kollegialt granskad: nej.
• Öppen tillgång: ja.
• Referens: Miettinen, A., Hakovirta, M., Saarikallio-Torp, M., Haapanen, M., Kurki, P., Kalliomaa-Puha, L., Sihvonen, E., Heinonen, H.-M., & Kivistö, N. (2020). Lasten vuoroasuminen ja sosiaaliturva: Vuoroasumisen nykytila ja merkitys etuus- ja palvelujärjestelmän kannalta. Valtioneuvoston kanslia. http://www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-021-9