Intervjuer med medlemmarna i social- och hälsovårdsutskottet, del 2: riksdagsledamot Ville Merinen

I Petteri Orpos regeringsprogram ingår en reform av den sociala tryggheten. Vi ber social- och hälsovårdsutskottets medlemmar berätta om sina synpunkter – vilka ändringar behövs och vad vill man hålla fast vid? Den andra utskottsmedlem som intervjuas är socialdemokraternas riksdagsledamot Ville Merinen. 

Vad anser du att är den viktigaste reformen inom den sociala tryggheten under den här valperioden?

Som företrädare för ett oppositionsparti har jag under den här valperioden koncentrerat mig på att motsätta mig de ändringar som ingår i regeringsprogrammet och det har blivit knappt om tid att fundera på förbättringar. De reformer som planerats inom den sociala tryggheten gör mig bekymrad.

Jag tycker att det viktigaste är att vi bibehåller den sociala tryggheten på nuvarande nivå.  Ett av det socialdemokratiska partiets vallöften i riksdagsvalet var att det inte ska göras ändringar i den sociala tryggheten, och det har vi arbetat för.

Vad fungerar bäst inom den sociala tryggheten sådan som den är nu? Vad borde man hålla fast vid?

Jag värdesätter framför allt familjeförmånerna. De är en viktig del av det finländska välfärdssamhället. Jag vill bibehålla familjeförmånerna på den nivå som de är på nu.

Vi har behandlat de planerade ändringarna i de här förmånerna i social- och hälsovårdsutskottet och jag kan inte godkänna dem. Förmåner med anknytning till barn, till exempel barnförhöjningar, ska man inte på något sätt försämra.

Om du nu skulle ställa ett skriftligt spörsmål om den sociala tryggheten i Finland, vad skulle det handla om och varför?

Regeringen håller på att genomföra en reform som gäller de boendeutgifter som är godtagbara i samband med utkomststöd och mitt skriftliga spörsmål skulle gälla den här ändringen. Jag har diskuterat med människor som på grund av ändringen kan bli tvungna att flytta från sin nuvarande boningsort. Ändringen kan också driva bort arbetstagare inom vissa branscher från områden där levnadskostnaderna är höga, bland andra huvudstadsregionen. Det återstår att se vad ändringen för med sig för till exempel de arbetstagare som också har sociala förmåner.

Hur utnyttjar du information som tas fram av FPA i ditt arbete?

Jag utnyttjar ofta information som tagits fram av FPA i mitt arbete och jag litar på FPA:s forskningsresultat. Jag koncentrerar mig på teman med anknytning till psykisk hälsa och använder material som gäller särskilt de här ämnena, till exempel rehabiliterande psykoterapi. FPA har en enorm mängd statistiska uppgifter av olika slag, och jag söker varje vecka information om undersökningar som stöd för mitt arbete. Som riksdagsledamot har jag upplevt FPA som en positiv överraskning, även om jag också tidigare har samarbetat med FPA. Det material som FPA tar fram om till exempel psykisk hälsa och ungdomar hör enligt min mening till de bästa i Finland.